Sedan år 2006 har den syntetiskt framställda drogen spice existerat i Sverige, men först år 2008 blev drogen populär och tidningar började rikta uppmärksamhet mot den. Genom att drogen kan byta skepnad i uppbyggnaden kan den förbli laglig, därför kan egentligen namnet “spice” inte betraktas som ett enhetligt begrepp. Vårt syfte med denna studie blev att granska hur drogen spice beskrivs i tidningar och forskning. Även hur drogen betraktas gällande psykosociala och medicinska avseenden. Detta i förhållande till socialkonstruktivistiskt perspektiv. Den metod som vi valde att använda oss av i studien var kvantitativ innehållsanalys. Genom analys av 80 stycken svenska tidningsartiklar hämtade ur databasen mediearkivet, samt vetenskapliga artiklar och litteratur har vi besvarat våra frågeställningar. De resultat vi fick från analyser visade på att tidningar kan vara av betydande roll för ungdomars attityder. Tidningar kan utföra bland annat skrämselpropaganda för att upplysa och förhindra brukandet av spice, dessvärre visar resultatet en motsatt effekt. Forskning visar att bruk av spice kan påverka relationer och arbete negativt. Dessutom är några bieffekter av spice bröstsmärtor, vanföreställningar, självmordstankar och hjärtstopp.

Syftet var att göra en studie av hur affekter regleras, hanteras och upplevs hos en grupp av individer som har haft ett substansberoende. En jämförelse gjordes inom gruppen utifrån vilken substans som föredrogs och en jämförelse med en normalgrupp gjordes. Den första hypotesen var att det finns en skillnad mellan olika grupperna av individer som haft olika typer av substansberoende i hur affektintensitet och affektmedvetenhet ser ut. Den andra hypotesen var att gruppen med individer som haft substansberoende hade lägre affektmedvetenhet än en normalgrupp. Sammanlagt deltog 39 individer, 17 kvinnor och 22 män i studien. De intervjuades med ACI-R (Affect Consciousness Instrument-Revised) och fyllde i självskattningsformuläret AIM (Affect Intensity Measure). Deltagarna grupperades efter typ av substansberoende: alkoholberoende 13 deltagare, bensodiazepinberoende 8 deltagare, amfetaminberoende 10 deltagare och beroende av blandad art 8 deltagare. Resultaten visade att det inte fanns några samband mellan affektmedvetenhet, affektintensitet och typ av substansberoende. Om resultat beror på brister i instrumenten som använts eller speglar faktiska förhållanden är oklart. Resultaten visade däremot att deltagarna som haft beroende hade lägre affektmedvetenhet än jämförelsematerialet som betecknas som en normalgrupp. Det förefaller vara troligt, även med stöd av tidigare forskning, att det föreligger en lägre nivå av affektmedvetenhet hos personer med substansberoende.

No description available.

<p>Syftet var att göra en studie av hur affekter regleras, hanteras och upplevs hos en grupp av individer som har haft ett substansberoende. En jämförelse gjordes inom gruppen utifrån vilken substans som föredrogs och en jämförelse med en normalgrupp gjordes. Den första hypotesen var att det finns en skillnad mellan olika grupperna av individer som haft olika typer av substansberoende i hur affektintensitet och affektmedvetenhet ser ut. Den andra hypotesen var att gruppen med individer som haft substansberoende hade lägre affektmedvetenhet än en normalgrupp. Sammanlagt deltog 39 individer, 17 kvinnor och 22 män i studien. De intervjuades med ACI-R (Affect Consciousness Instrument-Revised) och fyllde i självskattningsformuläret AIM (Affect Intensity Measure). Deltagarna grupperades efter typ av substansberoende: alkoholberoende 13 deltagare, bensodiazepinberoende 8 deltagare, amfetaminberoende 10 deltagare och beroende av blandad art 8 deltagare. Resultaten visade att det inte fanns några samband mellan affektmedvetenhet, affektintensitet och typ av substansberoende. Om resultat beror på brister i instrumenten som använts eller speglar faktiska förhållanden är oklart. Resultaten visade däremot att deltagarna som haft beroende hade lägre affektmedvetenhet än jämförelsematerialet som betecknas som en normalgrupp. Det förefaller vara troligt, även med stöd av tidigare forskning, att det föreligger en lägre nivå av affektmedvetenhet hos personer med substansberoende.</p>

