Sammanfattning Läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering, LARO, rekommenderas som behandlingsform vid opioidberoende i Sverige, detta efter att andra behandlingsformer först har uteslutits. LARO-programmet är därför ofta en sista utväg ur ett destruktivt missbruk för många av patienterna inom programmet. I en narkotikapolitisk kontext kan LARO-programmet anses vara av skadereducerande karaktär, vilket i sig strider mot den svenska nollvisionen gällande narkotika som varit aktuell sedan 1960-talet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka patienternas upplevelse av programmet, delvis utifrån bemötandet inom programmet, men även satt i en samhällelig kontext i fråga om omgivningens tankar och åsikter och hur respondenterna upplever detta. Studien har utformats och analyserats utifrån det teoretiska ramverket bestående av begreppen makt, stämpling och stigma, och sex kvalitativa intervjuer har genomförts med patienter inskrivna vid en LARO-mottagning i en mellanstor stad i Sverige. Studiens resultat visar att ojämlika maktförhållanden förekommer inom programmet samt att detta kan resultera i en stigmatisering. Vidare framkommer att respondenterna till viss del fortfarande upplever sig själva som avvikande i samhället trots avslutat missbruk. Studien behandlar även att det narkotikapolitiska läget i Sverige rent historiskt kan vara en betydande faktor i hur individer med opioidberoende blir bemötta idag, både av behandlare och av sin övriga omgivning.

Denna studie utforskar hur professionella i Danmark som arbetar inom missbruksvård upplever sitt handlingsutrymme inom de organisatoriska ramverken de är verksamma inom. Vidare utforskas hur studiens informanter upplever att det är att arbeta med skadereduktion som förhållningssätt. Då den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är högre än i Danmark tar studien avstamp i den svenska och danska narkotikapolitiken och beskriver den politiska synen på skadereduktion. Materialet har insamlats på norra Själland i Danmark genom sex semi-strukturerade intervjuer med totalt sju informanter. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme, dessutom har aspekter kring moralisk stress lyfts in. En tematisk innehållsanalys har använts som ett metodologiskt verktyg för att bearbeta det insamlade materialet. Studiens resultat visar att informanterna upplever en stor frihet inom deras handlingsutrymme och att organisatoriska ramverk inte står i vägen för deras arbete. Resultatet visar även att skadereduktion som förhållningssätt är ett normativt sätt att arbeta i Danmark och att informanterna ser stora fördelar i detta. / This study explores how professionals in Denmark who work in substance abuse care experience their discretion within the organizational framework in which they operate. Furthermore, the study explores how the interviewed professionals experience their work within in a context of harm reduction. As drug-related mortality in Sweden is higher than in Denmark, the study takes root in Swedish and Danish drug policy and describes the political view of harm reduction. The material has been collected in northern Zealand in Denmark through six semi-structured interviews with a total of seven informants. The collected data from the study has been analyzed using street-level bureaucracy and theories about discretion, aspects of moral stress have also been raised. A thematic content analysis has been used as a methodological tool for processing the collected material. The results of the study show that informants experience a high level of freedom within their discretion and that organizational frameworks do not pave the way for their work. The result also shows that harm reduction as an approach is a normative way of working in Denmark and that the informants see great benefits in this.

