Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika. / There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

This study investigates the patterns between ideology and opinions regarding the legalization of homosexuality in the Swedish parliament and newspapers. It is based on official documents from the government published in 1944, the year when homosexuality was decriminalized, and approximately 50 newspaper articles that touch on homosexuality from the given year. The material was selected based on its relevance and specific terms were used to find it.  The parliamentary documents and articles were analysed from a queer theory perspective and the homosexual paradigm, focusing on the comparison between homosexuality and heterosexuality. This approach emphasizes the importance of not making assumption about the material based on prior research or the intentions of its creators. It views homosexuality as a social structure created form peoples need to sort in people into boxes.    The study concludes that opinions about the legalization of homosexuality varied within the parliament depending on members ideology and within ideologies themselves. Generally, the right-wing parti opposed the reform while the rest of the parties supported it, although for different reasons. Most newspapers maintained a relative neutral stance in the discussion, making it challenging to make a clear connection between their ideologies and their coverage of the topic. That is with one exception, the right-wing party, which strongly opposed the reform, and right-wing newspaper Svenska Dagbladet displayed similar opinions in sexual politics.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden. Åldern på den homosexuelle mannen, d.v.s. de unga homosexuella männen, ses som en fördjupande aspekt till undersökningen av synen på homosexuella män. I undersökningen kallas källmaterialet för dokument för att synliggöra normer och värderingar från hela tidsperioden, utan syftet att jämföra dokumenten med varandra.

The aim of this study has been to analyze the current Swedish drug policy discussion in mass media. In the discussion several different dividing lines are drawn up which highlights different standpoints in the drug policy. The study's methodological starting point is qualitative text analysis and analysis from the third dimension which entails that the macrolevel perspective is in focus. The study's theoretical referens frame originates from the problemperspective and the labeling theory. The results are showing that the dividing lines in the discussion are about the different points of view; harm reduction or prohibition. This is connected to the current drug policy debate about a decriminalization and legalization, or if Sweden should continue to keep a prohibition drug policy. In the discussion decriminalization is presented as a solution which would open up for the insertion of new harm reduction strategies, while a prohibition politic is considered to have a preventative effect on the whole population. The drug problems are complex which in turn make them really be about socioeconomical factors, class distinctions, stigmatization and labeling. The conclusion is that we stand before a possible change, that would mean parting from the prohibiton drug policy that is very firmly cemented in our society. The topical drug policy discussion in mass media is dominated by participants that advocate a conversion of the current drug policy which could be seen as an indicator that change is forthcoming. However, at the same time there is unwillingness amongst leading politicians in Sweden to open up for transformation which could amount to the Swedish drug policy to continue to be as it is. / Syftet med denna studie har varit att analysera aktuell svensk narkotikapolitisk debatt i massmedia. I debatten dras ett antal skiljelinjer upp som markerar olika narkotikapolitiska ståndpunkter. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativ textanalys och analys ur tredje dimensionen, vilket innebär att makroperspektivet är i fokus. Studiens teoretiska referensram utgår från problemperspektiv och stämplingsteorin.  Resultatet visar på att skiljelinjerna i debatten markeras av de olika synsätten om skademinimering eller prohibition. Detta har ett samband med den pågående narkotikapolitiska diskussionen i massmedia om avkriminalisering och legalisering eller om Sverige ska fortsätta driva en repressiv narkotikapolitik. I den massmediala debatten framställs avkriminalisering som en lösning som skulle kunna öppna upp för införandet av nya skademinimerande insatser, medan en repressiv politik anses ha en preventiv effekt på befolkningen i helhet. Narkotikaproblematiken är komplex, vilket gör att problematiken egentligen tycks handla om socioekonomiska faktorer, klasskillnader, stämpling och stigma.  Slutsatsen är att vi står inför ett eventuellt skifte inom svensk narkotikapolitik, vilket skulle innebära ett avsteg från den repressiva narkotikapolitiken. Den aktuella narkotikapolitiska debatten i massmedia domineras av aktörer som förespråkar en förändring av nuvarande narkotikapolitik, detta skulle kunna ses som en indikator på att en förändring är på gång. Samtidigt finns det en ovillighet bland ledande politiker att öppna upp för en förändring, vilket likväl kan innebära att den svenska narkotikapolitiken fortsättningsvis kommer förbli oförändrad.

