Karriäretablering - en krokig väg framåt En studie i karriärskapandet för individer med avslutad gymnasiesärskola Monica Lalander Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera karriärskapandet inom målgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende på identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset är att erhålla en djupare förståelse för hur individer med särskolebakgrund bli bemötta, känner tillhörighet samt hur deras förväntningar har uppfyllts i övergången från gymnasiesärskolan till etableringen ut i vuxenlivet. Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar två datainsamlingsmetoder i form av enkätinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar på unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, därför finns det en kunskapslucka och ett samhälligt intresse av att få syn på denna målgrupps karriäretablering. Studiens resultat är att hur etableringsfasen tar sitt uttryck är beroende av en mängd olika orsaker. Individuella framgångsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd tråd igenom respondenternas berättelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver. Studien påvisar också brister bland samhällets olika aktörer gentemot denna målgrupp. Brister i form av samverkan och brister angående stöd och insatser individerna borde få men inte får.   Nyckelord; Intellektuellt funktionshinder, Bemötande, Identitet, Tillhörighet, Delaktighet, Möjlighetshorisont.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet. / The aim of the study was to investigate how social workers, within the social child care, work with parents with intellectual disability. Two questions were investigated: how the social workers experienced meeting the parents and what was their knowledge base. A focus group interview was conducted with six participants. The results of the study showed that social workers experienced uncertainty in meeting and assessment the families with intellectual disability. Further, the study showed that there were weaknesses and uncertainty in cooperation between authorities, and that the knowledge used by the professionals was mainly experience based. The conclusion is that there is a lack of evidence based methods and the field is characterised by uncertainty.

Funktionshindrade är en underrepresenterad grupp i media, samtidigt bidrar media till att förmedla uppfattningen om funktionshindrade till samhället. Media är en samhällskultur som påverkar samhälleliga normer samt strukturer mot funktionshindrade. Studien syftar till att belysa hur personer med fysiska och intellektuella funktionshinder framställs och skrivs fram i media. Vår studies resultat sammanställs efter en narrativ litteraturgenomgång och analysen sker genom konventionell innehållsanalys. Efter insamling och analys av sexton artiklar som publicerats i svensk media, framträder fyra temaområden: offret, hjälten, politik samt normalitet och värderingar. Resultatet visar att i studien finns en tydlig bild av hur funktionshindrade gestaltas i media. Det övervägande tema som framkommer i studien är offret. Detta innebär att funktionshindrade på något sätt representeras som offer eller att artiklarna syftar till att uppmärksamma olika problem som gruppen funktionshindrade beskrivs behöva utstå. Andelen artiklar där funktionshindrade själva deltar i nyhetsartiklar/debattartiklar har i denna studie visat sig något högre än vad tidigare studier visat.

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer. Likheter och olikheter jämfördes i empirin och utifrån det skapades olika teman på resultaten. Resultaten presenterar ett skapande av en gruppidentitet och en individuell identitet hos idrottarna. Ett skapande där olika villkor i idrottsmiljön har betydelse. Villkor som har betydelse för skapandet av en stark identitet och stark självbild men också tvärtom. Studien kan ge en bild av de villkor i idrottsmiljön som bidrar till en svagare identitet och självbild så att det problemet kan lösas inom laget. / This study has been written to create an understanding of what participation in disability sport means for the creating of identity and self-image among people with intellectual disabilities. Through sport learn who I am and what I can. A subject that is important to illustrate in a social group that often feels unfairly judged by others. It`s also a social group that is neglected in qualitative research and sports education. To study this we used participating observation and interviews. Similarities and differences were compared in our empirical data. Based on our findings we created different themes for the results. The results present an establishment of a group identity and individual identity among the athletes. An establishment where the different conditions in the sport environment are significant. Conditions that is important for the creation of a strong identity and a strong self-image, but also the opposite. The study can provide a picture of the conditions in the sport environment that contribute to a weaker identity and self-image so that the problem can be solved within the team.