Ett begrepp som på senare tid fått större utrymme inom behandling av beroendesjukdom är skadereduktion (Harm reduction). Skadereduktion är metoder och ambitioner syftar till att minska skadeverkningarna av ett beteende utan att nödvändigtvis minska beteendet. Skadereduktion är ett begrepp som under senare år har fått en ökad användning inom sjukvård och socialtjänst men också inom rättsväsende och policyarbete. Trots att det använts i olika kontexter sedan 90-talet så finns det ingen tydlig definition av vad det innebär och olika tolkningar av begreppet kan leda till svårigheter att implementera dessa vårdåtgärder. Syftet är att beskriva skadereduktion som begrepp inom beroendevård med hjälp av begreppsanalys. En begreppsanalys utifrån Segesten modell (2017) har genomförts. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut som sedan sorterats in i framträdande attribut för skadereduktion. I den litterära analysen presenteras de framträdande attributen som är: Autonomi, delaktighet av personer som tar droger, fokus på skador, folkhälsa, mänskligt värde och praktiskt och pragmatiskt. Tre fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga resultatet. Avslutningsvis diskuteras hur skadereduktion och dess attribut förhåller sig inom kontexten beroendevård. Skadereduktion är mer än bara specifika insatser utan också ett förhållningssätt och ett annat sätt att se på de som brukar droger. Skadereducerande insatser och förhållningssätt flyttar fokus från att bota till att fokusera på att minska skador för dem som brukar droger.

Denna uppsats utforskar hur de intervjuade socialarbetarna beskriver sina upplevelser av att jobba utifrån skadereduktion med kvinnor i aktivt substansbruk, samt hur de motiverar sitt skadereducerande arbete med denna målgrupp. Då skadereduktion inte är särskilt utbrett i Sverige, har materialet till denna uppsats samlats in i Vancouver, Kanada. Till uppsatsen har en kvalitativ metod använts, med semi-strukturerade intervjuer. Materialet har kodats utifrån tre teman; Socialarbetarnas syn på sin egen förmåga och handlingsutrymme, Socialarbetarnas syn på kvinnornas förmågor och behov samt Socialarbetarnas syn på risk utifrån ett skadereducerande perspektiv. Materialet har analyserats utifrån en teori om socialt arbete som etiskt arbete, samt en socialinteraktionistisk teori. De intervjuade socialarbetarna beskrev att de upplevde att de fick mer flexibilitet, kunde möta kvinnorna utifrån deras behov och blev mer icke-dömande när de arbetar skadereducerande. Socialarbetarna beskrev att de upplevde en tillit till skadereduktion, att de fått ett mer realistiskt förhållningssätt till kvinnorna, att maktobalansen utjämnas och att deras syn på risk breddats. Socialarbetarna upplevde att de fick en flexiblare riskbedömning vilket även sågs som ett motiv till skadereduktion. Vidare motiverade de praktiken med att de får dem att må bättre, att filosofin bakom skadereduktion stämmer med deras egna värderingar, och att det ger ökat utrymme till kvinnorna att själva definiera sina behov och problem. / This thesis aims to explore how the interviewed social workers describe their experiences of, and reasons for, working from a harm reduction based approach with women in active substance use. Since harm reduction is not a common approach in Sweden, the data for this thesis has been collected in Vancouver, Canada. The method used for this thesis has been a qualitative method with semi-structured interviews. The data was later on coded into three themes: The social worker’s views of their own abilities and capacities, The social worker’s views on the needs and abilities of the women and The social worker’s views of risk from a harm reduction perspective. The collected data has been analyzed with the help of a theory on social work as ethics work and a social interactionist theory. The social workers interviewed described that they experienced that they had more flexibility, could meet women where they are at and become more non-judgemental when working from a harm reduction based approach. The social workers described that they felt a trust in harm reduction, that they had developed a more realistic approach to the women, that the power imbalance decreased and that their view of risk had broadened. The social workers experienced that they had become more flexible when assessing risk, which they also viewed as a reason for working from a harm reduction approach. They also argued for the approach by saying it made them feel better, that the harm reduction philosophy matched their own values and that the approach gives the women more space to define their problems and needs on their own.

