Synen på hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhällen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad än i många andra länder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervärd handling än hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i åtanke fokuserar uppsatsen på vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte är med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstå varför olika sociala regler och normer råder i olika samhällen används Howard Beckers klassiska stämplingsteori. Tidigare forskning visar att i synnerhet kön och ålder är viktiga variabler för att förklara skillnader i alkoholkonsumtion och narkotikabruk, men även inkomst och familjekonstellation tycks spela en roll. För narkotikabruk verkar även sysselsättning och möjligen också utbildning ha betydelse. Studien är kvantitativ och bygger på ett datamaterial bestående av 5 469 respondenter. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att det endast finns signifikanta samband mellan hög alkoholkonsumtion och variablerna kön och ålder, då män och yngre i högre grad riskerar att vara högkonsumenter av alkohol. För narkotikabruk var de signifikanta sambanden fler, förutom kön och ålder hade även sysselsättning, inkomst och huruvida man bor med en partner eller inte en signifikant effekt för förklaringen av vilka som brukar narkotika. Starkast var dock, även här, sambanden för kön och ålder som hade samma riktning som för hög alkoholkonsumtion. Detta skulle kunna tyda på att män och yngre personer inte fördöms lika hårt som övriga grupper när de högkonsumerar alkohol respektive brukar narkotika. Då narkotikabruk visade sig vara mycket ovanligt skulle studien gynnas av ett större datamaterial då säkrare slutsatser skulle kunna dras.

Den här studien undersöker professionellas upplevelser av arbete med ungdomars narkotikabruk i Kiruna. Fokus har varit på ungdomar i åldern 12-16 år. Datainsamlingen har skett genom kvalitativ metod, där olika professioner som arbetar med ungdomar och narkotika fick svara på frågor ur en intervjuguide. De professioner som intervjuats är: en folkhälsostrateg, en polis, en socialsekreterare, en skolkurator och en ungdomskonsulent. I intervjuguiden formulerades fyra delar: bakgrund, tidigare, idag och framtiden, med avsikten att undersöka hur och om arbetet med ungdomar har förändrats, samt om intervjupersonerna såg att det skulle behöva ske en förändring inför framtiden för att förbättra arbetet. Valet av dessa fem intervjupersoner gjordes med hjälp av snöbollsurval, där en professionell hänvisade och rekommenderade personer som kunde tänkas vara relevanta för studiens syfte. Datamaterialet har analyserats genom konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier plockats ut. Detta utmynnade i fem teman: behov, förändring, prevention, samverkan och resursbrist. Resultatet av studien visar till stor del en enhällighet bland intervjupersonerna. De är ense om att attityder kring narkotikabruk liberaliserats och att tillgängligheten av narkotika har ökat. En svårighet i arbetet med ungdomar och narkotikabruk är bristen på resurser och kontinuitet inom samtliga professioners arbete, vilket påverkar det preventiva arbetet negativt. För att kunna arbeta preventivt beskriver intervjupersonerna samverkan som en viktig del, både gentemot andra professionella men även andra vuxna så som föräldrar och tränare. I studien tillskrivs vuxna i ungdomars omgivning som “viktiga vuxna”, vilket är ett begrepp som används upprepade gånger under intervjuerna. Vidare visar studiens resultat att det är ovanligt att ungdomar i 12-13 års ålder är i kontakt med narkotika och att det preventiva arbetet med den målgruppen bör ha ett annat fokus än narkotika.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av narkotikabruk och upplevt utanförskaphos hbtqi-personer samt ett eventuellt samband mellan upplevt utanförskap ochnarkotikabruk. Empirin samlades in genom en surveydesign i form av enenkätundersökning i enlighet med den kvantitativa forskningsansatsen. Enkäten gav 64svar med ett bortfall på 6 personer som angav att de inte var hbtqi då målgruppen varhbtqi-personer. Datan bearbetades sedan i SPSS (Statistical Package for the SocialScience) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och två teoretiskautgångspunkter: Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Resultatet av studienvisade att det förekommer narkotikabruk hos hbtqi-personer och att det finns ettsamband mellan narkotikabruk och upplevt utanförskap.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott. Cannabis var det dominerande preparatet jämfört med andra typer av narkotika. Samtidigt var Cannabisbruk svagare relaterat till kriminalitet jämfört med annan narkotika. Bruk av annan narkotika än Cannabis medförde ökad risk för allvarligt brott. Regelbundet narkotikabruk och kriminalitet predicerades av individuella levnadsvanor och sociala förhållanden.

