I Sverige, främst i Stockholm, finns det så kallade utsatta områden som är brottsbelastade. Polisen satsar på att arbeta i dessa områden med olika brottsförebyggande arbeten och myndigheterna talar om olika åtgärder. Åsikterna om polisarbetet och förtroendet för polisen varierar från bostadsområde till bostadsområde. Tidigare nationella och internationella studier visar att det upplevda polisbemötande och polisarbete påverkas av skiljelinjer som kön, klass, etnicitet och hudfärg och påverkar deras förtroende för polisen. Syftet med denna studie är att undersöka förortsbor erfarenheter av polisbemötande och polisarbete i deras bostadsområde och intar ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats hölls 9 semistrukturerade intervjuer med icke-etniska svenska personer som är bosatta i så kallade utsatta områden. Empirin analyserades med en tematisk analys och resulterade i att boenden i så kallade utsatta områden har både bra och dåliga erfarenheter av polisbemötande och polisarbete. Det intersektionella perspektivet har framförallt bidragit till en flerdimensionell tolkning av de intervjuades upplevelser av polisens dåliga bemötande och arbete i deras bostadsområde, där faktorer som boendes kön, klass, etnicitet, ålder och plats har varit avgörande för det dåliga upplevda bemötandet. Resultatet har även analyserats utifrån stämplingsteorin för att lyfta polisens maktposition i samhället. / <p>2023-06-01</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum. Genom tre separata urval och analyser framkom kärnan till kvinnornas missbrukssituation;</p><p><em>Flykten från känslor. Intervjuresultatet påvisar att mönster av uppväxtproblematik hos respondenterna, med likartade uppväxtvillkor vilka bland annat utgörs av våld och missbruk i hemmet. Kärnkategorin synliggjorde den process som leder kvinnorna in i ett tungt missbruk via <em>Uppväxtförhållanden, Utanförskap, Förlust, Svek samt <em>Ensamhet. För att fördjupa förståelsen har vi relaterat vårt empiriska resultat till Stämplingsteorier enligt Becker och Goldberg, Stigma enligt Goffman samt Socialt arv enligt Jonsson. Resultatet av vår studie visar att grunden, kärnkategorin, utgörs av en flykt från känslor och att detta är vinsten av missbruket. <em></em></em></em></em></p><p>Nyckelord: Kvinnor, tungt narkotikamissbruk, Stämplingsteori, Stigma, Socialt arv, Grundad Teori</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhållningssätt gentemot alkohol påverkas av att en eller båda föräldrarna är missbrukare. För detta ändamål användes stämplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förståelse för barnens uppväxt skall möjliggöras användes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, några av dessa är <em>familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, gränser </em>samt <em>eget bruk av alkohol. </em>Författaren uppger att denne själv är barn till alkoholist, vilket framställs som något positivt för denna studie. Resultatet visar att samtliga ungdomar har i tidig ålder konsumerat alkohol, dels då detta normaliserats i hemmet och dels i syfte att dämpa negativa känslor inom sig själv. Resultatet visar även på en bristfällig relation mellan barn och missbrukande förälder där relationerna har inslag av rädsla, svek och en ansvarskänsla för föräldern. Samtliga respondenter uppger att de i dag lever nyktra. Vid analysen framkommer det tydliga kopplingar med den stämplingsteori samt rollteori som återfinns i tolkningsramen. Studien visar att en uppväxt med missbrukande föräldrar har en klar påverkan över hur barnet ställer sig inför att själv konsumera alkohol.</p> / <p>This study aims to examine how a child's attitudes toward alcohol are affected when one or both parents are addicts. In this regard, stamplingtheory and roletheory was used during the interpretation of the results. For an understanding of children's lives will be made available a qualitative approach was used in this study. The selection has focused on adolescents and young adults. In the processing of the results a number of themes stands out, some of them are <em>family situation, relationships between adults and child, responsibility, boundaries </em>and <em>personal use of alcohol</em>. The author declares that he himself is a child of an alcoholic, which is being presented as something positive for this study. The results show that all adolescents have at an early age used alcohol, partly becuse the useage of alcohol is normalized in the family and partly to mitigate the negative feelings within themselfs. The results also show a weak relationship between children and abusive parents, where the relationship show an element of fear, betrayal and a sense of responsibility for the parent. All respondents indicated that they now live sober. The analysis reveals clear links with the stamplingtheory and the roletheory, which are contained in the interpretative framework. The study shows that growing up with addicted parents have a clear impact on how the child approach useage of alcohol.</p>

Sammanfattning Syftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum. Genom tre separata urval och analyser framkom kärnan till kvinnornas missbrukssituation; Flykten från känslor. Intervjuresultatet påvisar att mönster av uppväxtproblematik hos respondenterna, med likartade uppväxtvillkor vilka bland annat utgörs av våld och missbruk i hemmet. Kärnkategorin synliggjorde den process som leder kvinnorna in i ett tungt missbruk via Uppväxtförhållanden, Utanförskap, Förlust, Svek samt Ensamhet. För att fördjupa förståelsen har vi relaterat vårt empiriska resultat till Stämplingsteorier enligt Becker och Goldberg, Stigma enligt Goffman samt Socialt arv enligt Jonsson. Resultatet av vår studie visar att grunden, kärnkategorin, utgörs av en flykt från känslor och att detta är vinsten av missbruket. Nyckelord: Kvinnor, tungt narkotikamissbruk, Stämplingsteori, Stigma, Socialt arv, Grundad Teori