Background: Drug use is a public health problem associated with increased mortality, morbidity and lack of contact with healthcare. Stigmatization and discrimination surround drug use. Harm reduction aims to improve health without coercive measures to become drug-free in collaboration with people who inject drugs. Harm reduction is evidence-based, cost-effective and reduces the spread of infectious diseases. Needle exchanges provide information about drug-related risks and offer protection against this.  Aim: The aim was to describe experiences of harm reduction in needle exchanges in people who inject drugs.  Method: A qualitative literature study was carried out according to Polit and Beck's nine-step model. 11 articles were included and analyzed thematically according to the model of Braun and Clarke.  Results: The main finding is that people who inject drugs experience that needle exchanges offer knowledge and enable harm reduction. Needle exchanges are a place of health promotion for people who inject drugs.  Conclusion: How people who inject drugs experience the services and what makes them return is important knowledge for harm reduction to reach more people. Continued research is needed on how needle exchanges can reach more people who inject drugs. / Bakgrund: Drogbruk är ett folkhälsoproblem förenat med ökad dödlighet, sjuklighet och bristande kontakt med hälso- och sjukvård. Stigmatisering och diskriminering omgärdar drogbruk. Skadereduktion syftar till att förbättra hälsan utan tvingande åtgärder rörande drogfrihet. Skadereduktion är evidensbaserat, kostnadseffektivt och minskar spridningen av smittsamma sjukdomar. Sprututbyten ger information om drogrelaterade risker och erbjuder skydd mot dessa.  Syftet: Att beskriva erfarenheter av skadereduktion vid sprututbyten hos personer som injicerar droger. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Elva artiklar inkluderades och analyserades tematiskt enligt modell av Braun och Clarke. Resultat: Huvudfynd är att personer som injicerar droger upplever att sprututbyten erbjuder kunskap och möjliggör skadereduktion. Sprututbyten är en plats för hälsopromotion för personer som injicerar droger.  Slutsats: Hur personer som injicerar droger upplever erbjuden skadereduktion vid sprututbyten och vad som får dem att återkomma är betydelsefull kunskap för att skadereduktion ska nå fler. Fortsatt forskning behövs om hur sprututbyten kan nå fler personer som injicerar droger.

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom LARO arbetar vid förekomst av sidomissbruk, och hur behandlingen påverkas av förekommet sidomissbruk. Vidare undersöks hur det professionella handlingsutrymmet är utformat inom LARO. LARO utgörs av två huvudkomponenter; ena komponenten består av narkotikaklassade läkemedel och den andra komponenten innefattar psykosocial behandling där klienten bland annat får arbeta preventivt mot potentiella återfall. I samband med reviderade föreskrifter har LARO blivit mer tillgängligt för en större målgrupp samt mer tillåtande avseende potentiellt sidomissbruk. Tidigare forskning belyser att LARO kan resultera i en känsla av bättre livskvalitet i samband med att individen möjliggörs att arbeta med sin missbruksproblematik under kontrollerade former. Tidigare har LARO präglats av ett mer konservativt synsätt som medförde att klienter blev utskrivna med anledning av sidomissbruk. Ofrivillig utskrivning vid sidomissbruk kan leda till att individen återgår till sin gamla livsstil präglad av opioidmissbruk och dess konsekvenser.  Metoden som har använts är kvalitativ där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom LARO. Datamaterialet genererade fyra teman; handlingsutrymme och professionella förutsättningar, professionell samverkan och samsyn, asymmetriskt maktförhållande och en lyckad behandling ur olika perspektiv.  Med gräsrotsbyråkrati som teoretisk förståelseram visar studiens resultat att handlingsutrymmet inom LARO är relativt stort. Trots handlingsutrymmet arbetar mottagningarna likt varandra vid förekomst av sidomissbruk. Resultatet visar att de främst förekommande åtgärderna vid sidomissbruk är tätare drogtester, övervakade medicinintag och justering av medicindosering. Somliga klienter har en behandling som syftar till att reducera narkotikarelaterade skador varpå dessa klienter bemöts med mildare åtgärder vid sidomissbruk. Slutsatser som kan dras från studien är att handlingsutrymmets bredd grundar sig i föreskrifternas övergripande karaktär, som lämnar ett tolkningsutrymme till varje mottagning. Den psykosociala komponenten av behandlingen är frivillig vilket har medfört att ett flertal klienter väljer bort det. Det framkom i resultatet att behandlingen i dagsläget är präglad av ett klientcentrerat förhållningssätt i syfte att möta de individuella målen. Därav finns svårigheter att tyda vilka faktorer som resulterar i en lyckad behandling då målsättningen kan variera för varje enskild klient.

