Detta arbete syftar till att ge svar på några av de frågor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet är av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag står där vi står när det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsättningar i en tid där de traditionella musikmedierna på marknaden har fått ge vika till förmån för nya. I mitt arbete har jag även intervjuat artister som idag står inför samma val som jag själv angående lansering och analyserat intervjuerna i förhållande till aktuella artiklar i ämnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD‐skivan fortfarande har ett värde på marknaden, att man som artist bör göra något uppseendeväckande vid en lansering för att sticka ut ur mängden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltänkta målgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik.

Den konstnärliga delen av detta examensarbete omfattar förarbetet inför en publicering av en singel på Spotify. I arbetet ingick att göra en färdig produktion från en demo tillsammans med en annan producent, samarbeta med en mix- och en mastringstekniker, organisera en PR- fotografering, samarbeta med en grafisk designer som skapade en omslagsbild. Den färdigmastrade låten med omslagsbild användes vid publicering på Spotify i maj 2019 under mitt artistnamn. Som ett tillägg till det konstnärliga arbetet har jag gjort en intervjustudie där jag har undersökt artistens roll under en produktionsprocess, från låtidé till release. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur avtal med skivbolag kan påverka artisters arbete under produktionsprocessen. Ämnet är mycket angeläget för mig eftersom jag har sedan två år tillbaka jobbat som indieartist. Den huvudsakliga frågan i intervjuundersökningen är: ”Hurdana fördelar och nackdelar finns det med att jobba som en signad artist under en produktionsprocess, från låtidé till release?” För att undersöka detta har jag intervjuat indieartister och signade artister. Ytterligare en kunskapskälla har varit Loren Weismans bok The Artist’s Guide to Success in the Music Business samt utvalda relevanta webbsidor. I studien kommer jag inte fram till några generella slutsatser utan redogör genom en analys för informanternas svar. Dessa svar indikerar primärt vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med att ha avtal. Även jämförande frågor om för- och nackdelar med att jobba som indieartist besvaras. Arbetet avslutas med en reflektion över studiens resultat och mina egna erfarenheter samt ett förslag till framtida forskning om att det vore intressant att veta mer om skivbolagets sida i samarbetet med artisterna och kanske fokusera på hur en A&R eller manager känner kring samarbetet med sina artister.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende. Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder. För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom musikbranschen utifrån givna kriterier. Resultaten visar att mindre aktörer i musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden. Både omsättning och kostnader har ökat, dock har omsättningen ökat betydligt mer än kostnaderna vilket innebär en minskning av kostnaderna i relativa mått mätt. Vidare upplever många av de mindre aktörerna att de påverkats av de förändringar som nämnts och agerat utifrån dessa. De främsta åtgärderna de vidtagit handlar om förändrat produkt- och tjänsteerbjudande samt en ökad kommunikation med slutkonsumenter via exempelvis sociala medier.

Denna studie syftar till att undersöka den förändring som den svenska musikbranschen hargenomgått i och med det teknologiskifte som streamingens inträde på marknaden har medfört.Genom en kvalitativ intervjubaserad studie identifieras både specifika förändringar hosskivbolagen i fråga men även deras syn på hur branschen förändrats i stort och vilkavärdeförändringar som ligger bakom branschförändringen. Studien utgår från ettvärdeförändrande perspektiv och ämnar identifiera värdeförändringarna på en företags- ochbranschnivå, som skett efter att branschen genomgått ett teknologiskifte. Studiens resultat visaratt skivbolagen har genomgått en stor organisatorisk påfrestning i och med det teknologiska skiftesom streamingen har inneburit för branschen och identifierar en stark anpassningsförmåga somen vitalitet för att överleva större branschförändringar.

