Mental disorders, like anxiety and depression, are a major health problem and can appear early in life. Developing new compounds for anxiety and other mental disorders is desirable and requires good animal models. Two widely used tests to evaluate fear and anxious behavior in rodents are the open field (OF) and elevated plus maze (EPM) tests. The models are simple and it has been argued that different environments give different behavior profiles and measure different kind of behavior. The multivariate concentric square fieldTM (MCSF) is a new test that gives the rodent opportunity to visit different environments and to evaluate more parameters in one test. Validation of the tests is mainly done with adult animals. The aim with this study is to study adolescent rat behavior in the OF, OF with start box, EPM and MCSF tests and to see if there is any difference in running trials in the morning or in the afternoon. A total of 48 adolescent male Wistar rats were divided into 12 rats per group. The groups were OF and MCSF, OF with start box and MCSF, EPM and MCSF, and repeated testing in MCSF. Each session was 20 minutes and there was one week between the two tests. Three rats where run in the morning and three in the afternoon. Statistical analysis did show significant difference in some parameters in the comparison between running trials in the morning or in the afternoon. Repeated testing in the MCSF yielded differences in trial two compared to trial one. No significant difference was found in the trend analysis. The results show individual differences and with larger groups results may have been more liable. In this study some differences were found between morning and afternoon groups. Lots of data have been generated and there are many opportunities to use the same data for additional analyses.

Many blood cell mechanisms in the human body are working all the time to maintain haemostasis in the blood vessels. Once a wound arises platelets are alerted via different substances to cover the wound and prevent loss of blood. Most of the times these mechanisms do stop the blood, and further heal the wound. During other circumstances the platelet-covering continues to form a thrombus, preventing the blood to flow and instead causes myocardial infarction or stroke. There are several risk factors triggering development of circulatory diseases such as obesity, lack of exercise, smoking, infection and stress. This thesis describes the interaction between the two platelet thrombin receptors PAR1 and PAR4, together with the interaction of the oral pathogen Porphyromonas gingivalis (with thrombin-like gingipains), and the cross talk with the stress hormone epinephrine and its α2A adrenergic receptor. Until now PAR1 is thought to be the most important thrombin receptor due to its high affinity for thrombin. From a phylogenetical and patophysiological point of view there must be a reason why platelets express two different thrombin receptors. Today PAR4 is considered less important, but this thesis implies that PAR4 plays an important role in platelet signaling and haemostasis. The results show that bacteria pre-stimulated platelets, followed by epinephrine gives a strong and full aggregation and calcium mobilization, in both aspirinated and non-aspirinated human platelets. The amount of bacteria does not itself, or epinephrine alone give aggregation or calcium mobilization. This mechanism is dependent on both Rgp type gingipain released from P. gingivalis, and PARs in an interaction with the α2A adrenergic receptor. Further, results reveal that PAR4 interacts and cross talks with the platelet α2A-adrenergic receptor in aspirinated platelets. Neither of the two platelet purinergic P2Y-receptors (P2Y12 and P2Y1) contribute to this action, but the purinergic P2X1 does. In aggregation studies a low dose of PAR4 activating peptide (AP), but not PAR1-AP, followed by epinephrine results in a strong aggregation and in a calcium mobilization. ATP secretion measurements did reveal that ATP was released during epinephrine stimulation, which indicate that ATP and P2X1 have a key role in this event. By blocking P2X1 both aggregation and calcium mobilization were abolished, but not by blocking P2Y12 and P2Y1. Inhibition of PI3-kinase, both epinephrine-induced calcium mobilization and aggregation were significant reduced. In non-aspirinated platelets PAR1 synergizes with the α2A adrenergic receptor and P2X1. In conclusion, this thesis suggests that PAR4 plays an intriguing and important role in platelets with inactived cyclooxygenase 1.  The results described in this thesis contribute to an increased knowledge of the platelet thrombin receptors.

