Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet. Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka. Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks. Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).

Abstract Datum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag. Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering. Slutsats Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig. Sökord Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt. Uppsatsen visar även att skivbolagens roll förändrats drastiskt pågrund av bl.a. utbredningen av ny digital teknik. Det är också möjligt att på grund avdessa nya förutsättningar kan rollen förändras ytterligare i framtiden.Skivbolagen arbetar numera på en betydligt bredare front än tidigare. Verksamhetencentreras inte runt den fysiska försäljningen utan förlags- och licensieringsverksamheterär mycket aktuella. Samarbetet mellan små och stora skivbolag påvisas tydligt, en formav samarbete där båda parterna i många fall är beroende av varandra. De mindrebolagen förefaller även vara mer benägna att ta risker i samband med kontraktering avnya akter.

<p>Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.</p>

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppnå en förståelse för vilka strategier svenska indiebolag, utifrån en nutida kontext, använder för att leda och planera sina organisationer för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad.    Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar indiebolagens organisatoriska strategier med an abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Studien har påvisat att indiebolagen numera bedriver sina organisationer utifrån projektliknande förhållanden där verksamheten bygger på en liten kärna vilken sedan kompletteras med inhyrda konsulter som utför tjänster mot faktura. Nätverk, rykte, kompetens och relationer upplevs vara bland organisationernas viktigaste resurser. Studien har visat att den viktigaste strategin är långsiktighet och att indiebolagen upplever att de måste vara anpassningsbara. Samtidigt betraktar man övriga indiebolag som kontakter och inte konkurrenter. Studien har bevisat att konkurrensen är det stora utbudet av musik och information och svårigheten att dels nå genom bruset men även landa placeringar på redaktionella spellistor.

Rapporten belyser att det kan vara tufft för en artist inom musikbranschen att avgöra om artisten ska binda sig till ett skivbolag eller om artisten ska satsa på den självständiga vägen och kommersialisera sitt konstnärliga verk på egen hand. Syftet med rapporten var att skapa förståelse för hur kommersialisering av ett konstnärligt verk kan påverka artistens upplevelse och innovation när man sajnar eller inte sajnar med ett skivbolag. För att förstå problematiken krävdes insikt kring faktorer som påverkar artistisk upplevelse och innovation med att kommersialisera musik. De faktorer som blev aktuella var kreativitet, frihet och omgivning samt hur dessa påverkar kommersialisering av musik på olika sätt. Detta möjliggjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats där tio artister intervjuades. Genom att operationalisera de teoretiska koncepten artistisk innovation och kommersialisering av musik kunde faktorer som kreativitet, frihet, omgivning och olika sätt att nå ut med musik resultera i mätbara frågor till artisterna som har valt att sajna eller inte sajna. En analys av både teoretiskt och empiriskt material gjorde det möjligt att identifiera fördelar och nackdelar med att sajna eller vara självständig artist. De centrala nackdelarna med att signera med skivbolag är att artistens ekonomiska lönsamhet och musikaliska frihet begränsas medans fördelarna ligger i att artisten når en stor publikräckvidd samt får hjälp med kontaktnät. Nackdelarna som självständiga artister upplever grundar sig främst i att det är svårt att synas och nå en större publikräckvidd samtidigt som fördelarna är att artisterna inte har någon begränsning gällande innovation och musikskapande.

Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse kring hur skivbolag arbetar medartister, vad som krävs för att nå framgång som artist samt hur man definierar framgångi denna kontext. Detta öppnar i sin tur upp för diskussion kring varför före dettaIdolmedverkande når framgång eller ej. Studiens resultat, analys samt slutsats grundarsig i genomförda semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, varav fyra frånskivbolag samt en från Idol. Respondenterna ger sin syn på framgång, beskriver viktigaattribut hos artister, redogör för hur de arbetar och resonerar samt ger sin syn på Idol.Studiens resultat understryker vikten av att synas och höras. Något som göra genom attvara personlig och aktiv på sociala medier, vara driven och underhålla sin publik samtatt sticka ut och vara unik.

Denna studie belyser varför svenska artister väljer att starta egna skivbolag genom att analysera de tidigare händelser som kan ha gett upphov till motiven artisterna har till beslutet. En artist vill oftast bara fokusera på att skapa musik men när de startar ett skivbolag har de även ett företag att driva vilket ger dem mindre tid till musiken. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring artisternas motiv till att starta eget skivbolag. Denna studien blev utförbar till hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där fyra svenska artister blev intervjuade. Genom att analysera empirin med hjälp av motivations-, makt- och entreprenöriella teorier kunde vi identifiera motiv som frihet, kontroll över den kreativa processen, självständighet och självförverkligande. I och med användningen av entreprenöriella teorier kunde vi identifiera att en del av artisterna kunde kopplas till samhällsentreprenörskap. Vi kunde även se samband i artisternas tidigare upplevelser som kan ha påverkat deras motiv till att starta egna skivbolag. Alla artisterna var missnöjda över sina föregående skivbolag och de hade en brist på frihet vilket slutade med att kontroll och motivation ledde artisterna till att bli entreprenörer.

<p>This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label.</p>