Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt bland kvinnor. Både den som insjuknat och dennes eventuella närstående drabbas av sjukdomens följder. En behandlingsform är adjuvant cytostatika vilket ofta resulterar i en mångfacetterad biverkningsprofil. Vid pågående cancerbehandling kan fysisk aktivitet lindra både symtom och biverkningar och bör därför föreslås av hälso- och sjukvårdspersonal. Utifrån egenvårdsteorin formulerad av Dorothea Orem betonas särskilt sjuksköterskans funktion i att stödja varje individs förmåga att agera på sätt som främjar dennes fysiska och psykiska mående. Således har fysisk aktivitet, en form av egenvårdsåtgärd, potential att förbättra livskvaliteten för dennagrupp och bör därmed vidare undersökas. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av fysisk aktivitet under adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats (9), kvalitativ ansats (6) och mixed-method (1). Artiklarna inhämtades från CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier: Upplevelser av psykisk hälsa och ohälsa, Symtomupplevelser, Upplevelser av externa resurser samt Upplevelser av vad som försvårar utövandet av fysisk aktivitet. Resultatet belyser att fysisk aktivitet kan bidra med upplevda positiva och negativa aspekter; både gällande psykisk hälsa men även fysisk symtombild. Vidare framkommer att adekvat information, motivation och stöd är avgörande för ett fortsatt utövande av fysisk aktivitet. Slutsats Resultatet visar på en kombination av inre och yttre faktorer vilka gemensamt påverkar den individuella förmågan och nyttan av utförandet av fysisk aktivitet. Det framkommer att egenvård har en betydande roll samt att information och stöd från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som närstående är en viktig del i att bibehålla fysisk aktivitet. / Background Breast cancer is the most common cancer type globally amongst women. Both the afflicted and potential close relations face the consequences of the illness. Possible treatment strategies include adjuvant chemotherapy, which has a multifaceted side effect profile. During ongoing treatment healthcare personnel should suggest simultaneous practice of physical activity given its alleviating outcome on symptoms and side effects. The self-care deficit nursing theory by Dorothea Orem emphasizes the nurses’ function in supporting the individuals’ abilities in performing actions towards better physical and mental health. Therefore physical activity, a self-care measure, has the potential of improving the quality of life amongst these women and should be explored further. Aim The aim of this study was to describe the experiences of physical activity in women with breast cancer undergoing adjuvant chemotherapy.  Method A non-systematic literature review based on 16 scientific articles with a quantitative method (9), qualitative method (6) and mixed-method (1). Articles were retrieved from two databases, CINAHL and PubMed, and underwent a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. Results were compiled and analysed with an integrated data analysis. Results When compiling the results four main categories were identified: Experiences of mental health and mental illness, Experiences of symptoms, Experiences of external resources and Experiences of factors aggravating the pursuance of physical activity. Results showed that physical activity can contribute to both positive and negative experiences; concerning mental health as well as physical symptoms. Furthermore adequate information, motivation and support are deemed essential to contribute to continued physical activity. Conclusions Results showed a combination of internal and external factors contributing towards the individual ability and benefit of physical activity. It is indicated that self-care plays a considerable role alongside information and support from health care professionals and close relations in maintaining physical activity.

Titel: Patienters upplevelser av diagnos och behandling vid akut myeloisk leukemi    Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är den vanligaste formen av akut leukemi. Behandlingen och symtomen är påfrestande och långvariga, vilket inverkar på patienters livskvalitet. Genom god personcentrerad vård kan sjuksköterskan försöka tillgodose många av behoven som patienten kan få under vårdtiden.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att diagnostiseras med och genomgå behandling mot akut myeloisk leukemi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsyINFO samt artikelgranskning inkluderades tolv artiklar. Artiklarna analyserades genom Fribergs fem steg.  Resultat: Genom en sammanställning av artiklarna framkom det två olika teman (känslomässiga reaktioner och förändrad kroppsuppfattning) och sex olika subteman (att få ett obegripligt besked, känsla av att få svår och komplex information, känsla av isolering, förändrat utseende relaterat till symtom, fysiska symtom relaterat till behandling och känsla av att vara en börda). Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det att beskedet om diagnosen var obegripligt. Patienterna upplevde att sjuksköterskan hade svårt att förmedla den komplexa informationen personcentrerat. Behandlingstiden orsakade att patienterna upplevde sig isolerade och att symtomen (illamående, trötthet och håravfall) påverkade patienternas vardagliga liv negativt. Sjuksköterskans stöd och undervisning relaterat till symtomhantering och omvårdnadsåtgärder till såväl patient och anhöriga är avgörande för att minska de negativa känslorna som framkom i resultatet.  Nyckelord: Cancer, cytostatikabehandling, personcentrerad vård, stamcellstransplantation

