<p>Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna är av stor betydelse för behandling och diagnostisering. Infusionspumpen är en produkt som är utvecklad för att säkerställa patientsäkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar påverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det är många orsaker som påverkar handhavandet och det räcker inte att åtgärda endast en av dem. Innan antalet inträffade avvikelser kan reduceras, krävs en förändring av synen på såväl avvikelsehantering som patientsäkerhet i hela vårdkedjan, från vårdgivare till sjuksköterskor. Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.</p>

Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna är av stor betydelse för behandling och diagnostisering. Infusionspumpen är en produkt som är utvecklad för att säkerställa patientsäkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar påverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det är många orsaker som påverkar handhavandet och det räcker inte att åtgärda endast en av dem. Innan antalet inträffade avvikelser kan reduceras, krävs en förändring av synen på såväl avvikelsehantering som patientsäkerhet i hela vårdkedjan, från vårdgivare till sjuksköterskor. Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.

Bakgrunden till detta arbete är att det saknas riktlinjer från den tekniska avdelningen när vårdavdelningar på Astrid Lindgrens barnsjukhus skall köpa in infusionspumpar. Syftet med arbetet är att rekommendera ett antal pumpar vilka möter de krav och önskemål som ställs på dessa. Krav och önskemål kommer framförallt ifrån sjuksköterskorna men även ifrån rapportskrivarna. I resultatet presenteras sammanfattningar från de intervjuer som hållits med sjuksköterskor. I diskussionen kommenterar vi sjuksköterskornas önskemål och lyfter fram våra egna. Vi spekulerar även om infusionspumpens framtid. I slutsatsen anges vilka pumpmodeller som bäst möter de krav och önskemål som ställts på pumparna och varför vi rekommenderar Brauns pumpar före CareFusions.

På Karolinska Universitetssjukhuset har det återkommande rapporterats om flödesavvikelser hos infusionspumpar. En hypotes är att pumpanvändare drar i infusionsaggregates silikondel när en infusion förbereds och att detta ger upphov till flödesavvikelser. Detta projekt fokuserar på att utreda om töjning av slangsetets silikondel kan orsaka flödesavvikelser. Projektet utvärderade tre grupper av slangset där två av grupperna bestod av infusionsaggregat vars silikondel töjdes till olika längder och en grupp fungerade som referensgrupp. Resultatet visar att silikondelen förlängs vid töjning samt att flödesavvikelser uppstår om töjningen är tillräckligt stor. Trots att flödesavvikelserna påvisats så bedöms töjningen som utförts vara mycket större än den töjning som utförts av vårdpersonalen. Därför bedömmer vi att flödesavvikelserna som rapporterats på Karolinska Universitetssjukhuset inte beror på denna typ av felhantering av slangset. / At Karolinska University Hospital, recurrent reports of flow deviations in infusion pumps have been observed. One hypothesis is that pump users pull the silicone component of the administration set when preparing an infusion, leading to flow deviations. This project focuses on investigating whether elongation of the silicone component of the administration set can cause flow deviations. The project evaluated three groups of administration sets, where two groups consisted of administration sets which were elongated to different lenghts, while one group served as reference group. Results show that elongation of the silicone component occurs and that flow deviations occur if the elongation is large enough. However, despite the observed flow deviations, the elongation performed in the study is considered much larger than what healthcare personnel typically apply. Therefore, we find it unlikely that the reported flow deviations at Karolinska University Hospital are due to mishandling of the administration set.

