No description available.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

<p> </p><p>Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och  stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala. Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

Synen på hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhällen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad än i många andra länder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervärd handling än hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i åtanke fokuserar uppsatsen på vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte är med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstå varför olika sociala regler och normer råder i olika samhällen används Howard Beckers klassiska stämplingsteori. Tidigare forskning visar att i synnerhet kön och ålder är viktiga variabler för att förklara skillnader i alkoholkonsumtion och narkotikabruk, men även inkomst och familjekonstellation tycks spela en roll. För narkotikabruk verkar även sysselsättning och möjligen också utbildning ha betydelse. Studien är kvantitativ och bygger på ett datamaterial bestående av 5 469 respondenter. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att det endast finns signifikanta samband mellan hög alkoholkonsumtion och variablerna kön och ålder, då män och yngre i högre grad riskerar att vara högkonsumenter av alkohol. För narkotikabruk var de signifikanta sambanden fler, förutom kön och ålder hade även sysselsättning, inkomst och huruvida man bor med en partner eller inte en signifikant effekt för förklaringen av vilka som brukar narkotika. Starkast var dock, även här, sambanden för kön och ålder som hade samma riktning som för hög alkoholkonsumtion. Detta skulle kunna tyda på att män och yngre personer inte fördöms lika hårt som övriga grupper när de högkonsumerar alkohol respektive brukar narkotika. Då narkotikabruk visade sig vara mycket ovanligt skulle studien gynnas av ett större datamaterial då säkrare slutsatser skulle kunna dras.

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

The purpose of this study is to analyze what criminological theory explanations the Sweden Democrats use in their criminal politics. The three main questions from which we assume are: How do the Sweden Democrats approach crime? On which criminological theory is the Sweden Democrat’s policy of crime based upon? And which measures and preventive methods do the Sweden Democrats find appropriate to fight criminality? Our hypothesis is that the Sweden Democrat’s reuse/reproduce the Labeling Theory and that the party with its standpoints in this area and the rhetoric used, create a risk for individuals and/or groups of people to be labeled. The labeling can then contribute to increasing crime, in the form of the self-fulfilling prophecy. Our study is a qualitative study, based on literature studies. The analyze method that used for the collected material, is the content analysis. The five analyzed documents are written and publicized by the party. The results in this study suggest support for the tested hypothesis.