Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis. The resultconsisted of five categories of description, the obvious pain, themanageable pain, the lonely pain, the unimaginable pain andultimately the crippling pain. The existence was open when the pain feltdescribable and manageable, while it was concluded when the pain seemedinexplicable and life drastically changed. The study showed a significantpainful impact of chemotherapy. The woman had difficulties to refer to theinformation given by the medical services, when the pain went beyond previousexperiences. There was a tendency that the woman waited before she contactedthe medical services, this waiting made room for difficult thoughts andfeelings. A question for further research is how the staff can capture andbetter help the women who experience severe pain. / Dagens adjuvanta cytostatikabehandlingav kvinnor med bröstcancer kan leda till smärta. Denna studies syfte var att undersöka olikauppfattningar om inverkan av smärta, utlöst av adjuvant cytostatikabehandling,på dagligt liv hos några kvinnor som nyligen diagnostiserats med bröstcancer.Inklusionskriterier var deltagande i ett pågående stresshanteringsprojekt ochcytostatikabehandling i doser om 75mg² eller mer av antracyklin och/ellertaxan. Exklusionskriterier var oförmåga att förstå och kommunicera på svenska ochpsykisk sjukdom. Efter etiskt godkännande av delstudien i september 2010 inkluderades kvinnorna konsekutivt genommuntlig och skriftlig förfrågan. Fenomenologisk ansats användes i de åttaintervjuerna och i resultatbearbetningen. Resultatet kom att utgöras av fembeskrivningskategorier: den förklarliga smärtan, den övervinneliga smärtan, denensamma smärtan, den ofattbara smärtan och sist den förlamande smärtan.Tillvaron var öppen då smärtankändes förklarbar och därmed hanterbar, medan den slöts när smärtan kändesoförklarlig och kvinnornas liv förändrades drastiskt. Studien visar på en betydande smärtinverkan vid cytostatikabehandling. Kvinnornafick svårt att referera till den av sjukvården givna informationen, när smärtangick utanför tidigare beskrivning och smärtupplevelser. Det fanns en tendensatt kvinnan avvaktade innan hon kontaktade sjukvården och i denna väntanuppstod svåra tankar och känslor. En fråga för vidare forskning är hurpersonalen kan fånga upp och bättre hjälpa de kvinnor som får svåra smärtor.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt bland kvinnor. Både den som insjuknat och dennes eventuella närstående drabbas av sjukdomens följder. En behandlingsform är adjuvant cytostatika vilket ofta resulterar i en mångfacetterad biverkningsprofil. Vid pågående cancerbehandling kan fysisk aktivitet lindra både symtom och biverkningar och bör därför föreslås av hälso- och sjukvårdspersonal. Utifrån egenvårdsteorin formulerad av Dorothea Orem betonas särskilt sjuksköterskans funktion i att stödja varje individs förmåga att agera på sätt som främjar dennes fysiska och psykiska mående. Således har fysisk aktivitet, en form av egenvårdsåtgärd, potential att förbättra livskvaliteten för dennagrupp och bör därmed vidare undersökas. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av fysisk aktivitet under adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats (9), kvalitativ ansats (6) och mixed-method (1). Artiklarna inhämtades från CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier: Upplevelser av psykisk hälsa och ohälsa, Symtomupplevelser, Upplevelser av externa resurser samt Upplevelser av vad som försvårar utövandet av fysisk aktivitet. Resultatet belyser att fysisk aktivitet kan bidra med upplevda positiva och negativa aspekter; både gällande psykisk hälsa men även fysisk symtombild. Vidare framkommer att adekvat information, motivation och stöd är avgörande för ett fortsatt utövande av fysisk aktivitet. Slutsats Resultatet visar på en kombination av inre och yttre faktorer vilka gemensamt påverkar den individuella förmågan och nyttan av utförandet av fysisk aktivitet. Det framkommer att egenvård har en betydande roll samt att information och stöd från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som närstående är en viktig del i att bibehålla fysisk aktivitet. / Background Breast cancer is the most common cancer type globally amongst women. Both the afflicted and potential close relations face the consequences of the illness. Possible treatment strategies include adjuvant chemotherapy, which has a multifaceted side effect profile. During ongoing treatment healthcare personnel should suggest simultaneous practice of physical activity given its alleviating outcome on symptoms and side effects. The self-care deficit nursing theory by Dorothea Orem emphasizes the nurses’ function in supporting the individuals’ abilities in performing actions towards better physical and mental health. Therefore physical activity, a self-care measure, has the potential of improving the quality of life amongst these women and should be explored further. Aim The aim of this study was to describe the experiences of physical activity in women with breast cancer undergoing adjuvant chemotherapy.  Method A non-systematic literature review based on 16 scientific articles with a quantitative method (9), qualitative method (6) and mixed-method (1). Articles were retrieved from two databases, CINAHL and PubMed, and underwent a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Results were compiled and analysed with an integrated data analysis. Results When compiling the results four main categories were identified: Experiences of mental health and mental illness, Experiences of symptoms, Experiences of external resources and Experiences of factors aggravating the pursuance of physical activity. Results showed that physical activity can contribute to both positive and negative experiences; concerning mental health as well as physical symptoms. Furthermore adequate information, motivation and support are deemed essential to contribute to continued physical activity. Conclusions Results showed a combination of internal and external factors contributing towards the individual ability and benefit of physical activity. It is indicated that self-care plays a considerable role alongside information and support from health care professionals and close relations in maintaining physical activity.