Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika. / There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden. Åldern på den homosexuelle mannen, d.v.s. de unga homosexuella männen, ses som en fördjupande aspekt till undersökningen av synen på homosexuella män. I undersökningen kallas källmaterialet för dokument för att synliggöra normer och värderingar från hela tidsperioden, utan syftet att jämföra dokumenten med varandra.

The aim of this study has been to analyze the current Swedish drug policy discussion in mass media. In the discussion several different dividing lines are drawn up which highlights different standpoints in the drug policy. The study's methodological starting point is qualitative text analysis and analysis from the third dimension which entails that the macrolevel perspective is in focus. The study's theoretical referens frame originates from the problemperspective and the labeling theory. The results are showing that the dividing lines in the discussion are about the different points of view; harm reduction or prohibition. This is connected to the current drug policy debate about a decriminalization and legalization, or if Sweden should continue to keep a prohibition drug policy. In the discussion decriminalization is presented as a solution which would open up for the insertion of new harm reduction strategies, while a prohibition politic is considered to have a preventative effect on the whole population. The drug problems are complex which in turn make them really be about socioeconomical factors, class distinctions, stigmatization and labeling. The conclusion is that we stand before a possible change, that would mean parting from the prohibiton drug policy that is very firmly cemented in our society. The topical drug policy discussion in mass media is dominated by participants that advocate a conversion of the current drug policy which could be seen as an indicator that change is forthcoming. However, at the same time there is unwillingness amongst leading politicians in Sweden to open up for transformation which could amount to the Swedish drug policy to continue to be as it is. / Syftet med denna studie har varit att analysera aktuell svensk narkotikapolitisk debatt i massmedia. I debatten dras ett antal skiljelinjer upp som markerar olika narkotikapolitiska ståndpunkter. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativ textanalys och analys ur tredje dimensionen, vilket innebär att makroperspektivet är i fokus. Studiens teoretiska referensram utgår från problemperspektiv och stämplingsteorin.  Resultatet visar på att skiljelinjerna i debatten markeras av de olika synsätten om skademinimering eller prohibition. Detta har ett samband med den pågående narkotikapolitiska diskussionen i massmedia om avkriminalisering och legalisering eller om Sverige ska fortsätta driva en repressiv narkotikapolitik. I den massmediala debatten framställs avkriminalisering som en lösning som skulle kunna öppna upp för införandet av nya skademinimerande insatser, medan en repressiv politik anses ha en preventiv effekt på befolkningen i helhet. Narkotikaproblematiken är komplex, vilket gör att problematiken egentligen tycks handla om socioekonomiska faktorer, klasskillnader, stämpling och stigma.  Slutsatsen är att vi står inför ett eventuellt skifte inom svensk narkotikapolitik, vilket skulle innebära ett avsteg från den repressiva narkotikapolitiken. Den aktuella narkotikapolitiska debatten i massmedia domineras av aktörer som förespråkar en förändring av nuvarande narkotikapolitik, detta skulle kunna ses som en indikator på att en förändring är på gång. Samtidigt finns det en ovillighet bland ledande politiker att öppna upp för en förändring, vilket likväl kan innebära att den svenska narkotikapolitiken fortsättningsvis kommer förbli oförändrad.

Studiens syfte var att undersöka hur det skadereducerande arbetet gällande substansmissbruk iPortugal är utformat inom ett urval av frivilligorganisationer och hur rådande lagstiftningpåverkar arbetet. Den metod som användes i studien var en kvalitativ metod i form avindividuella intervjuer med fem medarbetare inom fyra olika frivilligorganisationer. Studiengenomsyras av de teoretiska utgångspunkterna systemteori samt etablerade och outsiders.Resultatet visade att skadereduktion är ett storskaligt arbete inom Portugal, vilken denavkriminaliserande lagen är essentiell för. Resultatet visade också att skadereduktion innebärolika åtgärder i form av distribution av material och företrädarskap för att återintegreramänniskor som befinner sig i socialt utsatta situationer till samhället. I resultatet framkom attdet finns en resistens i det portugisiska samhället gentemot skadereduktion och dess målgruppsom försvårar utvecklingen av arbetet. Slutsatsen som kunde dras var att det storskaligaskadereducerande arbetet är viktigt för att inkludera en annars exkluderad grupp människor isamhället, och att den avkriminaliserande lagen gör detta arbete möjligt. / The purpose of the study was to investigate how the harm reduction work regarding substanceabuse in Portugal is designed within a selection of voluntary organizations and how currentlegislation affects the work. The method used in the study was a qualitative method in the formof individual interviews with five employees within four different NGOs. The study ispermeated by the theoretical points of system theory as well as established and outsiders. Theresults showed that harm reduction is a large-scale work within Portugal, for which thedecriminalized law is essential. The results also showed that harm reduction involves variousmeasures in the form of distribution of materials and advocacy to reintegrate people who are insocially vulnerable situations into society. The results showed that there is a resistance to harmreduction and its target group in Portuguese society that complicates the development of work.The conclusion that could be drawn was that the large-scale harm reduction work is importantto include an otherwise excluded group of people in society, and that the decriminalizing lawmakes this work possible.

Den svenska narkotikapolitiken kännetecknas av stränga förbudslagar som har mött motstånd de senaste åren. Detta eftersom dess effektivitet har blivit ifrågasatt. Målet med denna undersökningen är att undersöka svenska socialarbetares åsikter om den svenska narkotikapolitiken och hur den påverkar deras arbete. Vidare vill vi även se hur socialarbetare ställer sig till en eventuell avkriminalisering av cannabis för eget bruk och hur det hade kunnat påverka deras arbete. Undersökningen består av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer som stöter på klienter med missbruk på olika sätt. Resultatet visar att intervjupersonerna anser att narkotikapolitiken bör utvärderas. De anser att den nuvarande narkotikapolitiken är repressiv och straffar mer än den hjälper. Vidare påpekar de att en eventuell avkriminalisering kan gynna brukare- och missbrukare även om det är en komplex policyfråga som måste utvärderas noggrant innan det implementeras. Intervjupersonerna nämner en rädsla för att en avkriminalisering av cannabis för eget bruk hade normaliserat drogen och ökat användningen. Den svenska narkotikapolitiken bidrar även till stigmatisering av brukare- eller missbrukare, något som gör att de ses som avvikare och kriminella och förhindrar dem från att söka hjälp. Vår slutsats är att den svenska narkotikapolitiken i sin nuvarande form måste förändras. Huruvida detta är genom en avkriminalisering av cannabis för eget bruk eller genom att förbättra och göra den nuvarande missbruksvården mer lättillgänglig är något som måste övervägas. / The Swedish drug policy is characterized by strict prohibitionist laws which has seen some resistance in recent years due to questioning of its effectiveness. The aim of this essay is to examine Swedish social workers views regarding the Swedish drug policy and how it affects their work with drug users and drug dependent clients. Furthermore we wanted to see what social workers feel about decriminalization of cannabis for personal use and how it could affect their line of work. The study consists of eight semi-structured interviews with social workers who come across clients with addictions in different ways. The results show that the interviewees believe that the drug policy needs to be evaluated. They believe that it’s currently repressive and punishes more than it helps. Furthermore, they point out that decriminalization can benefit users and drug dependent clients even though it’s a complex policy that must be properly evaluated before implementing. The interviewees mention a fear that decriminalization of cannabis for personal use would normalize the drug and in turn lead to an increased use. The Swedish drug policy is also considered to contribute to the stigmatization of users or drug dependent clients. This in turn leads them to be seen as deviants and criminals, something that prevents them from seeking help. Our conclusion is that Sweden's drug policy, in its current form, needs to change. Whether this is through decriminalization of own use or through improving the accessibility and quality of current drug treatment care is something that needs to be considered.

Den här studien undersöker argument som tas upp i debatten om narkotikabruket. Studiens fokus ligger på argumenten som upprätthåller kriminaliseringen av narkotikabruk. Det finns inga substantiella evidens för att den här kriminaliseringen har haft den effekt som var tänkt, men regeringen har uttryckt att de inte vill utreda frågan. Enligt sociologerna Èmile Durkheim och Randall Collins finns det en social nödvändighet av brott; brottsligheten är en naturlig funktion av ett regelstyrt samhälle. Brottslighet aktualiseras genom kriminaliseringar och fungerar som moralbildande genom att det stärker de normativa övertygelserna hos de individer i samhället som inte begår brott. På så sätt handlar lagar, brott och straff mer om att stärka sammanhållningen i samhället än om att straffa brottslingar. Den här studien använder en kritisk diskursanalytisk metod - Norman Faircloughs argumentationsanalys och dialektala utvärdering - för att analysera argument från tre nutida samhällsdebatter, hämtade från SVT och Youtube, och förklara deras moraliska funktioner. Resultatet visar att argumenten som legitimerar kriminaliseringen av narkotikabruk inte är logiska. Dessa argument avfärdar det som motstrider dem samtidigt som de rättfärdigar sig själva på godtyckliga grunder. Argumenten verkar heller inte anta ett opersonligt förhållningssätt till eventuella problematiseringar med kriminaliseringen och dess effekter, utan verkar i första hand syfta till att upprätthålla de moraliska och politiska övertygelserna bakom kriminaliseringen. / This study explores the arguments stated about drug use in public debates, in particular arguments that perpetuate the criminalization of drug use. Even though there aren't any substantial evidence that the criminalization of drug use has had the effect it was intended to have, the Swedish government has stated that they don't intend to evaluate this matter. According to sociologists Èmile Durkheim och Randall Collins there's a social necessity of crime; delinquency is a natural phenomenon in a policy regulated society. Crime reinforces the moral standards within noncriminal individuals by operating as a moral producing idea. Laws, crime and punishment aren't as much about punishing the perpetrator per se, but more about emphasizing and reinforcing social sentiments and solidarity. By using critical discourse analysis - Norman Fairclough's argumentation analysis och dialectical evaluation - this study analyzes arguments from three contemporary public debates, from SVT and Youtube, and tries to explain their moral functions. The result shows that the arguments upholding the criminalization of drug use aren't logical. These arguments reject counterclaims whilst justifying themselves on arbitrary grounds. Moreover, the arguments aren't seemingly based on objectivity regarding the problematizations surrounding the criminalization of drug use and its effects, but seem to primarily enforce the moral and political ideology behind the criminalization itself.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka bevekelsegrunder till att ungdomaranvänder cannabis och vad användningen av cannabis i ung ålder kan få för effekter påungdomarnas psykosociala hälsa och utveckling. Syftet är även att undersöka på vilket sätt enlegalisering eller avkriminalisering av icke-medicinsk cannabis påverkar ungdomarsanvändning av, och inställning till, cannabis i de länder/stater där legalisering har genomförts.Studien har tre ledande frågeställningar: (1) att undersöka vilka faktorer som är särskiltframträdande för att motivera ungdomar att använda respektive avstå från cannabis, (2) attkartlägga vilka framträdande positiva- och negativa effekter cannabisanvändning i tidig ålderhar – i termer av psykosocial hälsa och utveckling, samt slutligen (3) undersöka ifall det finnsnågra skillnader i ungdomars cannabisanvändning samt inställning till cannabis innan,respektive efter, genomförandet av en legalisering/avkriminalisering – och på vilket sätt dessaskillnader i så fall kan förklaras. Studien har utformats som en integrativ litteraturöversikt ivilken både kvalitativa- och kvantitativa data har inkluderats för att besvara studiens syfte ochfrågeställningar. I resultatet blottläggs ett flertal bevekelsegrunder till att ungdomar använder,eller avstår från, cannabis. Dessa bevekelsegrunder kan summeras i tre övergripande teman:Avkoppling, tidsfördriv eller umgänge, omgivningens inställningar till cannabis samtsjälvmedicinering för välbefinnande. Resultatet visar att användningen av cannabis i ung ålderkan relateras till flera effekter för ungdomens psykosociala hälsa och utveckling, såsom psykiskohälsa i form av depression, självmordstankar, en högre risk att utveckla psykosliknandetillstånd och svårigheter att klara av skolan. Användningen kan samtidigt upplevas lindrandeav psykisk problematik och självskadebeteende samt leda till ökad kreativitet och medvetenhet.Därutöver visar resultatet att en legalisering och avkriminalisering av cannabis irekreationssyfte inte har någon signifikant påverkan på ungdomars användning av cannabis påkort sikt. Däremot finns ett samband mellan amerikanska legaliseringslagar för cannabis ochökande antal cannabisrelaterade sjukhusinläggningar bland ungdomar i flera amerikanskadelstater, speciellt i stater med legalisering av icke-medicinsk cannabis, vilket tyder på enförändring i ungdomars cannabisvanor. Vidare påvisar resultatet att legaliseringen, i deamerikanska stater där en legalisering genomförts, har bidragit till en ökad exponering förcannabisreklam i form av reklamannonser och skyltar vilket bidragit till en normalisering avcannabis. Slutligen diskuteras och analyseras studiens resultat utifrån studiens centrala begrepp,tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. / The following study aims to investigate the motives for adolescent cannabis use and in whatway cannabis use at a young age can affect the psychosocial health and development. Inaddition, the study intends to investigate in what way a legalization or decriminalization of nonmedicalcannabis affects young people's use of, and attitude towards, cannabis in the countries/ states where legalization has been implemented. The study has the major focal points: (1) toexamine which factors are prominent in motivating adolescents to use, or abstain, fromcannabis, (2) to identify the prominent positive and negative effects of cannabis use at an earlyage – in terms of psychosocial health and development, (3) to examine whether there are anydifferences in adolescent cannabis use and attitudes towards cannabis before, or after, theimplementation of a legalization/decriminalization – and in what way these differences can beexplained. The study is designed as an integrative literature review in which both qualitativeand quantitative data have been included to answer the study’s purpose and questions. Theresult of the study shows several factors who are prominent in motivating adolescent cannabisuse, such as recreational purposes, the attitudes of the social environment and self-medicationfor well-being. The results shows that the use of cannabis at a young age can be related toseveral psychosocial effects such as depression, suicidal thoughts, a higher risk of developingpsychosis-like conditions and school dropouts. The use of cannabis can also alleviate mentalproblems and self-harming behaviour and lead to increased creativity and awareness. Inaddition, the results show that the legalization and decriminalization of cannabis for recreationalpurposes has no significant impact on adolescent cannabis use in the short term. However, thereis a link between US cannabis legalization laws and the growing number of cannabis-relatedhospitalizations among adolescents in several US states, especially in states with legalizationof non-medical cannabis, indicating a change in adolescents' cannabis habits. Furthermore, theresults show that the legalization, in the US states where a legalization has been carried out, hascontributed to an increased exposure to cannabis advertising, which has contributed to anormalization of cannabis use. Finally, the results of the study are discussed and analysed basedon the key concepts, previous research, and the theoretical framework of the study.