No description available.

Digitaliseringen i samhället påverkar det svenska utbildningssystemet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om digitaliseringen och digitala skrivverktyg vid textskapande i skrivundervisningen. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka uppfattningar om och erfarenheter av digitaliseringens inverkan på skrivundervisningen har lärare som undervisar i F-3? Vilka möjligheter respektive begräsningar upplever lärare som undervisar i F-3 med digitala skrivverktyg vid elevers textskapande? Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Studiens har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer med grundskollärare som undervisar i F-3.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digitaliseringen i skolan. Användningen av digitala verktyg som skrivverktyg beskriver lärarna blev aktuellt när elever fick egna digitala verktyg. Lärarna upplever många möjligheter med att använd digitala skrivverktyg vid elevers textskapande. Möjligheten att enklare ge feedback, skriva längre och bättre texter samt använda talsyntes vid textskapandet. Resultatet visar också lärarens viktiga roll att själv ha digital kompetens och att stötta eleverna i deras textskapande. Resultatet visar även att lärarna upplever en viss begräsning med att använda digitala skrivverktyg vid textskapande då elevers handstil, finmotorik och minneskoppling begränsas.

I takt med tekniska och digitala framsteg har dagens unga medarbetare utvecklat unika karaktärsdrag och kunskaper. Eftersom olika generationer kan anses skilja sig åt, samtidigt som unga medarbetare ofta saknar livserfarenhet, är det av väsentlig betydelse att studera motivationsstrategier som riktar sig till unga. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur ledare inom svenska storbanker betraktar och motiverar unga medarbetare. Uppsatsen behandlar motivationsteorier och betonar vikten av att ta hänsyn till mänskliga faktorer. Genom semi-strukturerade intervjuer med ledare på hälften av Sveriges storbanker bidrar studien till en djupare insikt om hur ledarskap kan optimeras för att främja motivationen hos unga medarbetare. Resultatet visar att ledarna beaktar både de värderingar och förmågor unga har, fastställer tydliga förväntningar och kombinerar motiverande inslag för framtiden med stimulans för lärande i nuet.

I detta arbete ligger fokus på digitalisering inom NO-undervisningen. Hur används egentligen digitala verktyg inom NO-undervisningen och vad har lärarna för inställning och kompetens till digitala verktyg? Det är vad vi har undersökt i denna uppsats. Vi har utgått ifrån tre huvudområden: digitaliseringen i skolan, NO-undervisningens didaktik och karaktär och det sociokulturella perspektivet. Enkäter användes för att samla in data som sedan sammanställdes kvantitativt för att ge en överblick över användandet av digitala verktyg i skolan. Sammanställningen visade att användningen av digitala verktyg var hög inom NO-undervisningen samt att digitala verktyg används mest av lärarna vid genomgångar och för att visa film.   Undersökningen visar också ett samband mellan lärarnas inställning och användandet av digitala verktyg, detsamma gäller även vid användandet av digitala verktyg och lärarens kompetens.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka digitala verktyg som används i matematikundervisningen. För att ta reda på detta användes enkäter som skickades ut via en digital plattform. Den empiriska undersökningen tog fasta ur ett lärarperspektiv för att förståelsen kring digitala verktyg skulle öka samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet belyser vilka digitala verktyg som används i matematikundervisningen där datorn och surfplattan får mest plast i ämnet matematik. Tillgången av digitala verktyg finns men en viss ekonomisk aspekt ligger till grund för varför det väljs bort samt av tekniska problem. Ur ett formativt perspektiv synliggörs lärandet hos eleverna med hjälp av digitala verktyg där den största bidragande faktorn är den direkta responsen. Med digitaliseringens möjligheter ska varje elev få en adekvat digital kompetens genom skolan och det är skolans uppdrag att fullfölja detta, av resultatet som framkommer får eleverna denna möjlighet.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the professional identity of public librarians is created and shaped in connection with the digitization of society. The data collection method used, has been semi-structured interviews where five Swedish public librarians were asked questions regarding their experiences and perceptions of the increasingly digital nature of the public librarian profession, and how it has come to affect their work. The collected data has been analyzed within the socio-cultural perspective in which learning is seen as a constantly ongoing social process and where knowledge is gained through interaction with others. A further theoretical starting point for this study, was Anders Ørom's theory of librarians' professional identities. Three main themes were identified during the analysis. The first theme addresses public librarians' positive attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The second theme addresses their negative attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The third and final theme addresses their professional identity. The findings show that the public librarian profession is increasingly characterized by digital technical tasks and tools and that knowledge within this area, is considered important according to the public librarians. The respondents who experience the greatest impact of the increasingly digital technical nature of the profession, express concern regarding how a lack of knowledge in this area, can lead to feelings of inadequacy as many public library users, often expect the librarians to possess a great deal of digital technical competence. The majority of the study's respondents highlight the social aspects of the profession, particularly the social interactions with public library users, as a crucial part of their work.

Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk. Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk. Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.

Bakgrund: Digitaliseringen är en enorm drivkraft som påverkar alla organisationer vilket leder till förändringar i hur värde skapas och upplevs samt hur verksamheter styrs. Digitaliseringen har lett till ökad konkurrens vilket sätter press på organisationer anpassnings och förändringsförmåga för att kunna bibehålla konkurrensfördelar genom att skapa mer kundvärde. Genom företags värdeskapande processer skapas kundvärde och utgör därmed studiens fokus. Forskare menar att det finns ett kunskapshål gällande digitaliseringens påverkan på värdeskapande processer och vilka effekter det gett samt digitaliseringens påverkan på verksamhetsstyrning, vilket denna studie undersöker. Syfte: Denna studie syftar till att öka kunskapen om digitaliseringens effekter på LRF Konsults värdeskapande processer och vilka krav som ställs på verksamhetsstyrningen. Ytterligare ämnar studien till att bidra med djupare förståelse och kunskap till LRF Konsult och liknande företag om den pågående digitaliseringen. Metod: För att uppfylla studiens syfte tillämpas fallstudie som forskningsstrategi. Insamling av empiriskt material gjordes genom kvalitativa intervjuer med chefer, medarbetare samt kunder på fallföretaget LRF Konsult. Slutsats: Digitaliseringen påverkar de värdeskapande processerna på LRF Konsult i olika utsträckning. Gemensamt kan det dock konstateras att digitaliseringen leder till förändrade arbetsroller, nyttjande av molnbaserade digitala verktyg, ökad digital kommunikation och avmaterialisering. Effekter av detta är ökad effektivitet, tillgänglighet, flexibilitet mer frekvent kommunikation och minskade fysiska möten. Slutsatsen om digitaliseringens påverkan på kundvärdet är att kundens upplevda nytta ökar medan kundens uppoffring tillfälligtvis kan öka men på längre sikt minskar, enligt värdeekvationen ökar alltså det totala kundvärdet. I studien konstateras även att verksamhetsstyrningen påverkas av digitaliseringen. Digitaliseringen influerar de formella styrverktygen till nyttjandet av fler prestationsmått, ökade rutiner och förändring i organisationsstrukturen. För de informella styrverktygen påverkar digitaliseringen på så vis att värderingar anpassas till digitaliseringen och dess möjligheter samt att behovet av motivation och utbildning ökar för att kunna tackla digitaliseringen. / Background: Digitialization is an enormous driving force that affects all organizations, which leads to changes in how value is created and experienced, and further on also in the management control. Digitialization has led to increased competition which puts pressure on organizations' adaptability and ability to maintain competitive advantages by creating more customer value. Through company value creation processes, customer value is created and thus constitutes the focus of this study. Researchers argue that there is a gap in the impact of digitalization on value creating processes and the effects it has, and also the impact of digitalization on management control, which this study investigates. Purpose: This study aims at increasing knowledge about the effects of digitalization on LRF Konsult's value creation processes and the demands made on business management. Further, the study aims at contributing deeper understanding and knowledge to LRF Konsult and similar companies regarding the ongoing digitalization. Method: In order to fulfill the purpose of the study, case study is applied as research strategy. The gathering of empirical material was done through qualitative interviews with managers, employees and customers of the business case LRF Konsult. Conclusion: Digitalization affects the value creating processes at LRF Konsult to a varying extent. In common, however, it may be noted that digitalization leads to changing work roles, the use of cloud-based digital tools, increased digital communication and dematerialization. Effects of this are increased efficiency, availability, flexibility, more frequent communication and reduced physical meetings. The conclusion concerning the impact of digitalization on customer value is that experiencing customer benefit increases while the customer's sacrifice can temporarily increase but in the long run decreases, according to the value equation, thus increasing the total customer value. The study finds that the management control also is affected by digitalization. Formal control tools have influenced the use of more performance measurements, increased routines and change in organizational structure. For the informal control tools, digitalization impacts in such a way that values are adapted to digitalization and its possibilities, and that the need for motivation and education increases in order to tackle digitalization.