Studiens syfte var att undersöka hur det skadereducerande arbetet gällande substansmissbruk iPortugal är utformat inom ett urval av frivilligorganisationer och hur rådande lagstiftningpåverkar arbetet. Den metod som användes i studien var en kvalitativ metod i form avindividuella intervjuer med fem medarbetare inom fyra olika frivilligorganisationer. Studiengenomsyras av de teoretiska utgångspunkterna systemteori samt etablerade och outsiders.Resultatet visade att skadereduktion är ett storskaligt arbete inom Portugal, vilken denavkriminaliserande lagen är essentiell för. Resultatet visade också att skadereduktion innebärolika åtgärder i form av distribution av material och företrädarskap för att återintegreramänniskor som befinner sig i socialt utsatta situationer till samhället. I resultatet framkom attdet finns en resistens i det portugisiska samhället gentemot skadereduktion och dess målgruppsom försvårar utvecklingen av arbetet. Slutsatsen som kunde dras var att det storskaligaskadereducerande arbetet är viktigt för att inkludera en annars exkluderad grupp människor isamhället, och att den avkriminaliserande lagen gör detta arbete möjligt. / The purpose of the study was to investigate how the harm reduction work regarding substanceabuse in Portugal is designed within a selection of voluntary organizations and how currentlegislation affects the work. The method used in the study was a qualitative method in the formof individual interviews with five employees within four different NGOs. The study ispermeated by the theoretical points of system theory as well as established and outsiders. Theresults showed that harm reduction is a large-scale work within Portugal, for which thedecriminalized law is essential. The results also showed that harm reduction involves variousmeasures in the form of distribution of materials and advocacy to reintegrate people who are insocially vulnerable situations into society. The results showed that there is a resistance to harmreduction and its target group in Portuguese society that complicates the development of work.The conclusion that could be drawn was that the large-scale harm reduction work is importantto include an otherwise excluded group of people in society, and that the decriminalizing lawmakes this work possible.

Den svenska narkotikapolitiken kännetecknas av stränga förbudslagar som har mött motstånd de senaste åren. Detta eftersom dess effektivitet har blivit ifrågasatt. Målet med denna undersökningen är att undersöka svenska socialarbetares åsikter om den svenska narkotikapolitiken och hur den påverkar deras arbete. Vidare vill vi även se hur socialarbetare ställer sig till en eventuell avkriminalisering av cannabis för eget bruk och hur det hade kunnat påverka deras arbete. Undersökningen består av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer som stöter på klienter med missbruk på olika sätt. Resultatet visar att intervjupersonerna anser att narkotikapolitiken bör utvärderas. De anser att den nuvarande narkotikapolitiken är repressiv och straffar mer än den hjälper. Vidare påpekar de att en eventuell avkriminalisering kan gynna brukare- och missbrukare även om det är en komplex policyfråga som måste utvärderas noggrant innan det implementeras. Intervjupersonerna nämner en rädsla för att en avkriminalisering av cannabis för eget bruk hade normaliserat drogen och ökat användningen. Den svenska narkotikapolitiken bidrar även till stigmatisering av brukare- eller missbrukare, något som gör att de ses som avvikare och kriminella och förhindrar dem från att söka hjälp. Vår slutsats är att den svenska narkotikapolitiken i sin nuvarande form måste förändras. Huruvida detta är genom en avkriminalisering av cannabis för eget bruk eller genom att förbättra och göra den nuvarande missbruksvården mer lättillgänglig är något som måste övervägas. / The Swedish drug policy is characterized by strict prohibitionist laws which has seen some resistance in recent years due to questioning of its effectiveness. The aim of this essay is to examine Swedish social workers views regarding the Swedish drug policy and how it affects their work with drug users and drug dependent clients. Furthermore we wanted to see what social workers feel about decriminalization of cannabis for personal use and how it could affect their line of work. The study consists of eight semi-structured interviews with social workers who come across clients with addictions in different ways. The results show that the interviewees believe that the drug policy needs to be evaluated. They believe that it’s currently repressive and punishes more than it helps. Furthermore, they point out that decriminalization can benefit users and drug dependent clients even though it’s a complex policy that must be properly evaluated before implementing. The interviewees mention a fear that decriminalization of cannabis for personal use would normalize the drug and in turn lead to an increased use. The Swedish drug policy is also considered to contribute to the stigmatization of users or drug dependent clients. This in turn leads them to be seen as deviants and criminals, something that prevents them from seeking help. Our conclusion is that Sweden's drug policy, in its current form, needs to change. Whether this is through decriminalization of own use or through improving the accessibility and quality of current drug treatment care is something that needs to be considered.

I Sverige kriminaliserades eget bruk av narkotika 1988 och sedan dess har antalet personer som rapporterats för brottet stadigt ökat (Brottsförebygganderådet [BRÅ] 2023). Kriminaliseringen har setts som framgångsrik då vi internationellt sätt har lägre narkotikaanvändande än många andra länder. På senaste har dock den svenska narkotikapolitiken ifrågasatts och två statliga utredningar har uppmanat regeringen att se över konsekvenserna av lagstiftningen, framför allt kopplat till den höga narkotikadödligheten (SOU 2023:10; SOU 2023:62). Studien undersöker hur poliser som arbetar mot narkotika ser på frågan om narkotikabrott eget bruk ska avkriminaliseras eller inte. Studiens teoretiska ramverk utgår från deterrence theory och ethics of care. Deterrence theory, avskräckningsteori, har sin grund i att individen aktivt väljer att avstå från brottsliga handlingar för att straffet väger högre än vinsten av att begå brott (Beccaria 1778, s.29). Ethics of care, omsorgsetik, syftar till att vi kan och bör bemöta marginaliserade individer i samhället med omsorg och empati. Vad som är gott eller vad som bör uppnås är viktigare än korrekthet eller principiella kriterier (UNODC u.å.). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med poliser som arbetar mot narkotikabrott för att undersöka hur de ser på kriminaliseringen av narkotikabrott eget bruk. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visar att poliserna selekterar vilka derapporterar för brott och grunden till selekteringen är omsorg för individen bakom bruket. Det råder en stark konsensus bland deltagarna att avkriminalisering av narkotikabrott eget bruk skulle få negativa konsekvenser och de uttrycker en oro för både ett ökat användande och problem för polisens arbete mot den organiserade brottsligheten. Arbetet mot narkotikabrott eget bruk är komplext och stort ansvar läggs på den enskilde polismannen för att orientera sig i tillämpningen av lagstiftningen. Polismyndigheten bör underlätta arbetet genom att tydligare riktlinjer kring hur lagen ska tillämpas så legaliteten bibehålls. / In Sweden, personal use of narcotics was criminalized in 1988 and since then, the number of people reported for the crime has steadily increased (BRÅ 2023). Criminalization has been seen as successful as we have lower drug use internationally than many other countries. Recently, however, Swedish drug policy has been questioned and two government inquiries have called on the government to review the consequences of the legislation, especially linked to the high drug mortality rate (SOU 2023:10; 2023:62). The study examines how police officers who work against narcotics view the question of whether use of drugs should be decriminalized or not. The theoretical framework of the study is based on deterrence theory and ethics of care. Deterrence theory involve that the individual actively chooses to abstain from criminal acts because the punishment outweighs the profit of committing a crime (Beccaria 1778, p.29). Ethics of care means that we can and should treat marginalized individuals in society with care and empathy. What is good or what should be achieved is more important than correctness or principled criteria (UNODC n.d.). The study has been conducted through qualitative interviews with police officers who work against drug offenses to examine how they view the criminalization of personal use. The interviews have been analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results show that the police select who they report and the basis for the selection is care for the individual behind the crime. There is a strong consensus among the participants that decriminalization of use of drugs would have negative consequences and they express concern towards both increased use and problems for the police's work against organized crime. The work against drug offence, personal use, is complex and great responsibility is placed on the individual police officer to orient himself in the application of the legislation. The Police Authority should facilitate the work by providing clearer guidelines on how the law is to be applied so that legality is maintained.

Den här studien undersöker argument som tas upp i debatten om narkotikabruket. Studiens fokus ligger på argumenten som upprätthåller kriminaliseringen av narkotikabruk. Det finns inga substantiella evidens för att den här kriminaliseringen har haft den effekt som var tänkt, men regeringen har uttryckt att de inte vill utreda frågan. Enligt sociologerna Èmile Durkheim och Randall Collins finns det en social nödvändighet av brott; brottsligheten är en naturlig funktion av ett regelstyrt samhälle. Brottslighet aktualiseras genom kriminaliseringar och fungerar som moralbildande genom att det stärker de normativa övertygelserna hos de individer i samhället som inte begår brott. På så sätt handlar lagar, brott och straff mer om att stärka sammanhållningen i samhället än om att straffa brottslingar. Den här studien använder en kritisk diskursanalytisk metod - Norman Faircloughs argumentationsanalys och dialektala utvärdering - för att analysera argument från tre nutida samhällsdebatter, hämtade från SVT och Youtube, och förklara deras moraliska funktioner. Resultatet visar att argumenten som legitimerar kriminaliseringen av narkotikabruk inte är logiska. Dessa argument avfärdar det som motstrider dem samtidigt som de rättfärdigar sig själva på godtyckliga grunder. Argumenten verkar heller inte anta ett opersonligt förhållningssätt till eventuella problematiseringar med kriminaliseringen och dess effekter, utan verkar i första hand syfta till att upprätthålla de moraliska och politiska övertygelserna bakom kriminaliseringen. / This study explores the arguments stated about drug use in public debates, in particular arguments that perpetuate the criminalization of drug use. Even though there aren't any substantial evidence that the criminalization of drug use has had the effect it was intended to have, the Swedish government has stated that they don't intend to evaluate this matter. According to sociologists Èmile Durkheim och Randall Collins there's a social necessity of crime; delinquency is a natural phenomenon in a policy regulated society. Crime reinforces the moral standards within noncriminal individuals by operating as a moral producing idea. Laws, crime and punishment aren't as much about punishing the perpetrator per se, but more about emphasizing and reinforcing social sentiments and solidarity. By using critical discourse analysis - Norman Fairclough's argumentation analysis och dialectical evaluation - this study analyzes arguments from three contemporary public debates, from SVT and Youtube, and tries to explain their moral functions. The result shows that the arguments upholding the criminalization of drug use aren't logical. These arguments reject counterclaims whilst justifying themselves on arbitrary grounds. Moreover, the arguments aren't seemingly based on objectivity regarding the problematizations surrounding the criminalization of drug use and its effects, but seem to primarily enforce the moral and political ideology behind the criminalization itself.

This essay aims to compare the Swedish party The Liberals and its youth association (The Liberal Youth Association) in their opinions regarding the legalization and/or decriminalization of cannabis in Sweden. In this study, Carol Bacchis’ ‘WPR’ method is used in order to first break down the beliefs of each party in order to then compare them to each other. The WPR method is essential to a study such as this as it analyzes a problem of discourse starting from the roots of the policy. After breaking down each party's stance on the issue a comparison then further ensures a deeper understanding of the disparity.  This essay concludes that the main difference between the Liberals and the Liberals youth association is the fundamental belief in their own drug policies. The Liberals claim that more studies are required as there is not enough evidence to decisively conclude whether legalization/decriminalization is better than zero tolerance. The youth association, however, claims that it is impossible to stop the black market and that the Swedish state should be the ones with a monopoly on the sales, not the gangs. They also believe that there is a billion Swedish kronor market that would benefit the Swedish people.

No description available.