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhållningssätt gentemot alkohol påverkas av att en eller båda föräldrarna är missbrukare. För detta ändamål användes stämplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förståelse för barnens uppväxt skall möjliggöras användes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, några av dessa är familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, gränser samt eget bruk av alkohol. Författaren uppger att denne själv är barn till alkoholist, vilket framställs som något positivt för denna studie. Resultatet visar att samtliga ungdomar har i tidig ålder konsumerat alkohol, dels då detta normaliserats i hemmet och dels i syfte att dämpa negativa känslor inom sig själv. Resultatet visar även på en bristfällig relation mellan barn och missbrukande förälder där relationerna har inslag av rädsla, svek och en ansvarskänsla för föräldern. Samtliga respondenter uppger att de i dag lever nyktra. Vid analysen framkommer det tydliga kopplingar med den stämplingsteori samt rollteori som återfinns i tolkningsramen. Studien visar att en uppväxt med missbrukande föräldrar har en klar påverkan över hur barnet ställer sig inför att själv konsumera alkohol. / This study aims to examine how a child's attitudes toward alcohol are affected when one or both parents are addicts. In this regard, stamplingtheory and roletheory was used during the interpretation of the results. For an understanding of children's lives will be made available a qualitative approach was used in this study. The selection has focused on adolescents and young adults. In the processing of the results a number of themes stands out, some of them are family situation, relationships between adults and child, responsibility, boundaries and personal use of alcohol. The author declares that he himself is a child of an alcoholic, which is being presented as something positive for this study. The results show that all adolescents have at an early age used alcohol, partly becuse the useage of alcohol is normalized in the family and partly to mitigate the negative feelings within themselfs. The results also show a weak relationship between children and abusive parents, where the relationship show an element of fear, betrayal and a sense of responsibility for the parent. All respondents indicated that they now live sober. The analysis reveals clear links with the stamplingtheory and the roletheory, which are contained in the interpretative framework. The study shows that growing up with addicted parents have a clear impact on how the child approach useage of alcohol.

No description available.

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna. För ett gynnsamt utfall hjälper inte enbart Skolverkets riktlinjer gällande hur arbetet med eleverna ska se ut. De båda verksamheterna har valt att utforma ytterligare riktlinjer för att skapa en god miljö där eleverna ska utvecklas och stärkas i sig själva. Detta arbetssätt går i linje med empowerment som tillsammans med stämplingsteorin har varit analysverktyg i studien. I diskussionen gällande vilka för- och nackdelar som finns med särskilda klasser för elever med Asperger syndrom kan ses att fördelarna väger tyngre än de nackdelar som råder. / The knowledge in children and adolescents who have various disabilities are under-developed both in school as well as in social work. Thus, the purpose of this study is to examine how the state of knowledge appears among social workers and teachers working in special classes for students with Asperger syndrome. Furthermore, the study aims to examine the guidelines that are set for counselors and teachers who work with adolescents with special needs and how a professional approach is described and applied in practice. A qualitative method was used and the study includes seven interviews with counselors and teachers from two special schools. The result shows that school staff places a strong focus on treatment of these students and this is a central part in social work with adolescents. To achieve a favorable outcome for the students with Asperger syndrome not only the Agency's guidelines are helpful for work with these students. The two schools have therefor chosen to develop their own additional guidelines for creating a good environment in which students will be developed and strengthened in themselves. This approach is in line with empowerment along with labeling theory, and these two have been research tools in the study. The discussion shows that the advantages of special classes for students with Asperger syndrome outweigh the few disadvantages that exist.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

The aim of this study is to examine what people with a late (adult) ADHD diagnosis experience was contributing to the late diagnosis. The empirism of this study is mainly interviews with adults that have been diagnosed with ADHD. By applying a thematic analysisas a method, the empirics have been able to be categorized and analyzed. Based on the theoretical models of the labeling theory and locus of control, the result has been interpreted as meaning that the interviewees were labeled incorrectly before diagnosis took place and that a big development can be seen around the person's locus of control. The result shows that there are numerous factors which can be claimed to contribute to a late diagnosis. The majority of the respondents highlight the importance of the environment and mostly adults whether its school staff or members of the family. Factors such as cultural norms, prejudices and lack of knowledge are also crucial when it comes to when in life one gets his diagnosis. The study also examines how it affects people to recieve a late diagnosis, the result shows that an early diagnosis would have reduced the respondents sufferings and improve their life quality. / Studiens syfte är att undersöka vad personer med en sen (vuxen) ADHD-diagnos upplever bidrog till den sena diagnosen. Empirin av denna studie består främst av intervjupersoner med vuxna som har diagnostiserats med ADHD. Genom att tillämpa en tematisk innehållsanalys som metod har empirin kunnat kategoriseras och analyseras. Utifrån de teoretiska modellerna om stämplingsteorin och kontrollfokus har resultatet kunnat tolkas som att intervjupersonerna stämplats felaktigt innan diagnostisering skett samt att man kan se en rejäl utveckling kring personens locus of control. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan påstås bidra till en sen diagnos. Majoriteten av respondenterna belyser omgivnings betydelse och främst vuxna vare sig det är skolans personal eller familjemedlemmar. Faktorer såsom kulturella normer, fördomar och brist på kunskap är också avgörande för när individen får sin diagnos. Studien syftar också till att undersöka vilken effekt det har på respondenterna att få en sen diagnos, resultat visar att en tidig diagnos hade reducerat respondenternas lidande och förbättrat deras livskvalité.

No description available.