Bakgrund: Cancer drabbar många människor och en vanlig behandlingsmetod är cytostatika. Cytostatika kan administreras intravenöst via en venport och med hjälp av en elastomerisk infusionspump. Idag sker oftast avvecklingen av infusionspump och venportsnål på olika mottagningar. Dock kan många sjukvårdsåtgärder utföras i hemmet av patienterna själva, så kallad egenvård. Motiv: För patienter med cancersjukdom som undergår cytostatikabehandling kan tillvaron till stora delar bestå av provtagningar, cytostatikabehandlingar, läkarmöten, och olika undersökningar. Genom att patienterna självständigt avvecklar infusionspump och venportsnål kan eventuellt deras delaktighet och kontroll öka och en känsla av förbättrad livskvalité möjligen uppnås. Syfte: Denna studie undersökte patienters förmåga att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål efter avslutad cytostatikainfusion. Delsyften var att undersöka om det var någon skillnad beroende på vilken typ av miljö avvecklingen utfördes i, samt att belysa patienternas upplevelse av att självständigt utföra momenten. Metod: En observationsstudie med mixad metod genomfördes. Fem patienter genomförde självständig avveckling i två miljöer: på hälsocentral/sjukhus samt i det egna hemmet. Kvantitativ data från observationsprotokoll analyserades genom deskriptiv statistik. Kvalitativ data, deltagarnas kommentarer, analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet av den kvantitativa delen visade att det fanns förmåga hos patienterna som deltog i studien att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål i hemmet. Vid jämförelse mellan resultaten i de olika miljöerna ses skillnader. Den kvalitativa delen resulterade i 3 olika teman: Förväntansfull tro på sin förmåga, Känsla av något spännande och Känsla av frihet och kontroll. Konklusion: Deltagarna hade förmåga att självständigt avveckla infusionspump och venportsnål i hemmet. De hade även viljan att utföra proceduren och såg flera fördelar med att självständigt utföra avvecklingen i hemmet. / Background: A common treatment method for cancer is chemotherapy administrated intravenously through subcutaneous venous port and elastomeric infusion pump. Today, disconnection of infusion pump and needle is usually done by nurses, however many healthcare tasks can be performed at home by patients themselves, so-called self-care. Motive: Cancer patients undergoing chemotherapy spend a lot of time on receiving treatments and treatment-related activities. By independently disconnecting infusion pump and needle, patients’ participation and quality of life may increase. Other possible benefits are reduced travel costs for patients’ and improved efficiency for healthcare organisations along with the fact that patients would receive their entire chemotherapy treatment. Aim: This study investigated patients’ ability to independently disconnect infusion pump and venous port needle after completing chemotherapy treatment. Sub-aims were to investigate whether there were differences depending on type of environment in which the disconnection took place, as well as to shed light on patients’ experiences of performing the procedure independently. Methods: A mixed method observational study was conducted. Five patients’ performed independent disconnection in two environments: at health center/hospital and in their own homes. Quantitative observation protocols data were analyzed through descriptive statistics. Qualitative data, the participants’ comments, were analyzed through thematic analysis. Result: The quantitative part showed that participants’ had the ability to independently disconnect the infusion pump and venous port needle. When comparing between the two environments, participants’ performed better in their own homes. The qualitative part revealed three themes: Anticipation and belief in one's ability, Feelings of something exciting and Feelings of freedom and control. Conclusion: Participants’ were able to independently disconnect infusion pump and needle at home. They also had the desire to perform the procedure and saw several advantages in independently performing the procedure at home.

Volym- och sprutpumpar används inom neonatalvården tillsammans med en specialanpassad kateter. De prematurfödda barnen är mycket känsliga för feldoseringar men det finns minimalt med dokumenterade projekt som undersöker hur väl den distribuerade dosen stämmer överens med den angivna på infusionspumpen. Målet med denna studie var att kontrollera om det fettbaserade läkemedlet Clinoleic flyter tillbaka i det gemensamma blocket, avgöra tiden det tar för läkemedel att flyta fram samt mäta mängden av läkemedel som kommer till mynningen av katetern. Antalet pumpar begränsades till startuppsättningen inom intensivvården på neonatalavdelningen, vilket är fyra pumpar. Mängden av läkemedlet för fem olika flöden undersöktes endast för läkemedlet Peyona med koffeinbas. Projektet genomfördes på Karolinska Universitetssjukhuset och i samarbete med Nya Karolinska Solna förbättrades förståelse för uppsättningens användning. Samtliga sjuksköterskor och ingenjörer vi kom i kontakt med på sjukhusen ansåg att fler studier behöver göras inom distribution av läkemedlen. Tydliga kopplingar kan ses mellan resultat som presenteras i arbetet och misstankar och förväntningar efter samtal med de som jobbar med pumpar. Möjliga framtida experiment som kan ge tydligare riktlinjer inom neonatalvården diskuteras. Det är några anmärkningsvärda resultat som redovisas i studien. De är att Clinoleic flyter bakåt i blocket och att fylla backventilen tar mellan 16 och 25 minuter för de undersökta flödena. Dessutom framgår det att distributionen av Peyona avviker minst för de högre flödena. / Volume and syringe pumps are used in neonatal care together with a customized catheter. The premature born children are extremely sensitive to incorrect dosage, but there are only a short number of documented projects that investigate how well the distributed dose corresponds to that indicated on the infusion pump. The aim of this study was to check whether the fat-based drug Clinoleic flows back into the common block, determine the time it takes for drug to flow and measure the amount of drug that comes to the orifice of the catheter. The number of pumps and drugs was limited to the initial set that is used in intensive care in the neonatal department. The setup consists of four pumps and the drugs Peyona, Clinoleic, Glucos and Sodium Chloride solution. The amount of medicine distributed for five different flows was investigated only for the caffeine-based drug Peyona. The project was implemented at Karolinska Universitetssjukhuset and with help of Nya Karolinska Solna the understanding for the used setup was improved. All nurses and engineers we came into contact with at the hospitals felt that more studies should be done in the subject of the distribution of the drugs. Obvious connections are seen between results that are presented and suspicions and expectations after consultation with those who work with pumps daily. Possible future experiments that provide clearer guidelines for neonatal care are discussed. There are some notable results reported in the study. They are that Clinoleic is flowing back into the block and filling the check valve takes between 16 and 25 minutes for the investigated flows. for the investigated flows and that that the smallest distribution deviation of Peyona is observed in higher flows.

