Bakgrund: Substansbruk är ett vanligt problem både i Sverige och världen. Substansbruk innebär att en person intar en substans i någon form och att användandet resulterar i psykiska eller fysiska skador samt att det kan påverka det sociala livet. Då dessa personer drabbas av andra sjukdomar till följd av sitt substansbruk leder det till ett stort vårdbehov, vilket innebär att vårdpersonal möter dessa patienter i allt större utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring att vårda patienter med substansbruk. Metod: Denna litteraturstudie baserades på åtta kvalitativa artiklar. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. Följande kategorier bildades “Balansgång mellan patientens behov och vårdpersonalens arbetssituation”, “Vikten av att bygga goda relationer” och “Att utvecklas för att kunna ge god vård”. Konklusion: Patienter med substansbruk upplevs utmanande att vårda och vårdpersonal behöver mer utbildning inom området för att utveckla kompetensen och kunna ge denna patientgrupp en god omvårdnad. En mer likvärdig vård kan uppnås genom en personcentrerad omvårdnad och att vårdpersonalen ser personen bakom substansbruket.

Denna studie syftade till att undersöka det aktuella forskningsfältet avseende substansbrukande kvinnor samt hur dessa kan påverkas av sociala strukturer, normer och barriärer när det kommer till att tillhandahålla stöd. Angreppssättet har därmed varit att göra en litteraturöversikt genom beaktandet av kritiska teorier utifrån att se om dessa sociala strukturer och normer påverkar kvinnor som brukar substanser att söka hjälp och hur man kan undanröja dessa barriärer. Resultaten visade att tillgängligheten för behandling var sämre för kvinnor än för män samt att attityder och diskriminering spelade en roll i detta. Det framkom även att normer och traditionella könsmönster påverkade kvinnor när det kom till att söka hjälp, och därmed även tillhandahålla stöd. / <p>2019-06-03</p>

Denna studie utforskar hur professionella i Danmark som arbetar inom missbruksvård upplever sitt handlingsutrymme inom de organisatoriska ramverken de är verksamma inom. Vidare utforskas hur studiens informanter upplever att det är att arbeta med skadereduktion som förhållningssätt. Då den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är högre än i Danmark tar studien avstamp i den svenska och danska narkotikapolitiken och beskriver den politiska synen på skadereduktion. Materialet har insamlats på norra Själland i Danmark genom sex semi-strukturerade intervjuer med totalt sju informanter. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme, dessutom har aspekter kring moralisk stress lyfts in. En tematisk innehållsanalys har använts som ett metodologiskt verktyg för att bearbeta det insamlade materialet. Studiens resultat visar att informanterna upplever en stor frihet inom deras handlingsutrymme och att organisatoriska ramverk inte står i vägen för deras arbete. Resultatet visar även att skadereduktion som förhållningssätt är ett normativt sätt att arbeta i Danmark och att informanterna ser stora fördelar i detta. / This study explores how professionals in Denmark who work in substance abuse care experience their discretion within the organizational framework in which they operate. Furthermore, the study explores how the interviewed professionals experience their work within in a context of harm reduction. As drug-related mortality in Sweden is higher than in Denmark, the study takes root in Swedish and Danish drug policy and describes the political view of harm reduction. The material has been collected in northern Zealand in Denmark through six semi-structured interviews with a total of seven informants. The collected data from the study has been analyzed using street-level bureaucracy and theories about discretion, aspects of moral stress have also been raised. A thematic content analysis has been used as a methodological tool for processing the collected material. The results of the study show that informants experience a high level of freedom within their discretion and that organizational frameworks do not pave the way for their work. The result also shows that harm reduction as an approach is a normative way of working in Denmark and that the informants see great benefits in this.

