<p>Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. </p><p>Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi. Efter att beslutet har tagits kommer tankar och oro om möjliga konsekvenser från operationen. Kvinnan är därför i stort behov av stöd både från familj och från omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Ett år efter hysterektomi återgår de flesta kvinnor till ett bättre liv och känner större välbefinnande. Mannen saknar information och kunskap om hysterektomi, vilket påverkar hans förmåga att stötta kvinnan. Efter hysterektomi upplever de flesta kvinnor en symtomlättnad vilket leder till en förbättrad livskvalité. Resultatet visar även att männen upplever kvinnans symtomlättnad som befriande. Det sexuella samlivet påverkas ofta till det bättre. Mannens upplevelse av hysterektomi påverkar hur han kommunicerar och stöttar sin kvinna. Därför bör också mannen sättas i fokus av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Undervisning som riktar sig till sjuksköterskan angående detta behövs. Forskning angående mannens upplevelse är närmast obefintlig. Kvinnans erfarenhet av hysterektomi påverkas av hur mannen uppfattar hysterektomi. Därför bör sambandet mellan hur mannens upplevelse påverkar kvinnans upplevelse utforskas mer. Konkreta exempel på en avdelning kan vara att sätta sig in i mannens förförståelse, ge honom information utifrån hans villkor och försöka bidra till kommunikation mellan parterna.</p>

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi. Efter att beslutet har tagits kommer tankar och oro om möjliga konsekvenser från operationen. Kvinnan är därför i stort behov av stöd både från familj och från omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Ett år efter hysterektomi återgår de flesta kvinnor till ett bättre liv och känner större välbefinnande. Mannen saknar information och kunskap om hysterektomi, vilket påverkar hans förmåga att stötta kvinnan. Efter hysterektomi upplever de flesta kvinnor en symtomlättnad vilket leder till en förbättrad livskvalité. Resultatet visar även att männen upplever kvinnans symtomlättnad som befriande. Det sexuella samlivet påverkas ofta till det bättre. Mannens upplevelse av hysterektomi påverkar hur han kommunicerar och stöttar sin kvinna. Därför bör också mannen sättas i fokus av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Undervisning som riktar sig till sjuksköterskan angående detta behövs. Forskning angående mannens upplevelse är närmast obefintlig. Kvinnans erfarenhet av hysterektomi påverkas av hur mannen uppfattar hysterektomi. Därför bör sambandet mellan hur mannens upplevelse påverkar kvinnans upplevelse utforskas mer. Konkreta exempel på en avdelning kan vara att sätta sig in i mannens förförståelse, ge honom information utifrån hans villkor och försöka bidra till kommunikation mellan parterna.

Fri luftväg är det mest basala inom anestesisjuksköterskans kontext. En definitiv metod för att säkerställa fri luftväg är intubering i trachea, normalt görs detta när patienten är sövd. Vakenintubation är relativt ovanligt men förekommer på patienter där man inte är säker på att kunna upprätthålla fri luftväg efter sövning. Man förväntar sig en svår luftväg redan i förväg. Problemet är att det är svårt att hitta kvalitativ forskning där patienternas egna upplevelser av en vakenintubering beskrivs. Tidigare forskning om vakenintubering är inte omvårdnadsbaserade utan mer medicinskt inriktad. Detta gör ämnet mer intressant att studera.Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med en vakenintubation.Kvalitativ innehållsanalys har använts då de ansågs mest passande när människors upplevelser ska beskrivas. Sex informanter intervjuades och de fick svara på en öppen frågeställning. I analysen framkom två domäner: Fysiska upplevelser - samt Psykiska upplevelser av vakenintubation. De fysiska upplevelserna delades in i kategorierna Upplevelsen av smärta och beröring samt Sedativa läkemedels inverkan vid vakenintubering. De psykiska upplevelserna delades in i kategorierna Obehagliga minnen och erfarenheter, Upplevelsen av att känna sig utelämnad, Medvetenhet vid vakenintubation samt En paradoxal känsla. Konklusionen blir att vakenintubering är en obehaglig upplevelse. Studien har kommit fram till helt ny kunskap som kan ge bättre förståelse inför omhändertagandet av patienter som ska vakenintuberas. Anestesisjuksköterskan har en stor roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Detta för att lindra lidande och öka tryggheten för patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Bakgrund Cancer behandlad med cytostatika skapar både fysiska och psykiska biverkningar hos patienter som upplever förlorad kontroll orsakat av kroppsförändringar och psykiska effekter: isolering, förlorad kroppsuppfattning, depression och fatigue. Cytostatikan påverkar patientens sociala- och familjeroll där stöd från närstående och vården är essentiellt. Patienter upplever skuldkänslor gentemot sin familj till följd av den förändrade tillvaron cytostatikan medför. Syfte Syftet med denna studie var att utforska vilka psykiska upplevelser patienter fått under sin cytostatikabehandling för cancer. Metod En litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna publicerades mellan år 2010 och år 2020, i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo samt kvalitetsgranskades med en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat Patienterna upplevde negativa känslor under sin cytostatikabehandling: oro, skuldkänslor och nedstämdhet. Fysiska och psykiska biverkningar påverkade patienterna, där depression och fatigue upplevdes som påfrestande och begränsade patienternas sociala tillvaro. Kroppsliga förändringar ledde till psykiska konsekvenser: förlorad självständighet, ångest, maktlöshet och självmordstankar. Patienter upplevde isolering både i hemmet och på sjukhuset till följd av begränsningar cytostatikan medförde. Patienternas nära relation till vården och närstående under cytostatikabehandlingen skapade både positiva och negativa upplevelser. Slutsats Positiva psykiska upplevelser var någonting som patienterna upplevde från både sina närståendes stöd och sjukvårdens stöd samt närvaro, men även detta stöd medförde ibland negativa upplevelser. Sjukhusmiljön upplevdes som stressande men också som en källa för information och trygghet på grund av vårdpersonalens närvaro. Patienternas vanligaste psykiska upplevelser under cytostatikabehandlingen var negativa och uppstod från biverkningarna depression och fatigue. Fortsatt forskning behövs om hur depression och fatigue kan lindras för att underlätta patienternas psykiska upplevelser av dessa. / Background Cancer treated with chemotherapy creates both physical and psychological side effects for patients. Who experience loss of control caused by body changes and psychological effects: isolation, loss of body image, depression and fatigue. Chemotherapy changes the patients’ family and social role. Care from family and health care workers are essential but they can create feelings of guilt for the patient. Aim The aim of this study was to explore how patients psychologically experience chemotherapy treatment while undergoing treatment of cancer. Method The design of this study was a literature review that was conducted of ten scientific studies with a qualitative approach. The studies were published between the years 2010 and 2020, in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo and reviewed with the use of a qualitative review template. Results Patients experienced negative emotions during their chemotherapy treatment: anxiety, guilt and depression. Physical and psychological side effects affected how patients experienced the treatment, were depression and fatigue were perceived as stressful and limited their social life. Physical changes led to psychological consequences: loss of independence, anxiety, powerlessness and suicidal thoughts. Patients experienced isolation at home and in the hospital due to limitations caused by chemotherapy. The patients' close relationship with the healthcare workers and their families during the chemotherapy created both positive and negative experiences. Conclusion Patients received positive psychological experiences from the support of both their family and health professionals, however this support sometimes led to negative experiences. The hospital environment was perceived as stressful but could also be an opportunity for information and safety due to the presence of the health care workers. The patients' most common psychological experiences during chemotherapy were negative which developed from the side effects: depression and fatigue. More research is needed on how depression and fatigue can be soothed in order to accommodate patients' psychological experiences of these side effects.