Infusion pumps administer medications like morphine to pediatric patients in order to manage pain. Drug delivery delays can be the result of flow rate variabilities in the infusion pump system. Due to the risk of over-or underdosing, this could have a high impact on the pediatric population. This study’s aim is to investigate the effect of drug dilution and dosing delays by investigating which factors affect the morphine concentration in the patient. Implementation of a previously developed population pharmacokinetic model was performed in MATLAB. Then combining it with a self-developed model of the infusion pump system, a model which included the infusion pump and the system between the pump and the patient. Simulations were performed to investigate the contributing factors. The results show that dosing delays decrease with an increasing patient’s age. There are larger morphine concentration variations with lower syringe flow rates. A decrease in dosage and a smaller syringe volume result in a shorter time of reaching a steady state concentration. Using the wrong syringe which is not compatible with the machine will lead to an increasing morphine concentration in the patient that does not reach a steady state. A limitation of the study was that no clinical data was used for the simulations. These results are useful for clinicians when making decisions regarding intravenous administration of morphine, potentially leading to fewer medication errors. / Infusionspumpar administrerar läkemedel som morfin till pediatriska patienter för smärtlindring. Fördröjning av läkemedelstillförsel kan vara resultatet av flödeshastighetsvariationer i infusionspumpsystemet. På grund av risken för över- eller underdosering kan detta ha en stor inverkan på den pediatriska populationen. Denna studies syfte är att undersöka effekten av läkemedels- utspädning och -fördröjning genom att undersöka vilka faktorer som påverkar koncentrationen av morfin i patienten. Implementering av en tidigare utvecklad populationsfarmakokinetisk modell gjordes i MATLAB . För att sedan kombinera den med en egenutvecklad modell av infusionspumpsystemet, en modell som inkluderade infusionspumpen och systemet mellan pumpen och patienten. Simuleringar utfördes för att undersöka de bidragande faktorerna. Resultaten visar att doseringsfördröjningar minskar med patientens stigande ålder. Det finns större koncentrationsvariationer med lägre sprutflödeshastig- heter. En minskning av dosen och en mindre sprutvolym resulterar i en kortare tid för att uppnå en steady state-koncentration. Användning av fel spruta som inte är kompatibel med maskinen kommer att leda till en ökad morfinkon- centration hos patienten som inte når ett stabilt tillstånd. En begränsning med studien var att inga klinisk data användes för simuleringarna. Dessa resultat är användbara för läkare när de fattar beslut om intravenös administrering av morfin, vilket potentiellt kan leda till färre medicineringsfel.

In November 2016 a brand new and highly technological hospital called New Karolinska Solna opened in Stockholm. In connection with the planning of the hospital, new medical devices were procured, including a new infusion system that is now in use. Previously, each ward at the hospital had their own pumps and was responsible for updates and maintenance. Now, the hospital will instead have a floating pump system, which means that the hospital will own the pumps. The infusion pumps will be floating between the wards without being linked to a specific ward or department. The updates that were previously done when the need arose at the ward will now be a common process for the entire hospital. The aim of the project was to develop new guidelines for how the update process should be done on New Karolinska Solna's new infusion pump system. Through interviews with key personnel during the procurement process, the medical technicians department and caseworkers, new guidelines have been written, given the already existing technical conditions. During the course of the project it has been found that there are major shortcomings of information and communication within the hospital. The guidelines presented in the result are an important part to ensure that information related to the update comes to the caregivers at New Karolinska Solna, thus simplifying and streamlining the update of the infusion pumps.