Denna uppsats utforskar hur de intervjuade socialarbetarna beskriver sina upplevelser av att jobba utifrån skadereduktion med kvinnor i aktivt substansbruk, samt hur de motiverar sitt skadereducerande arbete med denna målgrupp. Då skadereduktion inte är särskilt utbrett i Sverige, har materialet till denna uppsats samlats in i Vancouver, Kanada. Till uppsatsen har en kvalitativ metod använts, med semi-strukturerade intervjuer. Materialet har kodats utifrån tre teman; Socialarbetarnas syn på sin egen förmåga och handlingsutrymme, Socialarbetarnas syn på kvinnornas förmågor och behov samt Socialarbetarnas syn på risk utifrån ett skadereducerande perspektiv. Materialet har analyserats utifrån en teori om socialt arbete som etiskt arbete, samt en socialinteraktionistisk teori. De intervjuade socialarbetarna beskrev att de upplevde att de fick mer flexibilitet, kunde möta kvinnorna utifrån deras behov och blev mer icke-dömande när de arbetar skadereducerande. Socialarbetarna beskrev att de upplevde en tillit till skadereduktion, att de fått ett mer realistiskt förhållningssätt till kvinnorna, att maktobalansen utjämnas och att deras syn på risk breddats. Socialarbetarna upplevde att de fick en flexiblare riskbedömning vilket även sågs som ett motiv till skadereduktion. Vidare motiverade de praktiken med att de får dem att må bättre, att filosofin bakom skadereduktion stämmer med deras egna värderingar, och att det ger ökat utrymme till kvinnorna att själva definiera sina behov och problem. / This thesis aims to explore how the interviewed social workers describe their experiences of, and reasons for, working from a harm reduction based approach with women in active substance use. Since harm reduction is not a common approach in Sweden, the data for this thesis has been collected in Vancouver, Canada. The method used for this thesis has been a qualitative method with semi-structured interviews. The data was later on coded into three themes: The social worker’s views of their own abilities and capacities, The social worker’s views on the needs and abilities of the women and The social worker’s views of risk from a harm reduction perspective. The collected data has been analyzed with the help of a theory on social work as ethics work and a social interactionist theory. The social workers interviewed described that they experienced that they had more flexibility, could meet women where they are at and become more non-judgemental when working from a harm reduction based approach. The social workers described that they felt a trust in harm reduction, that they had developed a more realistic approach to the women, that the power imbalance decreased and that their view of risk had broadened. The social workers experienced that they had become more flexible when assessing risk, which they also viewed as a reason for working from a harm reduction approach. They also argued for the approach by saying it made them feel better, that the harm reduction philosophy matched their own values and that the approach gives the women more space to define their problems and needs on their own.

No description available.

Denna studie har undersökt tingsrättens diskursiva framställning av substansbrukande kvinnor i våldtäktsmål, för att synliggöra vilka ideologiska maktaspekter som förekommer i domstolens praxis. Vidare har studien syftat till att klarlägga huruvida Sveriges domstolar kan förstås som upprätthållare av ojämlika maktförhållanden genom att ge uttryck för subjektiva normer och värderingar i vad som skall vara objektiva bedömningar. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt har varit Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande analysmodell. Det empiriska materialet har bestått av 14 tingsrättsdomar. I kombination med ett intersektionellt genusperspektiv samt teorin om ideala offer har studien fokuserat på skärningspunkten mellan femininitetsnormer och substansbruk som social status. Resultatet visar att domskälens språkbruk kan motsvara ideologiska och stereotypa föreställningar om genus, substansbruk samt våldtäktsmyter, vilka kan tolkas bidra till att substansbrukande kvinnors offerskap misskrediteras och ifrågasätts i högre grad än kvinnor som konstruerats som mer idealiska offer. Studien visar att den diskursiva praktiken kan bidra till att producera och reproducera hegemoniska diskurser som undergräver substansbrukande kvinnors tolkningsföreträde i rätten. Resultatet indikerar på förekomsten av strukturell diskriminering, vilket i längden hotar att förringa rättssystemets objektivitetsideal samt principen om allas likhet inför lagen.

No description available.

Mobbning är ett stort globalt problem som har förekommit länge bland ungdomar. Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka hur psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning samt föräldrabarnkommunikation relaterar till mobbning. Studien avser att kontrollera bakgrundsvariabler såsom kön, etnicitet och trivsel i området man bor i. Följande frågeställningar formulerades: (a) Finns det något samband mellan psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning, föräldrabarnkommunikation och mobbning? (b) Hur relaterar psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning, föräldrabarnkommunikation till mobbning samtidigt som kön, etnicitet och trivsel i området man bor i kontrolleras? För att studera detta område har vi använt oss av kvantitativ ansats med material från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) studie 2015. I studien ingick det 1324 elever från två små och två medelstora städer i Jönköpings och Västra Götalands län i Sverige. Resultatet indikerar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan mobbning, psykisk hälsa, tobak alkohol och droganvändning, samt föräldrabarnkommunikation. Det mest intressanta resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors mobbningsbeteende och vad som predicerar det. Pojkar är mer involverade i mobbning än flickor och deras mobbningsbeteende prediceras av tobak, alkohol, och droganvändning och föräldrabarnkommunikation samt upplevd trivsel i bostadsområdet medan flickors mobbning relaterar till psykisk hälsa, föräldrabarnkommunikation, etnicitet och upplevd trivsel i området. / Bullying is a major global problem that is prevalent among young people. The aim of the present study is to investigate mental health and tobacco, alcohol and drug use and child disclosure related to bullying. The study intended to verify background variables such as gender, ethnicity and enjoyment of the area one lives in. The following questions were formulated: (a) Is there any connection between mental health, tobacco, alcohol and drug use, child disclosure and bullying? (b) How does bullying relate to mental health, tobacco, alcohol and drug use and child disclosure while controlling for gender, ethnicity and enjoyment of the area? To study this area, we used a quantitative approach with material from the LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) study in 2015. The study included 1324 students from two small and two medium-sized cities in Jönköping’s and Västra Götaland’s county in southern Sweden. The result indicate that there is a statistically significant relationship between bullying, mental health, tobacco, alcohol and drug use, as well as child disclosure. The most interesting result of the study shows that there is a significant difference between boys and girls bullying behavior: Boys are more involved in bullying than girls, and their bullying behavior is predicted by tobacco, alcohol, and drug use and child disclosure and perceived enjoyment of the area they live in, while girls bullying related to mental health, child disclosure, ethnicity and enjoyment of the area they live in.

