Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i missbruk några år senare. Barnen var dock en drivkraft som behövdes för att åter komma till insikt om att leva drogfritt. Konsekvenser för barnen var otrygghet, separationer, att föräldrarna inte finns där känslomässigt, en kaotisk hemmiljö, ogynnsamma föräldraattityder i form av ilska samt psykiska problem, vilket bekräftas av tidi-gare forskning. Insikten om missbrukets konsekvenser var dålig under tiden för missbruk men samtliga har efter behandling lyckats leva ett drogfritt liv, vilket gynnat barnens anknytning och relationen till föräldrarna. Det sociala arvet är ständigt närvarande i dessa personers liv. Att som barn vara utsatt för försummelse är sammankopplat med att utsätta sina egna barn för samma sak enligt tidigare forskning. Detta bekräftas i viss mån av mammorna men det finns även en strävan efter att vara den perfekta föräldern och att motverka det sociala arvet. Resul-tatet visar att det finns annat än missbruk som påverkar föräldraskapet och relationen till bar-nen, så som det sociala arvet, psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter, skilsmässor och sepa-rationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter.

Dewens, E & Olsson S.Beroende, med en känsla av stigmatisering. En systematisk litteraturstudie om upplevelsen av ett beroende. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.Bakgrund: Enligt WHO lever ca. 35 miljoner människor världen över med ett drogberoende. Samhällets generella syn på individer med beroende som en homogen grupp vilka bemöts utifrån sin beroendeproblematik väcker tankar kring hur individernas subjektiva upplevelse av sitt beroende ser ut och hur upplevelsen av stigmatisering upplevs av dessa individer.Syfte: Genom en systematisk litteraturstudie belysa några av de subjektiva berättelser som finns om drogberoende utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, och om beroendet innefattar en känsla av stigmatisering eller inte och huruvida sammanhang har haft betydelse eller ej.Frågeställningar: Hur upplever en människa sitt beroende av droger?Hur påverkas människor med ett drogberoende av stigmatisering?Metod: En systematisk litteraturstudie med sökningar genomförda i databaserna Google Scholar, PsycInfo och Cinahl. Elva stycken studier med kvalitativ ansats valdes utifrån inklusionskriterier ut. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier publicerad av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.Resultat: Den systematiska litteraturstudien resulterade i fyra huvudteman, att bryta kontexten, att ha ett socialt arv, att uppleva stigma och att leva med ett beroende. Utifrån dessa huvudteman beskrivs även åtta underteman.Slutsats: Studien resulterade i en större förståelse kring hur individer upplever sitt beroende och hur påverkan av stigmatisering till följd av sitt beroende har sett ut, detta kan vara av vikt för både berörd profession och den politik som råder. / Dewens, E & Olsson, S. Addiction, with a sense of stigmatization. A systematic literature study on the experience of addiction. Degree project in Social psychiatry 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.Background: According to the WHO approximately 35 million people in the world are living with drug addiction. The societal view on individuals with addiction is described as a homogenous group that is treated according to the problems springing from their addiction. This raises thoughts concerning the individuals subjective experiences of their addiction and the experiences of stigmatization that these individuals endure.Purpose: Through a systematic literature study shed light on some of the subjective stories on drug addiction out of a phenomenological approach, and if addiction in and of itself comes with a feeling of stigmatization or not and whether context has been of importance or not.Issues: How does an individual experience his/her addiction to drugs?How are individuals with a drug addiction affected by stigmatization?Method: A systematic literature study done through the databases Google Scholar, PsycInfo and Cinahl. Eleven studies with a qualitative approach were chosen with the help of inclusion-criteria. The studies were quality-controlled with a review template created by ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.” which is a governmental institution for medicinal and social evaluation.Result: The systematic literature study resulted in four themes, to break the context, to have a social heritage, to experience stigma and to live with an addiction. From these main themes, eight sub-themes are also described. Conclusion: The study resulted in a greater understanding of how individuals with addiction experiences their addiction and the stigmatization that comes with it, this can be important for both the concerned professions and the current political climate.

Gustav Jonson's theory of the social heritage characterized social work in Sweden during the 1960s and onwards. The social policy issues debated then were about class society, labelling and alienation. After thirty years of professional work as a social worker, I find it interesting that the work still focuses on the theory of the social heritage and methods for breaking it. The aim of this study is to examine possible explanations to why this is so. The empirical material is taken from interviews with senior social workers. Issues examined are how they perceive social work and the theory of the social heritage. The results of the interviews have been processed based upon narrative analysis and reported in the form of meta-narratives. The stories provide a historical view of social work, encounters, situations and contexts. The final discussion is about how the social heritage is created, identified and carried forward. The conclusions show that the social heritage is a social construction created by the society and its inhabitants.The issue then, is to understand and to relate to this context, creating security control and balance in it. As a phenomenon, the social heritage can come to act as conservation and thus become a counterforce to change. Based on discussion and conclusions, it appears that efforts to break the social heritage are questionable. The study is a social psychological qualitative study worked with from a social constructionist perspective.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum. Genom tre separata urval och analyser framkom kärnan till kvinnornas missbrukssituation;</p><p><em>Flykten från känslor. Intervjuresultatet påvisar att mönster av uppväxtproblematik hos respondenterna, med likartade uppväxtvillkor vilka bland annat utgörs av våld och missbruk i hemmet. Kärnkategorin synliggjorde den process som leder kvinnorna in i ett tungt missbruk via <em>Uppväxtförhållanden, Utanförskap, Förlust, Svek samt <em>Ensamhet. För att fördjupa förståelsen har vi relaterat vårt empiriska resultat till Stämplingsteorier enligt Becker och Goldberg, Stigma enligt Goffman samt Socialt arv enligt Jonsson. Resultatet av vår studie visar att grunden, kärnkategorin, utgörs av en flykt från känslor och att detta är vinsten av missbruket. <em></em></em></em></em></p><p>Nyckelord: Kvinnor, tungt narkotikamissbruk, Stämplingsteori, Stigma, Socialt arv, Grundad Teori</p>

