<p>Jeppsson, M (2008) <em>Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden</em></p><p><em>- utbildning, stöd och en bra chef.</em></p><p>C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.</p><p> </p><p>Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras. Fyra personliga assistenter som arbetar i kommunal regi har intervjuats och de arbetar hos olika brukare men har samma chef. Resultatet visade att de upplevde att lärandeprocesser påverkade deras arbetsförhållande positivt och att deras möjligheter till påverkan stärktes av dessa. Gemensamt för de fyra personliga assistenterna var att de hade en mycket positivt inställning till sin chef och att de upplevde att chefen gav dem stöd. Vidare upplevde de att en lämplig utbildning för personliga assistenter skulle kunna innehålla bemötande, sätt att samarbeta, sjukdomslära och människosyn.  </p><p> </p><p>Nyckelord: Personlig assistent, arbetsförhållande, stöd, utbildning</p><p> </p><p>Keywords: Personal assistant, working conditions, support, education</p>

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden - utbildning, stöd och en bra chef. C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.   Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras. Fyra personliga assistenter som arbetar i kommunal regi har intervjuats och de arbetar hos olika brukare men har samma chef. Resultatet visade att de upplevde att lärandeprocesser påverkade deras arbetsförhållande positivt och att deras möjligheter till påverkan stärktes av dessa. Gemensamt för de fyra personliga assistenterna var att de hade en mycket positivt inställning till sin chef och att de upplevde att chefen gav dem stöd. Vidare upplevde de att en lämplig utbildning för personliga assistenter skulle kunna innehålla bemötande, sätt att samarbeta, sjukdomslära och människosyn.     Nyckelord: Personlig assistent, arbetsförhållande, stöd, utbildning   Keywords: Personal assistant, working conditions, support, education

En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet. Genom rätt resurser och en ökad medvetenhet kring egenskapen, skulle högkänsliga ges större möjligheter att nå framgång och bidra med sin kompetens. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

No description available.

Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattning och närhet råder. Vidare benämns den höga personalomsättningen som kopplad till låga löner, hög arbetsbelastning och ständiga omorganisationer. Studien pekar på att socialsekreterarna stannar kvar i yrket på grund av bra arbetstider, egna upplägg på arbetsschema inom ramen för arbetstiden och bra kollegor. Studien illustrerar dock att det finns utrymme för fortsatt utveckling för att förbättra socialsekreteraresarbetsförhållanden, dels genom att öka tilliten mellan chef och anställda, dels genom att socialsekreterare visas mer uppskattning i form av till exempel löneökning.

The purpose of this study is to highlight the maritime students' views on and visions for their future career. The results will be used by maritime academies, ship owners and unions to develop their activities in the desired direction and work together for a well-functioning labour market in shipping in the future. To determine the students’ views and visions, interviews were conducted with graduating students at the maritime academies in Sweden. The results show that the reduced Swedish merchant fleet worries students, but that the majority is positive about finding a job after graduation. The students intend to work at sea for at least 8 - 10 years and the salary is not considered to be the most important factor when selecting a workplace, many other factors affect. Today the offshore, tank and Ro-Ro/Ro-Pax market are the most attractive segments and the students feel themselves qualified for the job, but they still believe there are parts of the education that should be developed. Based on the results, recommendations are presented to the maritime academies, ship owners and unions to develop their respective business. Recommendations to officers are also presented.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvården och därmed få ökad kunskap och kännedom om villkoren för nattarbete. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frågeformulären. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utmynnade från ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skäl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsställelse och insikten om arbetets komplexitet ger en känsla av otillfredsställelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjäna extra pengar, samt på grund av närheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor påtalade vikten av att ha tillräckligt med tid vid hembesöken. Flertalet män ansåg dock sin kompetens för hög för de arbetsuppgifter de utförde i hemsjukvården. Att de sedan valt att fortsätta arbeta inom nattpatrullen berodde på att de upplevde arbetet som självständigt, fritt och stimulerande. Sjuksköterskorna påpekade att de inte kände sig delaktiga i beslut. Flera påtalade att cheferna inte hade någon förståelse för deras arbetsvillkor. Behovet av hemsjukvård ökar och mer personal kommer att behövas. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hemsjukvården är en utmaning. Det är därför av vikt att ta reda på hur vårdpersonal upplever sina arbetsvillkor och vad som kan locka fler att arbeta inom hemsjukvården. / The purpose of this study was to describe nurses' experiences of working in home health care and thus enhance the understanding and knowledge of the conditions of night work. The study had a qualitative descriptive design and fourteen nurses answered the questionnaires. The material was analysed using content analysis. The analysis resulted from a theme with the following categories: night work as a choice for practical reasons, broader perspective gives job satisfaction and the recognition of the complexity of the work gives a sense of dissatisfaction. The majority of the nurses chose to work in night patrol to earn extra money, as well as the close proximity to their work. All the nurses emphasised the importance of having enough time at home visits. Most men, however, considered their skills too advanced for the tasks they performed in home nursing. That they then chose to remain with the night patrol was because they experienced their work as independent, free and stimulating. The nurses said that they felt left out when it came to decisions. Several complained that the managers had no understanding of their working conditions. The need for home care will increase and more staff will be needed. To recruit and retain nurses within home care is a challenge. It is therefore important to find out how health professionals perceive their working conditions and discover what might attract more people to work in home health care.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi. Mycket internationell forskning har gjorts utifrån barnen men väldigt lite om socialsekreterarna. Denna uppsats bygger därför på en kvalitativ studie, gjord på intervjuer av tre socialsekreterare som ansvar för mottagandet av ensamkommande barn. Syftet med studien är att undersöka deras arbetsförhållande samt identifiera de utmaningar som förekommer. Studien visar att socialsekreterare upplever arbetet med ensamkommande barn som väldigt intressant och givande samtidigt som de möter olika utmaningar i arbetet, exempelvis kommunikationssvårigheter, kulturella skillnader samt arbetsmetoder som inte är riktigt anpassade till klientens behov. Vi kom fram till att användning av tolk inte alltid är tillförlitligt och att utredning enligt BBiC inte är optimalt. Trots svårigheterna tycker de intervjuade att de lyckas tillgodose barnens behov tack vare stöd från sina medarbetare och deras engagemang.