Despite the fact that the prevalence of drug use in nightlife setngs is signifcantly higher than in the general populaton (EMCDDA, 2015), addictology services in these felds are not a priority in the Czech Republic - nor are they a conceptual and stable aspect of addicton care. The status of these programs is therefore usually fuctuatng and currently not well mapped. The aims of this research were: to describe the current situaton of addictology services within nightlife setngs in the Czech Republic; obtain basic data on the programs that currently operate in this context; describe provided interventons and their scope of reach; and provide an elementary overview of the nature of services and their limits or barriers of the further development. As a method of data collecton, a questonnaire was used among programs operatng in and around entertainment, as well as low-threshold programs in the Czech Republic. The study was conducted using the Computer-Assisted-Web-Interview (CAWI) method. The results show that there are 16 programs currently operatng within nightlife setngs. Most of them are primarily low-threshold harm reducton services for actve drug users. Actvites in this area are offered only sporadically and not prioritzed, which results in limited effectveness and obstacles to further...

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ADHD-medlen Ritalin, Concerta och Strattera skildras i massmedia. Specifikt studeras den töjbara gränsen mellan läkemedel och drog med avseende på ADHD-medlen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och den kritiska diskursanalysen. Sammanlagt analyserades 183 tidningsartiklar som förekom mellan 2002-2015 i åtta av de största svenska dags- och kvällstidningar. Resultatet visar att Ritalin, Concerta och Strattera konstrueras som läkemedel i massmedia genom att; 1) benämna dessa som läkemedel; 2) tilldela förespråkare för en ökad förskrivning av medlen plats på nyhetssidorna medan kritiker förläggs till debattsidorna; 3) tilldela framförallt psykiatriker som intar en biomedicinsk diskurs större massmedialt utrymme; och 4) underrapportera om biverkningar. Konstruktionen av Ritalin, Concerta och Strattera som läkemedel ska ses som en bidragande orsak till den ökade förskrivningen av ADHD-medel.

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

The aim of this thesis is the statistical analysis of drug users of drugs other than alcohol in the south bohemian region for the period 2005-2014. Drug addiction is analyzed according to the number of drug users and their average age and by individual drugs used. Another part of the thesis is the analysis of drug-related crime, which is estimated according to the number of drug offenders, according to their sex, age and nationality. Another indicator of statistical analysis are preventive programs operating in the South Region. With the help of elemental characteristics of time lines and trend functions is calculated estimated future development of these indicators for 2015 - 2017. Part of the diploma thesis is to evaluate the situation of drug addiction in the South Region, with suggestions for solving this problem.

The main goal of the theoretical part of submitted theses is to describe the field of specialized treatment of imprisoned drug users. The author's emphasis is to put the specialized treatment to a broader frame of the Risk-needs theory as well as to the frame of physical diseases and mental disorders that are often associated with addiction or drug abuse. Different kinds of specialized interventions that are usually used for treatment of imprisoned drug users in different countries are described. There is although demonstrated in which way these interventions are implemented in Czech prison system. By these interventions are especially meant treatment on the entry at the prison, detoxification, counselling and other programs and interventions with low intensity. Especial emphasis is put on residential prison programmes such as prison therapeutic communities for drug users and on opioid substitution treatment. A great number of pages are dedicated to the research of effectivity of treatment programmes. In the practical part of submitted theses results of cross-sectional study that was implemented in all Czech prisons in three waves in 2010, 2012 and 2014 are presented. Representative samples of Czech prisoners were chosen for the purpose of this cross-sectional study. These prisoners were asked to...

Background: Typical users of cocaine are socially integrated individuals of higher education, higher income. They use it recreationally. It is a hidden population standing outside the range of addiction treatment. According to population research cocaine users in the Czech Republic create a minor subpopulation of drug users whose characteristics and behavior have not been adequately described. Aims: The primary aim is to describe patterns of cocaine use among recreational users using qualitative research methods. The secondary aim is to track how cocaine users value this drug in their lives. Methods: The concept of the study is based on qualitative research methodology. The snowball sampling was used as a selection method. Chosen respondents were given semi- structural interviews. The study sample contains 11 respondents, 7 men and 4 women in average age 26,7 (the youngest 20 years old, the oldest 33 years old) with a predominance of secondary or higher education. Data were analyzed according to the procedures of grounded theory. Results: Cocaine was consumed mainly during social events, mostly in night clubs in groups of friends. The predominant form of use was intranasal application with average frequency of 3-5 doses per party in the time range of single doses of 30-60 min. Cocaine was always...