Den här studien undersöker argument som tas upp i debatten om narkotikabruket. Studiens fokus ligger på argumenten som upprätthåller kriminaliseringen av narkotikabruk. Det finns inga substantiella evidens för att den här kriminaliseringen har haft den effekt som var tänkt, men regeringen har uttryckt att de inte vill utreda frågan. Enligt sociologerna Èmile Durkheim och Randall Collins finns det en social nödvändighet av brott; brottsligheten är en naturlig funktion av ett regelstyrt samhälle. Brottslighet aktualiseras genom kriminaliseringar och fungerar som moralbildande genom att det stärker de normativa övertygelserna hos de individer i samhället som inte begår brott. På så sätt handlar lagar, brott och straff mer om att stärka sammanhållningen i samhället än om att straffa brottslingar. Den här studien använder en kritisk diskursanalytisk metod - Norman Faircloughs argumentationsanalys och dialektala utvärdering - för att analysera argument från tre nutida samhällsdebatter, hämtade från SVT och Youtube, och förklara deras moraliska funktioner. Resultatet visar att argumenten som legitimerar kriminaliseringen av narkotikabruk inte är logiska. Dessa argument avfärdar det som motstrider dem samtidigt som de rättfärdigar sig själva på godtyckliga grunder. Argumenten verkar heller inte anta ett opersonligt förhållningssätt till eventuella problematiseringar med kriminaliseringen och dess effekter, utan verkar i första hand syfta till att upprätthålla de moraliska och politiska övertygelserna bakom kriminaliseringen. / This study explores the arguments stated about drug use in public debates, in particular arguments that perpetuate the criminalization of drug use. Even though there aren't any substantial evidence that the criminalization of drug use has had the effect it was intended to have, the Swedish government has stated that they don't intend to evaluate this matter. According to sociologists Èmile Durkheim och Randall Collins there's a social necessity of crime; delinquency is a natural phenomenon in a policy regulated society. Crime reinforces the moral standards within noncriminal individuals by operating as a moral producing idea. Laws, crime and punishment aren't as much about punishing the perpetrator per se, but more about emphasizing and reinforcing social sentiments and solidarity. By using critical discourse analysis - Norman Fairclough's argumentation analysis och dialectical evaluation - this study analyzes arguments from three contemporary public debates, from SVT and Youtube, and tries to explain their moral functions. The result shows that the arguments upholding the criminalization of drug use aren't logical. These arguments reject counterclaims whilst justifying themselves on arbitrary grounds. Moreover, the arguments aren't seemingly based on objectivity regarding the problematizations surrounding the criminalization of drug use and its effects, but seem to primarily enforce the moral and political ideology behind the criminalization itself.

Under den rådande covid-19-pandemin har polisen i Malmö fått information från hotell i Malmö som uppmärksammat en förändring i den kriminella klientelen, med specifikt fokus på prostitution och narkotikahandel. Denna rapport ämnar därför att, genom en kvalitativ ansats, undersöka hotellanställdas upplevelser av förekomsten av dessa brottstyper på olika hotell samt att se om det skett någon förändring i förekomsten under covid-19-pandemin. Genom att intervjua personal på olika hotell i Malmö och Lund var det möjligt att undersöka upplevelser av förekomsten samt den potentiella förändring som uppmärksammats. Upplevelserna av förekomsten av prostitution och narkotikahandel verkar variera mellan de två städerna där hotellen i Lund menade att brottstyperna är sällsynta, medan hotellet i Malmö upplevt mer frekventa händelser. Samtliga menar även att det varit få förändringar i förekomsten av dessa brottstyper sedan början av pandemin fram tills idag och de förändringar som har skett har varit minskningar. Slutsatserna är att brottstyperna inte är vanligt förekommande på de hotell som tillfrågats och att brottstyperna varit relativt stabila och i vissa fall minskat under covid-19-pandemin. / During the current covid-19 pandemic the Police authority in Malmö has received information from local hotels that a more prominent criminal clientele has been observed, a criminal clientele involved in drug trade and prositution. Therefore, the aim of this qualitative report is to gather further information from the employees of hotels about their perceived picture of this more prominent criminality. In addition to this, the report aims to compare how the employees perceive the current frequency of crimes, compared to before the pandemic severely diminished the number of guests staying at the hotel. Interviews were conducted with employees at hotels in Malmö and Lund to study both questions to give a better understanding of the framework of the problem. The results show that the perceived frequency of drug trade and prostitution varies between the two cities. The three hotels from Lund describe the two crime types as a rare occurrence. Malmö on the other hand, where only one hotel participated, had experienced a larger frequency of both of the studied crime types. All the hotels from both cities are however unanimous in that they don’t see a big difference between pre-pandemic times and spring of 2021 when this report was conducted. If anything, the changes they have seen has been that the numbers are dropping.

Syftet med denna studie är att bidra till ny kunskapsutveckling relaterad till berättelser om hur skolpersonal kan bemöta elever med substansbruk och hur dessa bemötande kan påverka deras möjligheter till utbildning samt självutveckling.  Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med tidigare högstadieelever som hade ett substansbruk när de gick på högstadiet och skolpersonal som har mött elever som har haft ett substansbruk. Ur resultatet kunde tre olika bemötanden urskiljas: skolpersonal som tog avstånd från elever som brukade narkotika; skolpersonal som öppet fördömde och tillrättavisade eleverna; skolpersonal som upplevdes öppna och villiga att hjälpa elever som brukade narkotika. Resultatet analyserades utifrån Meads (2015) ”the social self”. I analysen framställs det att de två första beteendena kan göra att eleverna får en mer negativ attityd till skolan, när elever upplever att de antingen blir ignorerade eller negativt bemötta kan det stärka deras negativa attityd till skolan och det kan hindra deras förutsättningar att ta till sig utbildning. Det tredje och sista bemötandet kan göra att eleverna får en mer positiv attityd till skolan som ökar deras möjligheter att ta till sig utbildning. Analysen av intervjuerna visar att skolpersonal som var personliga med eleverna och öppna för att lyssna in deras tankar kan ha större möjligheter att nå fram till eleverna. Resultatet av deltagarnas intervjuer visade detta och dessutom att det som eleverna lärde sig av skolpersonalen följde med dem många år senare och var en del i att de slutade bruka narkotika. / <p>Magisteruppsats pedagogik med inriktning mot Socialpedagogik</p>