Patientens upplevelse av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump - Kvalitativ intervjustudie.  Bakgrund: Arbetet handlar om att få cytostatikabehandling via portabel infusionspump då detta är en metod som implementeras i allt fler behandlingsformer. Flertalet studier beskriver de positiva effekterna för patienten och sjukvården, däribland påverkan på patientens upplevelse av illamåendet. Tidigare studier visar att cytostatikabehandling via portabel pump kan bidra till ökad livskvalitet, ökad känsla av kontroll på sig själv och sin vardag, samt lägre grad av cytostatikainducerade biverkningar, däribland illamående. Motiv: På grund av avsaknaden av konkreta studier som tar upp hur biverkningen illamående påverkas av cytostatikabehandling via portabel pump har skribenten valt att försöka tydliggöra om patienternas upplevelse av illamående under en cytostatikabehandling kan förändras beroende på omgiven miljö. Syfte: Att belysa erfarenhet av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump på och utanför sjukhus. Metod: Åtta patienter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ design. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien mynnade ut i två kategorier: Vård utanför sjukhuset och Sjukhusmiljön på vårdavdelning. Kategorierna delades sedan upp i fyra underkategorier: Flyttat fokus från sjukdom till hopp, Kunskap om hur illamående kan förebyggas och behandlas, Illamående på grund av sjukhusmiljön och Känslan av att vara begränsad och kontrollerad. Konklusion: Patientens autonomi, känslan av sammanhang och förmågan till egenvård i relation till miljön vid erhållen cytostatikabehandling påverkar patientens upplevelse av illamående. / Patients’ experience of nausea during chemotherapy via portable infusion pump - Qualitative interview study. Background: The study is about receiving chemotherapy via a portable infusion pump due to that this method in healthcare is being implemented in more forms of treatments. Many studies are describing the positive effects for the patient and the experience of nausea and the healthcare. Previous studies show that chemotherapy via a portable infusion pump can contribute to increased quality of life, a greater sense of control over oneself and one’s everyday life, and a lower degree of chemotherapy induced side effects, including nausea. Motive: Due to lack of studies that address how nausea is affected by chemotherapy via portable infusion pump, the writer has chosen to try to clarify whether the patients’ experience of nausea during a chemotherapy treatment can change depending on the surrounding environment. Aim: To highlight the experience of nausea during chemotherapy treatment via portable infusion pump in and out of hospital. Methods: Eight patients were interviewed true semi-structured interviews, with a qualitative design. The interviews were further analyzed true a content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in two categories: “Care out of hospital” and “The hospital environment in the care department”. The categories were further divided into four subcategories: “Shifted focus from illness to hope”, “Knowledge of how nausea can be prevented and treated”, “Nausea due to hospital environment and “The feeling of being limited and controlled”. Conclusion: Patient’s autonomy, the sense of coherence and the ability to self-care in relation to the environment when receiving chemotherapy affect the patient’s experience of nausea.

Bakgrund: Cancer drabbar många människor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika. Cytostatika kan administreras intravenöst via en venport och med hjälp av en elastomerisk infusionspump. Idag sker oftast avvecklingen av infusionspump och venportsnål på olika mottagningar. Dock kan många sjukvårdsåtgärder utföras i hemmet av patienterna själva, så kallad egenvård. Motiv: För patienter med cancersjukdom som undergår cytostatikabehandling kan tillvaron till stora delar bestå av provtagningar, cytostatikabehandlingar, läkarmöten, och olika undersökningar. Genom att patienterna självständigt avvecklar infusionspump och venportsnål kan eventuellt deras delaktighet och kontroll öka och en känsla av förbättrad livskvalité möjligen uppnås. Syfte: Denna studie undersökte patienters förmåga att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål efter avslutad cytostatikainfusion. Delsyften var att undersöka om det var någon skillnad beroende på vilken typ av miljö avvecklingen utfördes i, samt att belysa patienternas upplevelse av att självständigt utföra momenten. Metod: En observationsstudie med mixad metod genomfördes. Fem patienter genomförde självständig avveckling i två miljöer: på hälsocentral/sjukhus samt i det egna hemmet. Kvantitativ data från observationsprotokoll analyserades genom deskriptiv statistik. Kvalitativ data, deltagarnas kommentarer, analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet av den kvantitativa delen visade att det fanns förmåga hos patienterna som deltog i studien att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål i hemmet. Vid jämförelse mellan resultaten i de olika miljöerna ses skillnader. Den kvalitativa delen resulterade i 3 olika teman: Förväntansfull tro på sin förmåga, Känsla av något spännande och Känsla av frihet och kontroll. Konklusion: Deltagarna hade förmåga att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål i hemmet. De hade även viljan att utföra proceduren och såg flera fördelar med att självständigt utföra avvecklingen i hemmet. / Background: A common treatment method for cancer is chemotherapy administrated intravenously through subcutaneous venous port and elastomeric infusion pump. Today, disconnection of infusion pump and needle is usually done by nurses, however many healthcare tasks can be performed at home by patients themselves, so-called self-care. Motive: Cancer patients undergoing chemotherapy spend a lot of time on receiving treatments and treatment-related activities. By independently disconnecting infusion pump and needle, patients’ participation and quality of life may increase. Other possible benefits are reduced travel costs for patients’ and improved efficiency for healthcare organisations along with the fact that patients would receive their entire chemotherapy treatment. Aim: This study investigated patients’ ability to independently disconnect infusion pump and venous port needle after completing chemotherapy treatment. Sub-aims were to investigate whether there were differences depending on type of environment in which the disconnection took place, as well as to shed light on patients’ experiences of performing the procedure independently. Methods: A mixed method observational study was conducted. Five patients’ performed independent disconnection in two environments: at health center/hospital and in their own homes. Quantitative observation protocols data were analyzed through descriptive statistics. Qualitative data, the participants’ comments, were analyzed through thematic analysis. Result: The quantitative part showed that participants’ had the ability to independently disconnect the infusion pump and venous port needle. When comparing between the two environments, participants’ performed better in their own homes. The qualitative part revealed three themes: Anticipation and belief in one's ability, Feelings of something exciting and Feelings of freedom and control. Conclusion: Participants’ were able to independently disconnect infusion pump and needle at home. They also had the desire to perform the procedure and saw several advantages in independently performing the procedure at home.