Depression är den näst mest kostsamma sjukdomen för samhället efter hjärt-kärlsjukdom, främst på grund av långa sjukskrivningsperioder. Sjukdomen kan uppstå när som helst från sex månaders ålder, men prevalensen ökar med åldern. Det finns ett antal stressrelaterade faktorer som skulle kunna leda till depression, så som stor sorg, verbala eller fysiska övergrepp samt en svår barndom. Vad som orsakar sjukdomen är ännu inte helt känt, men det finns teorier att halterna av serotonin och noradrenalin är lägre hos deprimerade personer. Behandling som används är olika former av samtalsterapi, men även läkemedel så som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Det finns teorier som sammankopplar användandet av SSRI med självmord, framförallt hos personer ≤19 år. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om SSRI preparat har någon effekt på depression hos barn och ungdomar och om de är säkra eller kan få allvarliga konsekvenser så som självmord. Sökningar i PubMed gjordes för att hitta relevanta artiklar. Fem av de åtta inkluderade studierna rapporterade olika effekter och säkerhet hos olika SSRI preparat bland barn och ungdomar, jämfört med placebo. Två andra studier undersökte förekomsten av suicidalitet till följd av läkemedlen. Den sista studien jämförde toxikologiska data från Rättsmedicinalverket med receptregistret på antidepressiva läkemedel från  Socialstyrelsen. Endast två av de fem studerade preparaten (fluoxetin och citalopram) hade en bättre effekt än placebo i hela populationen och ytterligare ett (sertralin) hade bättre effekt hos ungdomar. Det begicks inga självmord i studierna.    De studier som har granskats i detta arbete tyder på att olika SSRI preparat har olika bra effekt samt olika säkerhetsprofiler. Det sågs inget tydligt samband mellan behandlingen och självmord, men en något förhöjd risk för suicidalitet.

No description available.

Botulinumtoxin: För och emot dess användning i skönhetsbranschen Bakgrund: Botulinumtoxin (BTX) är ett kraftfullt neurotoxin som produceras av den grampositiva och anaeroba bakterien Clostridium botulinum. BTX används i medicinskt syfte vid behandling av till exempel kronisk migrän, spasticitet efter stroke, och urinläckage vid nervskada. Utöver det används BTX inom skönhetsbranschens som då injiceras i mycket låga doser under huden i muskler för att minska rynkor i olika ansiktsregioner Syfte: Användningen och lämpligheten inom skönhetsbranschen har ifrågasatts , och syftet med detta arbeta har därför varit att utvärdera och ta ställning till om BTX fortsättningsvis bör användas i kosmetiskt syfte. Metod: Litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databasen PubMed med kombinationer av sökord, artiklar som sedan kunde användas för att besvara den aktuella frågeställningen. Resultat: Olika studier har visats att BTX är ett effektivt och säkert toxin vid skönhetsbehandling, men flera studier visade också att BTX-relaterade biverkningar uppkom efter skönhetsbehandling. Slutsats: BTX bör inte fortsätta användas för skönhetsbehandling trots positiva effekter mot rynkor i ansiktet som visades i studierna. Injektion med BTX kan bidra till att kunder i skönhetssalonger blir svårbedömda patienter vid besök hos läkare i primärvården som inte förstår att de problem patienten söker för beror på BTX-inducerade biverkningar efter skönhetsbehandling med BTX.