The aim of this thesis is to explore and analyse lived experience of social categorisations such as intellectual disability, gender and age. The following overarching questions will direct the focus of the thesis, on how 13 middle-aged (aged 38-60 years) women and men who receive disability services according to the Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS), describe their everyday life practices: - In what way(s) are the social categorisations disability, gender, and age expressed in the interviews? How do the participants relate their lived experience of the social categorisation in relation to arenas such as work, family, and leisure time? How can this lived experience be understood in relation to the structures and conditions that form the institutions within the disability services? With a hermeneutic-phenomenological approach, the thesis is based on repeated audio- and video-recorded qualitative semi-structured interviews and field visits. The altogether 16 participants were divided into two groups: the main group consisted of 13 adults and a reference group, which consisted of 3 younger informants (aged 25-29 years). Despite political ambitions that state that people with disabilities should have opportunity to live like others, this thesis shows that their everyday life is, in fact, conditioned by institutional structures. The structures that conditions the disability services together with the social construction of disability, but also of age and gender, frames leisure time, social networks, family life, practicing partnership, mobility (especially for women), and working life – in short, these conditions their abilities to fulfil the expectations that are imbedded throughout the social construction of adulthood. The relationship with the labour force can be seen as an illustrative example: The ability to be part of a regular working force was central for the interviewees. However, the analysis showed that the work that was available for the participants, is a welfare state effort, that is situated in an intersection where a logic of care meets a logic derived from the open labour market, thereby creating a situation filled with contradictions. On the one hand, the informants felt an obligation to fulfil an almost Protestant work ethic. One the other hand, their work efforts are not acknowledged by society as work. On the one hand, daily activity is a voluntary right, on the other hand; the informants have little opportunity to relinquish this right, depending on the particular organisation of the disability services. The participants also expressed concerns about losing this work, a worry that can be seen as paradoxical in respect of their legislative right to daily activity.  The analysis has highlighted how the participants, in many situations, suffer a disadvantageous position with regard to hermeneutical resources to make sense of their experience. They also face structural obstacles to fully live an adult life. This could be described as experiencing societal norms of what one is expected to live up to, but at the same time be deprived of real opportunities to fulfil these requests – thereby, to live a contradiction. Lived experience of intellectual disability, gender and age, can therefore be considered as being a lived experience of a conditional adulthood.

The study aims to uncover social workers understandings of substance use (SU) among people with intellectual disabilities (ID) and ways in which social work with this group should be carried out.  Previous research has asserted that people with ID use drugs to a lesser extent, and therefore experience less drug related issues in general compared to the general popuation. However, people with ID experience more severe consequences from SU than others. Evidence for specific methods for working with this group is scarce.  The theoretical framework for this thesis is first based in the social model of disability. This enables the use of Goffmans symbolic interactionism with an emphesis on his theories of social roles. The last piece to the theoretical framework is cooperation theory which assists in analysing the themes of issues in cooperation that professionals express.  The thesis is carried out through semi-structured interviews with 6 interviewees, chosen through a combination of strategic- and snowball selection methods. The results are analysed thematically. Three main themes emerge from the empirical data: social factors, matters of cooperation between professionals and their organizations and communication styles between professionals and people with ID.  The main findings of the thesis is first: that Swedish research on the topic is practically non-exictent. Second: that effective methods are developed by professionals such as writing and drawing to enhance communication and that this knowledge is not transferred and expanded upon. Third: that professionals view SU among people with ID as caused by a need for social inclusion which they get from SU. / Undersökningen syftar till att ådagalägga socialarbetares förståelse av drogbruk bland personer med intellektuellt funktionshinder (IF) och hur socialt arbete med denna målgrupp bör utföras.  Tidigare forskning har visat att personer med IF använder droger i lägre grad, och därför erfar mindre drogrelaterade problem än befolkningen i övrigt. Personer med IF erfar dock allvarligare konsekvenser av sitt drogbruk än andra. Forskningsunderlaget för behandlingsmetoder är tunnsått.  Uppsatsens teoretiska utgångspunkter börjar i det sociala funktionshinderbegreppet som möjliggör användandet av Goffmans symboliska interaktionism med fokus på hans teori om sociala roller och masker. Slutligen används samverkansteori för att analysera samverkansrelaterade problem som framkommer i socialarbetares utsagor.  Undersökningen utförs som semistrukturerade intervjuer med 6 intervjupersoner som valts i kombinerad strategisk urvalsprocess och snöbollsurval. Empirin analyseras sedan tematiskt.  Tre huvudsakliga teman framkommer i empirin: sociala faktorer, samverkan mellan organisationer och professionella och kommunikation mellan professionella och personer med IF. Uppsatsen kommer fram till tre slutsatser. 1: Att svesnk forskning på ämnet saknas. 2: Att effektiva metoder för att arbeta med målgruppen så som att ritprata utvecklas i verksamheter men att denna kunskap inte förs vidare i organisationer över tid eller mellan organisationer och att denna kunskap behöver tas till vara och vidareutvecklas till arbetsmetoder. 3: Att socialarbetare ser drogbruk bland personer med IF som en konsekevens av ett behov av social tillhörighet.