Studiens syfte var att undersöka hur det skadereducerande arbetet gällande substansmissbruk iPortugal är utformat inom ett urval av frivilligorganisationer och hur rådande lagstiftningpåverkar arbetet. Den metod som användes i studien var en kvalitativ metod i form avindividuella intervjuer med fem medarbetare inom fyra olika frivilligorganisationer. Studiengenomsyras av de teoretiska utgångspunkterna systemteori samt etablerade och outsiders.Resultatet visade att skadereduktion är ett storskaligt arbete inom Portugal, vilken denavkriminaliserande lagen är essentiell för. Resultatet visade också att skadereduktion innebärolika åtgärder i form av distribution av material och företrädarskap för att återintegreramänniskor som befinner sig i socialt utsatta situationer till samhället. I resultatet framkom attdet finns en resistens i det portugisiska samhället gentemot skadereduktion och dess målgruppsom försvårar utvecklingen av arbetet. Slutsatsen som kunde dras var att det storskaligaskadereducerande arbetet är viktigt för att inkludera en annars exkluderad grupp människor isamhället, och att den avkriminaliserande lagen gör detta arbete möjligt. / The purpose of the study was to investigate how the harm reduction work regarding substanceabuse in Portugal is designed within a selection of voluntary organizations and how currentlegislation affects the work. The method used in the study was a qualitative method in the formof individual interviews with five employees within four different NGOs. The study ispermeated by the theoretical points of system theory as well as established and outsiders. Theresults showed that harm reduction is a large-scale work within Portugal, for which thedecriminalized law is essential. The results also showed that harm reduction involves variousmeasures in the form of distribution of materials and advocacy to reintegrate people who are insocially vulnerable situations into society. The results showed that there is a resistance to harmreduction and its target group in Portuguese society that complicates the development of work.The conclusion that could be drawn was that the large-scale harm reduction work is importantto include an otherwise excluded group of people in society, and that the decriminalizing lawmakes this work possible.

Syftet med denna studie är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka på vilka sätt fenomenet kemsex skildras i dags- och veckopress och hur information från stödmottagning för sexuell hälsa är utformad. Kemsex är en typ av sexualiserat drogbruk och förekommer främst bland män som har sex med män. Det är ett komplext fenomen och en del av problematiken är att fenomenet berör olika discipliner. Att det berör olika discipliner resulterar i att målgruppens potentiella problematik kan beröra såväl missbruk som risktagande inom sex. Inom det sociala arbetet har fenomenet nyligen uppmärksammats av både professionella och i tidningsartiklar, men det finns en avsaknad av kunskap. Denna avsaknad av kunskap leder också till förutfattade meningar om både målgruppen och fenomenet. Dessutom stigmatiseras målgruppen då de både är en minoritetsgrupp och ägnar sig åt icke-normativt sex som innefattar droger. Studiens teoretiska ramverk innefattar därför teorier om normer, avvikelse och interaktion i förhållande till sex, samt teorier inom skadereducerande arbete. Tillvägagångssättet är en dokumentstudie av dags- och veckopress, samt hemsidan av Sexperternas samtalsmottagning. Analysmetoden är en latent tematisk analys, som inneburit en djupgående bearbetning av materialet som utmynnat i tre huvudteman. Resultatet visar på att det finns en övervägande negativ syn på kemsex i tidningsartiklar, men att Sexperternas hemsida och professionella strävar efter ett icke-dömande förhållningssätt. Det empiriska materialet beskriver endast kemsex i relation till män som har sex med män.