<p>Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster. Slutsatsen jag kom fram till är att de drogbrukande informanter lever i en slags bubbla utanför samhället och avsäger sig ansvaret för sina handlingar och sin livsföring.</p>

Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster. Slutsatsen jag kom fram till är att de drogbrukande informanter lever i en slags bubbla utanför samhället och avsäger sig ansvaret för sina handlingar och sin livsföring.

Studien hade som uppgift att analysera drogbrukares berättelser om sitt drogbruk som tog sin plats på diskussionsforum. Syftet var att se vilka diskurser som användes i berättelserna för att framställa sitt eget drogbruk och positionera det i förhållande till sig själv och omgivningen Genom en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med lingvistisk diskursanalys skulle berättelserna kodas ner i meningsbärande enheter, och utefter det i fyra stycken kategorier. Ur dessa kategorier, tillsammans med texternas egenskaper växte ett antal diskurser fram. Dessa var känslohanteringen i ett drogbruk, ansvarssökande i ett missbruk, drogförklaringen av ett drogbruk och maktkampen i ett missbruk. När dessa ställdes mot varandra i diskussionen upptäcktes det dels att dem flyter in varandra och även att drogbrukare försöker undvika missbrukardiskursen i den mån det går i sin framställning av droganvändningen, för att undgå stigmatiseringen. Något annat som upptäcktes är att diskurserna funna på internetforumet inte särskiljer sig nämnvärt från vad man skulle kunna tänka sig finna i andra typer av sociala sammankomster, något som även den tidigare forskningen stödjer. Slutligen verkar inte anonymiteten på nätforum inte spela så stor roll för hur droganvändare framstället sitt drogbruk, utan förhandlingen kring drogbruket och positioneringen utav det verkade främst riktat mot sig själv.

Bakgrund: Både cannabisbruk och depression ökar bland ungdomar i Sverige. För att kunna förebygga och behandla krävs att inom socialt arbete ha en förståelse för varför ungdomar påbörjar ett cannabisbruk och/eller drabbas av depression. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en relation mellan cannabisbruk och depression bland ungdomar samt i vilken riktning relationen går. Metod: Undersökningen görs genom en litteraturöversikt där tio artiklar i ämnet har studerats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar viss evidens för en koppling mellan cannabisbruk och depression. Diskussion: Relationen påverkas av flera olika riskfaktorer som i sig påverkas av ungdomarnas bakgrund. Resultatet går dock inte att fullt ut generaliseras till Sverige då deltagarna i studierna som sammanställts är från andra länder och några av dem även från andra kontinenter. / Background: Cannabis use and depression are increasing among youth in Sweden. To be able to prevent and treat it is important to understand why young people use cannabis and also why young people get depressed.  Aim: The aim in this study is to examine if there is an association between cannabis use and depression among youth, and to examine in what direction the association goes.  Method: This study is a review where ten articles have been summarized and analyzed.   Result: The result shows us some evidence for an association between cannabis use and depression. Discussion: The result shows us that the relationship between cannabis use and depression is affected by multiple risk factors. The result can not be generalized for Swedish youth, due to the fact that the studies examined were from other countries than Sweden and some of them even other continents.

Olsson E. Risk och skyddsfaktorer för droganvändande på strukturell, lokal och individuell nivå. En intervjustudie med olika yrkesgrupper i Nässjö kommun. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen kommun med en stor drogproblematik. Kommunen har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Syftet med arbetet är att genom intervjuer med olika professioner i Nässjö kommun identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan påverka drogbruket i kommunen på strukturell, lokal och individuell nivå. Resultatet visar sammanlagt sju stycken riskfaktorer och fyra stycken skyddsfaktorer i kommunen. Nässjö kommun har en splittrad ledning med problem som sträcker sig långt bak i tiden. Det visar dock att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogperspektiv och har sannolikt likheter med andra kommuner. / Olsson, E. Risk and protective factors for drug use on macro, meso and micro levels. An interviewstudy with profesions in Nässjö. Degree project in criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of crimonology, 2015. Nässjö, Sweden is a city that has a reputation of a city with major drug problems. It has, accordning to statistics from the Swedish National Council of crime prevention, a large ammount of registrated drugcharges compared to other citys inte the County. The paper seeks through interviews with different professionals in Nässjö, identify risk and protective factors that can influence drug use on macro, meso and micro levels. The results comes down to a total of seven risk factors and four protective factors in the city. Nässjö has a management that seem shatterd and have problems that extend far back in time. The results show that Nässjö does not seem to stand out in a drug perspective and is likely to have similarities with other citys.

<p>Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta. En slutsats är att respondenterna, trots att de upplevt sig stämplade i sina dubbla roller som fäder och drogbrukare, inte har reducerats till dessa kategoriseringar, de är aktiva subjekt som vill engagera sig i sina barns liv.</p>

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta. En slutsats är att respondenterna, trots att de upplevt sig stämplade i sina dubbla roller som fäder och drogbrukare, inte har reducerats till dessa kategoriseringar, de är aktiva subjekt som vill engagera sig i sina barns liv.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead’s symbolic interaction theory. One outcome from this research was the fact that teachers generally implement their work out of the municipality framework, even though teachers express their lack of knowledge about the content of the framework. Furthermore the research revealed that many teachers thought the relationship towards the students had a big impact on how they could manage to help them, that it was important that students felt that the teachers were trustworthy. The conclusion of this research is that there is a great variety regarding the commitment and knowledge among teachers when it comes to student usage of alcohol and drugs, even though teachers were given a common framework.