Substance use disorder is a medical diagnosis who affects approximately one of ten adults in Sweden. Nursing relation on a mutual level is created when the nurse sees the person behind the disease, the care can then be giving from a person-centred approach. The care shall be given from all human’s equal value. Aim: To describe nurses’ treatment against patients with substance use disorder- from the patients’ perspective. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles, of which nine were qualitative and one were quantitative Main result: The patients experienced a fear to tell about their substance use in the meeting with health care. This fear affected patients' care when adequate drug treatment couldn´t be met. In this patient group is comorbidity plain occurring, a holistic view was missed when only one of the diagnoses were treated. The weight of total abstinence of drugs was experienced to be more important than quality of life. What on the other hand made a difference in a positive way in the treatment of this group of patients was the nurse’s education and their personal experiences of relatives with substance use disorder. Conclusion: A big share of the patients experienced the meeting with the health care as condemnatory and disparage which led to the patients avoiding the health care system. That is why it is important that the nurses focus on treating the patients from their symptoms which they seek treatment for initially and minimize withdrawal symptoms. Nurses with higher education tend to have a better treatment. / Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som drabbar ca en av tio vuxna i Sverige. En vårdrelation på en ömsesidig nivå skapas när sjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen, omvårdnaden kan då ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Vården ska utgå ifrån alla människors lika värde. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med substansbrukssyndrom – ur patientens perspektiv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar varav nio kvalitativa och en kvantitativ. Huvudresultat: Patienterna upplevde en rädsla att berätta om sitt substans användande i mötet med sjukvården. Denna rädsla påverkade patienternas vård då lämplig läkemedelsbehandling inte kunde tillgodoses. Inom denna patientgrupp är samsjuklighet vanligt förekommande, ett holistiskt synsätt saknades då endast en av diagnoserna behandlades. Vikten på total avhållsamhet av droger upplevdes vara viktigare än god livskvalitet.  Vad som däremot gjorde skillnad på ett positiv sätt i bemötandet mot denna patientgrupp var sjuksköterskornas utbildning och deras personliga erfarenheter av anhöriga med substansbruk. Slutsats: En stor andel av patienterna upplevde mötet med sjukvården som dömande och nedvärderande vilket tenderade i att patienterna i största mån undvek vården. Det är därför av vikt att sjuksköterskorna fokuserar på att behandla patienterna utifrån symtomen vården söks för och minimera utsättningssymtomen kopplat till substansbrukssyndromet. Sjuksköterskor med högre utbildning tenderar att ha ett bättre bemötande.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett begrepp som innefattar beroendeproblematik oavsett substans. Substansbrukssyndrom är starkt kopplat till stigma, vilket kan beskrivas med att ha ett attribut som är nedvärderat inom en viss kontext. Stigma påverkar personen som upplever det på flera olika sätt och påverkar också sjukvården och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av stigma hos personer med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med inifrånperspektiv genomfördes för att besvara syftet. Litteratursökningen genomfördes i Pubmed, PsycInfo och Cinahl och resulterade i sju vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll. En innehållsanalys med manifest ansats genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att mötas av dömande och nedsättande attityder, Att bli sedd som drogsökande och mötas av misstro, Att komma i andra hand och inte få likvärdig vård, Att uppleva rädsla inför vårdkontakter och anpassa sig. Slutsats: Personerna beskrev hur stigma påverkade alla aspekter av vårdupplevelsen. Från att uppleva sämre bemötande, en bristande vårdkvalité till en rädsla inför att söka vård. Stigma utgör ett hinder för personcentrerad vård och vård på lika villkor och en utökad kunskap om ämnet kan vara av betydelse i målet att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård.