No description available.

During the second century BCE the Roman norms regarding female clothing changed. From being a garment worn by both men and women, the toga hereafter came to be a symbol for female indecency. The following study aims to understand why the toga came to symbolize this and does that by analyzing and discussing both ancient and modern sources. The study have been thematically divided, with chapters discussing different parts of the Roman society which all give some insight as to why the toga came to represent female indecency. A chapter discussing the ancient Roman female and male norms regarding clothes and status is followed up by a chapter analyzing how the ancient sources depicts situations in which women wear the toga. Lastly, chapters discussing the Roman view on women in prostitution and adulteresses, other situations in which women wore the toga and whether or not the female toga was an actual garment or a epithet will be included as well.  The discussion and analysis have all come to the following conclusion: the toga was used as a way for the Roman society to make the adulteress or the woman in prostitution less feminine. By associating a certain (female) behavior with a masculine garment, in a society obsessed with femininity and masculinity, the faulty behavior could be punished. Adulteresses and women in prostitution did not abide by what the ideal sexual behavior was for women, and therefore those women would not be considered feminine. Further studies are required to be able to distinguish whether this was limited to the Roman capital or if the toga as a symbol for female indecency could be found elsewhere in the empire.

I Matteusevangeliet finner man bergspredikan, riktlinjer för hur lärjungarna ska bli Jesusföljare och kunna leva som förebilder. Verserna som denna uppsats behandlar befinner sig inom de sex antiteserna som är del av bergspredikans centralare delar. Denna uppsats behandlar den andra och tredje antitesen, äktenskapsbrott och skilsmässa. Äktenskapsbrott och skilsmässa behandlas i denna uppsats med en förståelse mot den judiska historiska kontexten under det första århundradet. Feministteologi jämförs mot den ideologi som tidigare författare tillskrivit sina översättningar. Uppsatsen undersöker om Jesus kan tillskrivas den moderna termen feminist baserat på hans agerande kring begränsandet av godkända anledningar för skilsmässa samt vad som utgör äktenskapsbrott. Genom en förståelse av den judiska kontexten och dess samhällsskikt beskrivs de olika möjligheterna samt förutsättningarna som krävdes för en skilsmässa. Detta skapar en större historisk förståelse för det samhälle som Jesus enligt Matteus verkade i. Jesus agerande måste förstås ur det samhälle och dess lagar som han befann sig i för att skapa en förståelse kring om hans agerande var något särskilt vid denna tid, om Jesus var en feminist.

No description available.