Background: Drug use is a public health problem associated with increased mortality, morbidity and lack of contact with healthcare. Stigmatization and discrimination surround drug use. Harm reduction aims to improve health without coercive measures to become drug-free in collaboration with people who inject drugs. Harm reduction is evidence-based, cost-effective and reduces the spread of infectious diseases. Needle exchanges provide information about drug-related risks and offer protection against this.  Aim: The aim was to describe experiences of harm reduction in needle exchanges in people who inject drugs.  Method: A qualitative literature study was carried out according to Polit and Beck's nine-step model. 11 articles were included and analyzed thematically according to the model of Braun and Clarke.  Results: The main finding is that people who inject drugs experience that needle exchanges offer knowledge and enable harm reduction. Needle exchanges are a place of health promotion for people who inject drugs.  Conclusion: How people who inject drugs experience the services and what makes them return is important knowledge for harm reduction to reach more people. Continued research is needed on how needle exchanges can reach more people who inject drugs. / Bakgrund: Drogbruk är ett folkhälsoproblem förenat med ökad dödlighet, sjuklighet och bristande kontakt med hälso- och sjukvård. Stigmatisering och diskriminering omgärdar drogbruk. Skadereduktion syftar till att förbättra hälsan utan tvingande åtgärder rörande drogfrihet. Skadereduktion är evidensbaserat, kostnadseffektivt och minskar spridningen av smittsamma sjukdomar. Sprututbyten ger information om drogrelaterade risker och erbjuder skydd mot dessa.  Syftet: Att beskriva erfarenheter av skadereduktion vid sprututbyten hos personer som injicerar droger. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Elva artiklar inkluderades och analyserades tematiskt enligt modell av Braun och Clarke. Resultat: Huvudfynd är att personer som injicerar droger upplever att sprututbyten erbjuder kunskap och möjliggör skadereduktion. Sprututbyten är en plats för hälsopromotion för personer som injicerar droger.  Slutsats: Hur personer som injicerar droger upplever erbjuden skadereduktion vid sprututbyten och vad som får dem att återkomma är betydelsefull kunskap för att skadereduktion ska nå fler. Fortsatt forskning behövs om hur sprututbyten kan nå fler personer som injicerar droger.

Identitetens roll i upphörande av brott och drogbruk har tidigare undersökts i ett antal studier som visat på dess betydelse i processen. Drogbrukande individer är en särskilt utsatt grupp i samhället och därav av intresse för kriminologin. Det existerar dock en brist på forskning om kvinnor inom fältet. Denna studie syftade därför till att belysa kvinnor med drogbruksproblematik genom att undersöka vilka externa faktorer som innehar mest betydelse i deras utveckling till en drogfri identitet. Detta undersöktes genom en analys av kvalitativa ostrukturerade livshistorier på tio kvinnor. Det största fyndet var att modersidentiteten och barn spelade en betydande roll för kvinnorna, både genom att bidra till en identitetsförändring samt genom en yttre kontroll. Viktiga personer och vården hade en positiv inverkan i de fall där de ökat en förståelse hos kvinnorna inför sitt egna bruk, vad det innebar och då den tillförde nya synsätt och inte i de fall när de fungerade som en informell kontroll. Vi fann, trots tidigare fokus inom kriminologin, inget som styrkte att fritidsaktiviteter hade någon som helst inverkan på en förändrad identitet till drogfrihet. Framtida interventioner bör lägga fokus på betydelsen av modersidentiteten då denna tidpunkt i kvinnornas liv visade på högst nivå av motivation men även på den information som ges till kvinnorna angående drogbruk då detta visade sig ha en positiv inverkan på deras identiteter. / The role of identity in the desistance of crime- and drug use careers has previously been examined in a number of studies which has shown its significance in the process. Drug users are a particularly vulnerable group in society and hence of interest in criminology. There is, however, a lack of research on women in the criminological field. This study therefore aimed to highlight women with drug use problems by examining which external factors that are of most importance in their development into a drug-free identity. This was examined through an analysis of ten qualitative unstructured narratives with women. The major finding was that maternal identity and children played a significant role for women, both by contributing to identity change and through external control. Important people and health care facilities had a positive impact on the women’s identities only in those cases where it increased the understanding for their own use, what it meant and when it brought new perspectives and not when it served as a type of informal control. We found, despite former focus in criminology, nothing that suggested that recreational activities had any impact on a changed identity towards drug-freeness. Future interventions should focus on the importance of maternal identity because this point of time in the women's lives showed the highest degree of motivation but also on the information given to women about drug use in general, as this proved to have a positive impact on their identities.