The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are: What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users. What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance? We used focus group interviews as the research method. A group of girls and a group of boys at the aged of 18-20 participated in the study. As an analytical tool we used a hermeneutic interpretation analysis. We found that young people uses distinctions when they talked about drugs, drug use and abuse. Young people did for instance distinctions between alcohol and drugs, between soft and hard drugs, and between use and abuse. Alcohol was something that young people could use in the everyday life. Soft drugs, such as cannabis, were associated to party while hard drugs, such as amphetamine, were associated to social deprivation. Young people associated certain symbols, attributes and images to users and abusers. For example, they describe an abuser with words like torn and smelly. It also showed that the drug's importance will depend on the social context of the location and can differ between different contexts. This was clearly evident in the interview when the drugs on Stureplan become a symbol of status and party and when the drug occurs in a social vulnerable area, it became a symbol of mental weakness and social problems. The distinctions that young people do, speaks for a normalization of drugs. In order to create an image of drugs, young people use normative and comparative reference groups. The normative reference groups included influential people such as parents and coaches. The young people‟s comparative reference groups were the media such as TV, films and papers. The comparative reference groups became important to the young people in the lack of normative reference groups. Their reference group, from which they get their information about drugs, is significant in how they create their own image of drugs and drug users.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse. Empirin baseras på sjutton artiklar från Aftonbladet, Expressen, CAN:s tidskrift Alkohol &amp; Narkotika samt Socionomen. Resultatet presenteras utifrån sex teman som uppkom under analysprocessen: Dödens drog och Spice-Epidemin, Missbrukare och behovet av hjälp, Extrema ytterligheter, Drog bortom kontroll, Kamp mot drogerna samt Spicebrukaren, inte vem som helst. Droganvändarna är underrepresenterade i diskursen där företrädesvis polis kommer till tals. Restriktiv narkotikapolitik utgör den prominenta diskurstypen. Spicediskursen skapar risk på ett sätt som kan härledas till moralpanik och konstruerar Spiceanvändaren som avvikare. Diskursen om Spice påverkar socialarbetare i deras arbete med droganvändarna. / <p>2015-06-15</p>

Studien hade som uppgift att analysera drogbrukares berättelser om sitt drogbruk som tog sin plats på diskussionsforum. Syftet var att se vilka diskurser som användes i berättelserna för att framställa sitt eget drogbruk och positionera det i förhållande till sig själv och omgivningen Genom en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med lingvistisk diskursanalys skulle berättelserna kodas ner i meningsbärande enheter, och utefter det i fyra stycken kategorier. Ur dessa kategorier, tillsammans med texternas egenskaper växte ett antal diskurser fram. Dessa var känslohanteringen i ett drogbruk, ansvarssökande i ett missbruk, drogförklaringen av ett drogbruk och maktkampen i ett missbruk. När dessa ställdes mot varandra i diskussionen upptäcktes det dels att dem flyter in varandra och även att drogbrukare försöker undvika missbrukardiskursen i den mån det går i sin framställning av droganvändningen, för att undgå stigmatiseringen. Något annat som upptäcktes är att diskurserna funna på internetforumet inte särskiljer sig nämnvärt från vad man skulle kunna tänka sig finna i andra typer av sociala sammankomster, något som även den tidigare forskningen stödjer. Slutligen verkar inte anonymiteten på nätforum inte spela så stor roll för hur droganvändare framstället sitt drogbruk, utan förhandlingen kring drogbruket och positioneringen utav det verkade främst riktat mot sig själv.