The purpose of this study is to analyze the debate about dancing and the effects it have on its consumers during the 1920:s. The main source material is the local newspaper Jönköpingsposten (between 1921-1926), but other cases of moral panics are examined for comparative purposes. The study uses a version of Stanley Cohens theory about moral panics as theoretical starting point and aim to identify moral entrepreneurs, folk devils, victims/abusers, disproportionality, calls for social control and arguments based on hearsay in the debate in the newspaper. It also aims to identify differences and similarities in comparison to other moral panics. The main goal for the study is to decide whether you can call the debate in Jönköping about dancing during this time period a “moral panic” and the results implies that you can, even though it is tough to get information about whether or not the information some of the moral entrepreneurs have were based on hearsay. It also identifies some notable differences between this debate and other moral panics, especially in how the arguments against dancing are framed and how they seem to stem from what dancing implies about its consumers’ character, instead of concern of their well-being. This is shallowly explained by connecting it to the moral philosophy of virtue ethics.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år. Den största förändringen är att församlingen tappar en stor del av sina medlemmar. Minskningen av medlemsantalet är större än motsvarande minskning inom SMF i Borlänge och SMF nationellt. Förutom medlemsminskningen framförs ett krav på ökade bibelstudier och andra aktiviteter av andlig natur 1942. Orsaken till detta krav är svår att fastställa men det finns anledning att tro att samtliga undersökningspunkter kan har varit bidragande faktorer. Troligtvis har debatten om ungdomens moraliska förfall och sekulariseringen varit de mest betydelsefulla faktorerna.

No description available.

No description available.

den här uppsatsen undersöker jag hur svenska rapmusiker ser på sina möjligheter att uttrycka sig fritt efter uppståndelsen kring den så kallade Mr-Cool affären. Resultatet bygger på intervjuer med sex svenska rappare och tyder på att dessa inte låtit sig påverkas i någon större utsträckning, men studien visar samtidigt på att svenska rappare har en stark artistisk integritet och ett motstånd mot mainstreamkulturen i samhället. Moralpanik och yttrande- och skapandefrihet som studien delvis berör visar sig även engagera dem på ett personligt plan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik?   Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni. Många av artiklarnas beskrivningar av förövarna med schizofreni ville påvisa hur farliga personerna var, deras oberäknelighet, och även vad dessa var kapabla att göra bara på grund av sin diagnos.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse. Empirin baseras på sjutton artiklar från Aftonbladet, Expressen, CAN:s tidskrift Alkohol &amp; Narkotika samt Socionomen. Resultatet presenteras utifrån sex teman som uppkom under analysprocessen: Dödens drog och Spice-Epidemin, Missbrukare och behovet av hjälp, Extrema ytterligheter, Drog bortom kontroll, Kamp mot drogerna samt Spicebrukaren, inte vem som helst. Droganvändarna är underrepresenterade i diskursen där företrädesvis polis kommer till tals. Restriktiv narkotikapolitik utgör den prominenta diskurstypen. Spicediskursen skapar risk på ett sätt som kan härledas till moralpanik och konstruerar Spiceanvändaren som avvikare. Diskursen om Spice påverkar socialarbetare i deras arbete med droganvändarna. / <p>2015-06-15</p>

Syftet med detta arbete är att genomföra en kritisk diskursanalys av 25 stycken tidningsartiklar för att studera hur skjutningarna i Malmö under år 2018 porträtterats i massmedia. Av centralt intresse är den mediala retoriken i diskurserna mot bakgrund av risker med medieeffekter kopplade till stämpling och moralpanik. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurs som teori, teorin om moralpanik och stämplingsteorin. Den metod vilken legat till grund för studiens genomförande utgörs av Norman Fairclough´s kritiska diskursanalys med hjälp av hans tredimensionella modell. Huvudsakligt fokus har legat vid analys av diskurs som text och i analysen har arbetets teori och tidigare forskning vävts in för att underbygga resultatet. Arbetets centrala slutsatser utgörs av att diskursordningen vilken förekommer i svensk massmedia både implicit och explicit bidrar till att reproducera stereotypa föreställningar om såväl utsatta områden som individer vilka härrör därur samt att den uppskruvade retoriken underbygger rädsla i samhället. / The aim of this study is to implement the method of critical discourse analysis when examining how the shootings in Malmö within the year of 2018 were portrayed by the mass media. Of central interest for the study is the rhetoric in the media discourse because of potential risks with media effects linked to labelling and moral panic. The theoretical framework of the study consists of discourse theory, the theory of moral panics and labelling theory. The method used as mentioned before consists of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The main focus has been text analysis and while analyzing the articles relevant previous studies as well as relevant theoretical literature has been used to support the result. The main conclusions of the study consists of the realization that the discourse order within swedish mass media both implicitly and explicitly contributes to reproducing stereotypical images of both areas with low socioeconomic status as well as individuals residing there. Another conclusion is that the dramatic rhetoric substantiates fear of victimization within the society.

I 1920-talets Sverige gjorde jazzen sitt officiella intåg. Genren och framförallt livsstilen lockade till sig många ungdomliga anhängare samtidigt som deras föräldrar och media stod på sidan om och förfasades över deras sätt att bete sig och hur de klädde sig. Jazzen höll sig kvar och utvecklades till Swing och Sverige fick sin första tonårsidol i form av 16-åriga Alice Babs. Nästa våg av ungdomskultur kom på 1950-talet i form av rocken som i likhet med sin släkting jazz också härstammade från afro-amerikansk kultur. Den traditionella rocken utvecklades sedan på 1960-talet till någonting som lät hårdare och råare, nämligen hårdrock. År 1976 hade den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss sin första spelning i Sverige på nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm. Tonåringar över hela landet flockades för att se den nya supergruppen. Kiss blev däremot inte lika välkomnande i media som menade att gruppen uppmuntrade sina fans att leka våldslekar på rasterna. I mitten av 1980-talet och början av 1990-talet introducerades närmast följandeungdomskultur, hip-hoppen som likt rocken och jazzen härstammande från afro-amerikansk kultur. 1994 debuterade en av de första kända hip-hopp grupperna i Sverige, Latin Kings med albumet Välkommen till förorten. Albumet väckte stor uppmärksamhet i media och journalister reste ut till främst Stockholms förorter för att intervjua gruppens fans om den nyahippa ungdomskulturen och huruvida texterna innehöll någon sanning eller inte. Uppsatsen som genomförts är en kvalitativ massmedieretorisk analys vars syfte är att svara på frågeställningen hur ungdomsfenomen har gestaltats i fyra svenska tidningar utifrån tre historiska ungdomsfenomen. Tidningarna som analysen har utgått ifrån är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Resultatet av analysen visar att gestaltningen av ungdomskultur oftast har präglats av det finns en pågående konflikt som tidningarna själva ofta omedvetet eller medvetet medverkar till.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hiphopkulturen representeras i svensk dags- och kvällspress. Detta med hjälp av frågeställningarna: Vilka ramverk används av svensk dags- och kvällspress för att beskriva hiphopkulturen? och Vilket narrativ skapar dessa ramverk, och vad betyder det för svensk dags- och kvällspress representation av hiphopkulturen? Metod och material: Studiens metod och material grundar sig i framing- och narrativanalys av 30 stycken artiklar publicerade i Expressen och Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Hiphopkulturen presenteras som populärkultur, ungdomlig subkultur samt belyses dess koppling till kriminalitet.