No description available.

Denna uppsats riktar fokus mot att ringa in de inlärningsmetoder som kan ha använts för att mynna ut i de speciella spelsätt som anammades av hårdrockstrummisar på 1970- och 1980- talet. Två trummisar har valts ut för att representera de två årtiondena, John Bonham och Vinny Appice. Arbetet berör de två termerna formellt och informellt lärande. Även plankning och transkription diskuteras då detta utgör en stor del av metoden för att nå någon form av tes. De två utvalda trummisarnas spel har transkriberats i såväl kompsituation som solosituation för att sedan jämföras med utvald slagverkslitteratur. Detta arbetet mynnar ut i resultatet att för att erhålla de spelstilistiska drag som återfinns i dessa årtionden bör gråzonen mellan formellt och informellt lärande omfamnas snarare än att de båda sätts i kontrast till varandra.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. </p><p>Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. </p><p>Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa. </p><p>I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare. </p><p>Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon. </p><p>Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan. </p><p>Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa. I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare. Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon. Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan. Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.

No description available.

<p>Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag.</p><p>För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer.</p><p>Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen.</p><p>Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper.</p><p>Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas?</p><p>I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor. Jag har arbetat enligt en induktiv metod med mina undersökningar. Om det finns en hårdrocksestetik så bör, förutom hårdrockare, även icke-hårdrockare ha en viss kunskap om denna. Därför inkluderades även icke-hårdrockare i min undersökning. Fokus ligger dock på hårdrockarna. De kvalitativa metoderna jag använde mig av är intervjuer, studie av cd-omslag, och fokusgrupper. Den kvantitativa metoden genomförde jag i form av enkätundersökningar. Hårdrockarnas sammantagna svar i undersökningarna använde jag till en mallbeskrivning, som bör kommunicera direkt till sin avsedda konsumentgrupp. Jag använde informationsdesignämnet som teoretisk referensram.</p><p>Enligt mina undersökningar finns något som kan kallas för hårdrocksestetik. Ett cd-omslag som riktar sig till hårdrockare som konsumentgrupp ska enligt denna undersökning generellt sett ha bandlogotypen placerad centrerad i den övre horisontella tredjedelen. Skivtiteln bör vara placerad i den nedre horisontella tredjedelen och ha en centrerad, symmetrisk relation till logotypen.</p><p>Bandets logotyp ska vara lätt att tyda och genom sitt utförande visa vilken typ av musik bandet spelar. Skivtiteln bör ha en koppling till omslagsmotivet samt textinnehållet. Motivet ska helst vara en målning, alternativt en blandning av tekniker. Färgvalet bör vara kontrastrikt med betoning på mörka färger.</p><p>Händelsecentrum i omslagsmotivet bör ligga i mitten. Omslaget ska helst vara detaljerat utan att vara plottrigt. Det bör vara originellt men ändå berätta vilken hårdrocksgenre som finns på skivan. Det är viktigt att eftersträva ett bra skivomslag då ett omslag som ser ”rätt” ut gör helhetsupplevelsen bättre, stärker bandets varumärke och skapar intresse för musiken.</p>

In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.

<p>In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.</p>

I 1920-talets Sverige gjorde jazzen sitt officiella intåg. Genren och framförallt livsstilen lockade till sig många ungdomliga anhängare samtidigt som deras föräldrar och media stod på sidan om och förfasades över deras sätt att bete sig och hur de klädde sig. Jazzen höll sig kvar och utvecklades till Swing och Sverige fick sin första tonårsidol i form av 16-åriga Alice Babs. Nästa våg av ungdomskultur kom på 1950-talet i form av rocken som i likhet med sin släkting jazz också härstammade från afro-amerikansk kultur. Den traditionella rocken utvecklades sedan på 1960-talet till någonting som lät hårdare och råare, nämligen hårdrock. År 1976 hade den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss sin första spelning i Sverige på nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm. Tonåringar över hela landet flockades för att se den nya supergruppen. Kiss blev däremot inte lika välkomnande i media som menade att gruppen uppmuntrade sina fans att leka våldslekar på rasterna. I mitten av 1980-talet och början av 1990-talet introducerades närmast följandeungdomskultur, hip-hoppen som likt rocken och jazzen härstammande från afro-amerikansk kultur. 1994 debuterade en av de första kända hip-hopp grupperna i Sverige, Latin Kings med albumet Välkommen till förorten. Albumet väckte stor uppmärksamhet i media och journalister reste ut till främst Stockholms förorter för att intervjua gruppens fans om den nyahippa ungdomskulturen och huruvida texterna innehöll någon sanning eller inte. Uppsatsen som genomförts är en kvalitativ massmedieretorisk analys vars syfte är att svara på frågeställningen hur ungdomsfenomen har gestaltats i fyra svenska tidningar utifrån tre historiska ungdomsfenomen. Tidningarna som analysen har utgått ifrån är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Resultatet av analysen visar att gestaltningen av ungdomskultur oftast har präglats av det finns en pågående konflikt som tidningarna själva ofta omedvetet eller medvetet medverkar till.

Syftet med det här arbetet är att undersöka i vilken utsträckning mina nuvarande mixnings-metoder förhåller sig till Bobby Owsinskis sex kända mixningsbyggstenar under mixning av dödsmetalbandet Voids album Void. Detta görs genom att kritiskt analysera en ursprunglig mix som fanns tillhanda med hänseende till Owsinskis byggstenar. De mixtekniska problem som redogörs i analysen åtgärdas därefter för att låta albumet analyseras på nytt, åter med beaktning av Owsinskis byggstenar. Slutligen visar detta arbete hur dessa två analyser skiljer sig åt och således visar hur mina mixmetoder i förhållande till dessa byggstenar går att urskilja.