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang. / Since the 1990s, public organizations underwent several major changes that led to unit managers within the municipal activity increased responsibility and authority, making the unit manager role more complex. Reports indicate difficulties in recruiting and retaining managers. Therefore, it is important to examine how the Head of Unit's, work to develop a more attractive job role. An attractive role is created by giving employees good prospects in the job content, job satisfaction and working conditions. The manager’s positon includes three roles of which the employee role of the theory is not especially priority or made visible. The study aims to identify what makes the unit manager’s profession an attractive job, and how it can be developed. In the study, a qualitative research method has been used to achieve a deeper understanding of the Heads of Unit working situation. This has contributed to a hermeneutic approach being chosen, as we strive to get a better understanding of the phenomenon. The study was conducted in the municipality of Falun, where six heads of units in nursing management were interviewed. The result shows that unit managers are satisfied with their work situation and find their work attractive. Factors as diverse as, freedom, problem solving, social contacts, and portions of the recognition belong to the attractive factors. Heads of Unit describe, three development areas to increase the attractiveness. The first relates to the organization as a whole, where weaknesses exist in the communications and planning. Other development area is about the pace of work by personalizing the working groups as well as time for reflection and recuperation. The third development field the unit managers highlight, is the lack of recognition from the organization. Besides the Heads of Unit shortcomings, we have identified a development area to increase the attractiveness. Lack of colleagues to "bounce ideas" means that work is perceived as lonely. To counteract loneliness we can manage group guidance as an alternative, where reflection and feedback is included. The theory indicate that this also leads to increased self-esteem, commitment.

Bakgrund: Inom dagens slutenvård möter legitimerade sjuksköterskor en ökad arbetsbelastning samtidigt som sjuksköterskor förväntas utföra god och säker vård gentemot patienter. Situationen kan resultera i att vårdskador uppstår och patientsäkerheten äventyras.  Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som har betydelse för patientsäkerheten inom slutenvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: Litteraturöversikt baserat på 20 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Faktorer som påverkade patientsäkerheten identifierades som ogynnsam Arbetsmiljö, vårdpersonalens Kompetens, Kommunikation, Samarbete inom vårdlaget och Patientsäkerhetskulturen på avdelningen. Slutsats: Det är av vikt att identifiera arbetsrelaterade faktorer för att skapa en bättre arbetsmiljö och förebygga uppkomsten av vårdskador vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet och en säker vård. / Background: Registered nurses of today in the inpatient care face increased workload concurrently when nurses are expected to deliver good and safe care for patients. The situation of today´s health care may result in patient safety events and jeopardizing patient safety. Aim: The aim of this study was to describe factors in inpatient care that can have an impact on patient safety. Method: A literature review including 20 articles with both qualitative and quantitative approach was performed. Results: Factors that have an impact on patient safety were identified as unfavorable Work environment, Healthcare workers competence, Communication, Cooperation within the task force and the patient safety culture in the department. Conclusion: It is important to identify work-related factors in order to create a better work environment and prevent patient safety events which leads to improved patient safety and safe care.