Autism är en neuropsykiatrisk störning som hör till autismspektrumstörning (AST). Vid autism är den sociala kommunikationen och repetitiva sensoriska-motoriska beteenden bristfällig. Autism är 3–4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. För att diagnostisera autism finns det huvudsakligen två system; DSM- och ICD-systemet. Idag finns ingen godkänd farmakologisk behandling för indikationen autism. Ett ämne som har studerats de senaste åren som potentiell behandling vid autism är oxytocin. Oxytocin är ett neuropeptidhormon som produceras i hypotalamus och brukar benämnas som “lugn och ro-hormonet”. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka om intranasal oxytocin har någon effekt vid autismsymtomen hos barn 0–19 år. sitet. Ingen av studierna visade signifikant förbättring på det repetitiva beteendet. Ett flertal studier visade en signifikant förbättring i social kommunikation hos patienter som fått intranasal oxytocin, medan andra studier inte tydde på någon signifikant förbättring. Oxytocin förbättrade signifikant förmågan att läsa av känslor från andras ögon utifrån ögonkontakt. Majoriteten av biverkningarna på grund av användning av oxytocin var lindriga.Slutsatsen som dras är att oxytocin kan vara en intressant substans för behandling av autism, åtminstone för social kommunikation. Oxytocin gav biverkningar, majoriteten i form av lindriga biverkningar. Studierna visar olika resultat på förbättring av kommunikation hos autism därmed behövs det ytterligare studier med ett större urval för att kunna stärka resultaten. Även fler studier behövs för att kontrollera om oxytocin kan förbättra repetitiva beteendet eftersom denna litteraturstudie visade motstridiga resultat.

No description available.

Background: Contraceptives for men has existed for centuries. However, the only contraceptives available for men are condoms, withdrawal during sexual intercourse or undergoing Vas occlusion. The issues currently with these methods are that many couples are not comfortable with using condoms and vasectomy is a non-reversible contraceptive as it requires surgery. Currently, only research has been made with regards to hormonal contraceptives for men. The basis for hormonal contraceptives for men is that it disturbs hypothalamic-pituitary–gonadal axis, by suppressing GnRH, LH and FSH in order to suppress spermatogenesis. The substances that have been clinically tested as a potential hormonal contraceptive for men are androgens, androgens together progestins and synthetic androgens. Aim: The aim of this thesis was to examine the effectiveness of the substances that have been used in past and recent clinical trials and the adverse drug reactions/effects. Method: Results from the clinical trials were collected through PubMed with regards to preordained criteria, which resulted in 18 scientific articles being used in the results. Results: Overall, the results showed that the majority of substances used in previous and recent clinical trials are effective in suppressing spermatogenesis. The results also showed that a majority of substances used in previous and recent clinical trials had severe adverse drug effects severe amongst the participants. Discussion and Conclusion:  In summary, the research shows that amongst the substances used in recent and current clinical trials, that synthetic androgens have the best potential as a hormonal contraceptive for men with regards to effectiveness and adverse drug effects.

No description available.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är neurodegenerativ och kännetecknas framför allt av det tidiga symtomet minnesförlust. De patologiska skadorna i hjärnan utmärks av senila plack och neurofibrillära nystan (NFTs). Senila plack består av peptiden amyloid-b (Ab) och NFTs innehåller proteinet tau. Ab har länge stått i fokus när det kommer till patogenesen vid AD och forskning kring behandlingsstrategier mot sjukdomen har länge riktat sig mot denna peptid, men än så länge utan lyckade resultat. Mer fokus har riktats till tau och i nuläget finns det ett antal tau-riktade behandlingsstrategier under utveckling och tau-immunoterapi är en av dessa. Syfte: Idag finns det inte någon behandling som botar AD vilket betyder att det är viktigt att hitta nya behandlingsstrategier mot sjukdomen. Tidigare studier tyder på att tau är ett potentiellt mål för behandling mot AD och syftet med detta arbete var därför att undersöka om tau-immunoterapi är en möjlig behandlingsstrategi vid AD. Metod: Sekundärdata samlades in från databasen PubMed. Datan granskades och bedömdes som användbar eller inte. Detta resulterade i att sju orginalartiklar valdes till arbetet, sex studier i djurmodeller och en klinisk studie.  Resultat: Studierna i djurmodellerna visade att tau-immunoterapi reducerade patologiskt tau och i hälften av studierna observerades även en förbättring av de kliniska symtomen. Den kliniska studien visade att AADvac1 är säkert och ansågs vara en lovande kandidat för vidare studier. Slutsats: Resultaten från studierna visar att tau-immunoterapi är en lovande behandlingsstrategi vid AD. Trots detta krävs det fler kliniska studier som undersöker tau-immunoterapi för att säkerställa om behandlingen har någon klinisk effekt på patienter med AD eller inte.