Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattning och närhet råder. Vidare benämns den höga personalomsättningen som kopplad till låga löner, hög arbetsbelastning och ständiga omorganisationer. Studien pekar på att socialsekreterarna stannar kvar i yrket på grund av bra arbetstider, egna upplägg på arbetsschema inom ramen för arbetstiden och bra kollegor. Studien illustrerar dock att det finns utrymme för fortsatt utveckling för att förbättra socialsekreteraresarbetsförhållanden, dels genom att öka tilliten mellan chef och anställda, dels genom att socialsekreterare visas mer uppskattning i form av till exempel löneökning.

“Vi är fortfarande den största, den största stora källan till hjälp i samhället, och så när man målar en dålig bild av socialtjänsten i media så stänger man ju portar för folk som faktiskt är i behov av hjälp, barn och ungdomar och även deras föräldrar. Man bidrar till att minska förtroendet.” -IP3     Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barn och unga upplever attityder gentemot deras yrkesroll. För att besvara syftet har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning med barn och unga. Vi har utgått från frågeställningar där socialsekreterarna har fått beskriva deras upplevelser av bemötande från klienter och omgivning samt berätta vilka faktorer de tror ligger till grund för attityderna mot yrkesrollen. Resultatet har sedan analyserats utifrån grundad teori, där olika kategorier har framträtt som även relateras till en kärnkategori och som sedan diskuteras i en teoretisk kontext. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar allmänhetens attityder och bilden av socialtjänsten, exempelvis nyheter, sociala medier och tidigare erfarenheter. Alla dessa faktorer är något som i sin tur påverkar och bidrar till en form av okunskap om verksamheten och dess uppdrag. Det framkommer även att denna okunskap om vad socialtjänsten gör leder till rädsla hos många klienter. Detta leder till konsekvenser, både för den enskilde socialsekreteraren och för de klienter som är i behov av stöd och hjälp.