Digitaliseringen av offentliga tjänster såsom banktjänster har under det senaste decenniet ökat signifikant. Denna ökning har bidragit till såväl fördelar som nackdelar då det har skapat en omfattande tillgänglighet av tjänster för majoriteten av befolkningen men begränsningar för de individer som inte har tillräcklig kompetens gällande ny teknik. Denna studie undersöker hur den äldre skaran av digital immigrants, den generation som föddes före digitaliseringen, upplever och hanterar digitaliseringen inom banksektorn. Vidare undersöker den vilka metoder som kan underlätta inlärningen för betalning av räkningar och fakturor via internetbank. Syftet är att öka medvetenheten kring äldres attityder och behov samt att främja inlärningen av digitaliserade banktjänster. Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt då teori initialt har samlats in för att genomföra de kvantitativa och kvalitativa metoderna som har legat till grund för studiens empiriska material. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att samla in information om digital immigrants attityder och hantering av digitaliserade banktjänster. Genom ett kvalitativt experiment med observationer har två olika typer av inlärningsmetoder i form av pappersinstruktioner och videoinstruktioner behandlats. Resultatet uppvisar svårigheter vid användandet och inlärning av ny teknik hos äldre på grund av fysiska och kognitiva nedsättningar som i sin tur påverkar intresset och motivationen att lära sig det. Ytterligare visar resultatet att användandet av instruktionsguider främjar inlärningen av digitaliserade banktjänster och ökar användarupplevelsen. Slutsatsen är att pappersinstruktioner är anpassade utefter den äldre generationens behov gällande fysiska och kognitiva nedsättningar. Dessa typer av instruktioner skapar förståelse för inlärning av ny teknik som att utföra bankärenden på internet. Anpassning utefter de äldres behov och efterfrågad motivation för att de ska lära sig ny teknik är emellertid något som bankerna bör ha i beaktande, vilket innebär att ansvaret vilar hos dem. / The digitalisation of public services such as banking services has increased significantly over the past decade. This increase has contributed to both advantages and disadvantages, as it has created comprehensive accessibility of services for the majority of the population but limitations for those individuals who do not have sufficient competence regarding new technology. This essay examines how digital immigrants, the generation born before digitalisation, experience and manage digitalisation in the banking sector. Furthermore, it examines which methods can facilitate learning for the payment of bills and invoices via online banking. The purpose of the study is to raise awareness of the elderlys' attitudes and needs as well as to support the learning system of digitised banking services. The study is based on a deductive approach since the theory has initially been collected to carry out the quantitative and qualitative methods, which have been the basis of the study's empirical material. A quantitative survey has been conducted to gather information on digital immigrants' attitudes and management of digitised banking services. Through a qualitative experiment with observations, two different types of learning methods in the form of paper instructions and video instructions have been examined. The result shows difficulties in the use and learning of new technology by the elderly due to physical and cognitive impairments, which in turn affect the interest and motivation to learn it. Moreover, the result shows that the use of instructional guides supports the learning system of digitised banking services and increases the user experience. The conclusion is that paper instructions are adapted to the needs of the older generation regarding physical and cognitive impairments. Additionally, these types of instructions create an understanding of the learning of new technologies such as conducting banking online. Adaptation according to the needs of the elderly and the motivation required for them to learn new technology is something that the banks should take into consideration, which means that responsibility rests with them.