<p>Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna är av stor betydelse för behandling och diagnostisering. Infusionspumpen är en produkt som är utvecklad för att säkerställa patientsäkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar påverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det är många orsaker som påverkar handhavandet och det räcker inte att åtgärda endast en av dem. Innan antalet inträffade avvikelser kan reduceras, krävs en förändring av synen på såväl avvikelsehantering som patientsäkerhet i hela vårdkedjan, från vårdgivare till sjuksköterskor. Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.</p>

Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna är av stor betydelse för behandling och diagnostisering. Infusionspumpen är en produkt som är utvecklad för att säkerställa patientsäkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar påverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det är många orsaker som påverkar handhavandet och det räcker inte att åtgärda endast en av dem. Innan antalet inträffade avvikelser kan reduceras, krävs en förändring av synen på såväl avvikelsehantering som patientsäkerhet i hela vårdkedjan, från vårdgivare till sjuksköterskor. Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott. I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers. Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar. Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.

<p>Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott.</p><p>I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte:</p><p>Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers.</p><p>Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar.</p><p>Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.</p>

Bakgrund: Svårläkta sår är ett hälsoproblem världen över. Kontinuitet, personcentrerad vård, korrekt sårbedömning och tillämpad kunskap om sårläkningsprocessen och bakomliggande faktorer ligger till grund för god sårläkning. Distriktssköterskans handhavande och kunskaper är betydelsefulla faktorer i vården av patienter med svårläkta sår. Tvärprofessionell vård och personcentrerad vård är viktiga komponenter i vårdplanen av patienter med svårläkta sår. Syfte: Syftet är att undersöka distriktssköterskans handhavande av och kunskaper om svårläkta sår. Metod: Denna enkätstudie är en empirisk tvärsnittsstudie med analys av kvantitativ data och deskriptiv design. Urvalsgruppen bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetsverksamma inom primärvården och den kommunala hemsjukvården i två län i sydöstra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra framträdande fynd. De mest framträdande fynden är: kollegor, arbetslivserfarenhet och fortbildning är de främsta kunskapskällorna angående svårläkta sår och fortbildning i sårvård erbjuds sällan. Distriktssköterskor graderar sina kunskaper om svårläkta sår högre än sjuksköterskor, det finns skillnader mellan arbetsplatser och län i vilka läkningshämmande faktorer som arbetas aktivt med samt att det tvärprofessionella samarbetet skiljer sig mellan arbetsplatser och län. Slutsats: Det finns skillnader i utbildningen inom sårvård mellan sjuksköterskeutbildningen och distriktssköterskeutbildningen, därav har kunskapsbyte mellan kollegor och fortbildning blivit en viktig faktor för högre kompetens inom sårvård. I dagsläget finns det inga nationella riktlinjer och rutiner i hur sårvården bör utformas utan det skiljer sig mellan olika län, primärvård och kommunal hemsjukvård. / Background: Chronic wounds are a health problem all over the world. Continuity, person-centered care, proper wound assessment and applied knowledge of the wound healing process and underlying factors underpin good wound healing. District nurses handling and knowledge are important factors in the care of patients with chronic wounds. Cross-professional care and person-centered care are important components of the care plan of patients with chronic wounds. Purpose: The purpose is to investigate the district nurse disposal and knowledge of severe wounds. Method: This survey is an empirical cross-sectional study with analysis of quantitative data and descriptive design. The selection group consisted of general nurses and district nurses employed in primary care and community home care in two counties in southeast Sweden. Results: The analysis resulted in four prominent findings. The most prominent findings are: colleagues, work experience and continuing training are the main sources of knowledge regarding chronic wounds and wound care training is rarely offered. District nurses grade their knowledge of chronic wounds higher than general nurses, there are differences between workplaces and counties in which anti-healing factors are actively working whit and that cross-professional cooperation differs between workplaces and counties. Conclusion: There are differences in education in wound care between nursing education and district nursing education, hence the exchange of knowledge between colleagues and continuing education has become an important factor for higher wound care skills. Today there are no national guidelines and procedures in how wound care should be designed, there are differences between counties, primary care and community home care