<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. </p><p>Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. </p><p>Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa. </p><p>I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare. </p><p>Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon. </p><p>Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan. </p><p>Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa. I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare. Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon. Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan. Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.