Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige. Studien bygger bland annat på faktorer som könskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på alkohol och droger samt om det finns samband mellan dessa. De signifikanta resultaten från studien har visat att ungdomar med högre konsumtion av alkohol eller en allt lägre debutålder för alkoholdrickande löper en högre risk för att testa droger än de ungdomarna med en högre ålder för alkohol debut och en lägre konsumtion av alkohol. Studien visade också att ungdomar som får alkohol utköpt av någon i hemmet löper en högre risk för att ha en intensivkonsumtion av alkohol jämfört med ungdomar som ej fick alkoholen utköpt av någon i hemmet. Resultaten har sedan jämförts med tidigare nationell- och internationell forskning. Gällande könskillnader visade resultaten visade bland annat att pojkarna i studien hade en lägre debutålder för alkohol än flickorna. / Knowledge of youth alcohol and drug habits is an important aspect in relation to social work. Knowledge can contribute to the tools to make the right judgments and actions. With this in mind, this study has been performed with the intent to investigate the perceptions of alcohol and drugs among young people aged 13-15 years. The study was conducted with a quantitative approach and was distributed to 164 to students at a school in the middle of Sweden. The study is based on factors such as gender differences, onset/debut age, how and where students get hands on alcohol and drugs, and if there were a correlation between them. The significant findings of the study has shown the link between young people with higher consumption of alcohol or a lower onset age of alcohol drinking are at higher risk for testing drugs and showed that young people who get alcohol out bought by someone in the home are at higher risk of having a binge of alcohol. The results were then compared with previous national and international research. Concerning gender differences the results showed that the attending boys in the study had a lower debut age of alcohol drinking compared to the girls.

The study aims to uncover social workers understandings of substance use (SU) among people with intellectual disabilities (ID) and ways in which social work with this group should be carried out.  Previous research has asserted that people with ID use drugs to a lesser extent, and therefore experience less drug related issues in general compared to the general popuation. However, people with ID experience more severe consequences from SU than others. Evidence for specific methods for working with this group is scarce.  The theoretical framework for this thesis is first based in the social model of disability. This enables the use of Goffmans symbolic interactionism with an emphesis on his theories of social roles. The last piece to the theoretical framework is cooperation theory which assists in analysing the themes of issues in cooperation that professionals express.  The thesis is carried out through semi-structured interviews with 6 interviewees, chosen through a combination of strategic- and snowball selection methods. The results are analysed thematically. Three main themes emerge from the empirical data: social factors, matters of cooperation between professionals and their organizations and communication styles between professionals and people with ID.  The main findings of the thesis is first: that Swedish research on the topic is practically non-exictent. Second: that effective methods are developed by professionals such as writing and drawing to enhance communication and that this knowledge is not transferred and expanded upon. Third: that professionals view SU among people with ID as caused by a need for social inclusion which they get from SU. / Undersökningen syftar till att ådagalägga socialarbetares förståelse av drogbruk bland personer med intellektuellt funktionshinder (IF) och hur socialt arbete med denna målgrupp bör utföras.  Tidigare forskning har visat att personer med IF använder droger i lägre grad, och därför erfar mindre drogrelaterade problem än befolkningen i övrigt. Personer med IF erfar dock allvarligare konsekvenser av sitt drogbruk än andra. Forskningsunderlaget för behandlingsmetoder är tunnsått.  Uppsatsens teoretiska utgångspunkter börjar i det sociala funktionshinderbegreppet som möjliggör användandet av Goffmans symboliska interaktionism med fokus på hans teori om sociala roller och masker. Slutligen används samverkansteori för att analysera samverkansrelaterade problem som framkommer i socialarbetares utsagor.  Undersökningen utförs som semistrukturerade intervjuer med 6 intervjupersoner som valts i kombinerad strategisk urvalsprocess och snöbollsurval. Empirin analyseras sedan tematiskt.  Tre huvudsakliga teman framkommer i empirin: sociala faktorer, samverkan mellan organisationer och professionella och kommunikation mellan professionella och personer med IF. Uppsatsen kommer fram till tre slutsatser. 1: Att svesnk forskning på ämnet saknas. 2: Att effektiva metoder för att arbeta med målgruppen så som att ritprata utvecklas i verksamheter men att denna kunskap inte förs vidare i organisationer över tid eller mellan organisationer och att denna kunskap behöver tas till vara och vidareutvecklas till arbetsmetoder. 3: Att socialarbetare ser drogbruk bland personer med IF som en konsekevens av ett behov av social tillhörighet.