<p>Teknologiutvecklingen har medfört konsekvenser för skivbolagsbranschen. Idag konsumeras musik till stor del på Internet genom fildelning av mp3-filer. Detta konsumtionssätt skulle kunna vara idealiskt om det inte vore för att det till största delen sker illegalt. Musik som skivbolagen har rättigheterna till konsumeras utan att de erhåller någon inkomst. Skivbolagen måste därför agera ifall de inte ska gå under. Detta ledde oss fram till uppsatsens syfte: Utvärdera skivbolagens förutsättningar för överlevnad.</p><p>Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Empirin har inhämtas från kvalitativa intervjuer på ett stort respektive två små skivbolag.</p><p>Den slutsats författarna kommit fram till är att de stora skivbolagen måste förstå vikten av mervärdesskapande aktiviteter för att tillfredsställa konsumenterna. För att kunna leverera mervärde krävs nya samarbetsformer mellan aktörer och leverantörer. Vår uppfattning är att de skivbolag som lutar sig tillbaka och agerar passivt kommer få svårt att överleva.</p><p>För de små skivbolagen, som klarat den nya situationen lättare, gäller det att inte slappna av utan se till att ”underhålla” organisationen för fortsatt överensstämmelse med omgivningen.</p>

Teknologiutvecklingen har medfört konsekvenser för skivbolagsbranschen. Idag konsumeras musik till stor del på Internet genom fildelning av mp3-filer. Detta konsumtionssätt skulle kunna vara idealiskt om det inte vore för att det till största delen sker illegalt. Musik som skivbolagen har rättigheterna till konsumeras utan att de erhåller någon inkomst. Skivbolagen måste därför agera ifall de inte ska gå under. Detta ledde oss fram till uppsatsens syfte: Utvärdera skivbolagens förutsättningar för överlevnad. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Empirin har inhämtas från kvalitativa intervjuer på ett stort respektive två små skivbolag. Den slutsats författarna kommit fram till är att de stora skivbolagen måste förstå vikten av mervärdesskapande aktiviteter för att tillfredsställa konsumenterna. För att kunna leverera mervärde krävs nya samarbetsformer mellan aktörer och leverantörer. Vår uppfattning är att de skivbolag som lutar sig tillbaka och agerar passivt kommer få svårt att överleva. För de små skivbolagen, som klarat den nya situationen lättare, gäller det att inte slappna av utan se till att ”underhålla” organisationen för fortsatt överensstämmelse med omgivningen.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut.   För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen.   Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas. Vidare har det även visat sig att traditionella medier som exempelvis radio och TV fortfarande är mycket viktiga när det kommer till promotion av artister, då dessa medier har en unik förmåga att nå ut till ett stort antal människor på samma gång.

Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.

<p>Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.</p>

Hur gör man för att starta upp en lyckad artist i dagens musikbransch? Det är något jag klurat på länge men inte förstått mig på hur man ska gå tillväga. Jag har under hösten 2019 fått förmånen att arbeta som producent på ett skivbolag, där jag även fått möjligheten att starta upp ett eget artistprojekt tillsammans med dem. Utifrån detta har jag blivit intresserad av hur de har jobbat med mig som artist, vilket gjort mig nyfiken på hur hela branschen fungerar kring detta. En person som varit min mentor och vägledare på detta skivbolag är Sissi Hagald, som jag har intervjuat i denna uppsats för att få svar på mina frågor. Till en början trodde jag att jag skulle läsa mig till svaren som jag behövde, men Sissis erfarenhet från branschen gav mig mer än nog att jobba med. Arbetet har därför blivit en blandning av Sissis långa erfarenheter från musikbranschen, till mina egna observationer som ny artist. Det som visade sig vara mest intressant för mig var hennes syn på hur hon tänker sig att en ny artist ska vara, där hon jämför processen med att starta upp ett aktiebolag. Det behövs ett syfte, en plan och ett mål utöver de musikaliska alstren. Arbetet har väckt nya frågeställningar hos mig kring hur dagens musikbransch fungerar, men även gett mig en nyfunnen kärlek till varför jag jobbar med musik.