Sammanfattning Syftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum. Genom tre separata urval och analyser framkom kärnan till kvinnornas missbrukssituation; Flykten från känslor. Intervjuresultatet påvisar att mönster av uppväxtproblematik hos respondenterna, med likartade uppväxtvillkor vilka bland annat utgörs av våld och missbruk i hemmet. Kärnkategorin synliggjorde den process som leder kvinnorna in i ett tungt missbruk via Uppväxtförhållanden, Utanförskap, Förlust, Svek samt Ensamhet. För att fördjupa förståelsen har vi relaterat vårt empiriska resultat till Stämplingsteorier enligt Becker och Goldberg, Stigma enligt Goffman samt Socialt arv enligt Jonsson. Resultatet av vår studie visar att grunden, kärnkategorin, utgörs av en flykt från känslor och att detta är vinsten av missbruket. Nyckelord: Kvinnor, tungt narkotikamissbruk, Stämplingsteori, Stigma, Socialt arv, Grundad Teori

Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva? För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande. Studien visar på att missbruket varit betydande men inte i den grad som de sociala faktorerna. En slutsats är att händelser och relationer har varit av stor betydelse för individernas självbild. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som visar på att uppväxt, relationer och avgörande händelser påverkar självbilden. / The purpose of this qualitative study is to examine the self-image of former addicts. The purpose is divided into three research questions: What has influenced former drug addicts in the development of the self-image? What significance has the childhood and relationships had for developing the self-image? What impact has the addiction had on the way these individuals define themselves? To answer these questions the authors conducted six semi-structured interviews, with individuals who have had a former addiction. The empirical material was thematically structured and examined out of specific categories and divided into themes in the analysis.The material is analyzed by theories about self-image, identity development, social inheritance and the impact of alienation and recognition. The study shows that the abuse itself had significant meaning for the self-image of these individuals, but not to the extent of the social factors. One conclusion is that critical events and relationships have been of great importance for developing the self-image. The results are consistent with previous research showing that childhood, relationships and essential events in life may affect the development of the self-image.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt. Även deras avhållsamma inställning till alkohol och droger samt deras starka ansvarskänsla har påverkat deras totala sociala kapital positivt. / The purpose of this qualitative interview study was to research with the help of sociological theories the reasons why resilient children despite a destructive childhood can evolve to social functioning humans. Resilient children in this study have grown up with addiction and/or mental illness among parents in childhood. Data was collected by semi structured interviews with four different themes: the social heritage, education and work, social network and health and well-being. Which we analyzed with the help of the theoreticalframeworks, Antonovskys theory Salutogenesis and Bourdieus Reproduction theory. The results showed that the presence of safety figures in childhood as well as the opportunity to experience a different family dynamic and another environment than their own home environment has affected them positively. Even their abstinence approach to alcohol and drugs, and that they have a strong sense of responsibility has affected their overall social capital positively.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i år 9 har för uppfattning om valet av gymnasieprogram gällande högskoleförberedande program och yrkesprogram. Vidare ville vi få kunskap om påverkansfaktorer samt om 2011 års reform gällande grundläggande behörighet påverkar elevernas val. Frågeställningarna vi ville få besvarade är hur fördelningen ser ut mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program, hur eleverna rangordnar påverkansfaktorer vid valet av yrkesprogram respektive högskoleförberedande program samt hur eleverna tänker kring den grundläggande högskolebehörigheten. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvantitativ studie i form av en webenkät som besvarades av 234 elever i år 9. I vår teoridel har vi lyft tidigare forskning inom detta område samt hur ämnet lyfts i media, av myndigheter och politiska sammanhang. Vi utgick från Gottfredsons teori Theory of circumscription, compromise and self-creation samt Hodkinsson &amp; Sparks teori Careership theory som grundar sig på Bourdieus tankar. Centrala begrepp i arbetet är karriärval, påverkansfaktorer i form av genus, socialt arv samt grundläggande högskolebehörighet. Vårt resultat visar att eleverna i vår studie väljer yrkesprogram i större utsträckning än övriga landet. Studien visar att eleverna väljer program utifrån intresse och att de anser att de inte påverkas av sin omgivning. Vår studie visar också att det finns en relativt god medvetenhet om den grundläggande behörigheten. / The purpose of the study was to investigate what pupils in year 9 think about the choice of high school programs for university preparatory programs and vocational programs. In addition, we wanted to get knowledge of factors of influence, and if the 2011 reform of basic competences affects students' choices. The questions we wanted to get answered were the distribution of vocational programs and university preparatory programs, how the students rank factors of influence in the choice of vocational programs and university preparatory programs as well as how students think about the basic university degree. To answer our questions, we conducted a quantitative study in the form of a web survey answered by 234 students in year 9. In our theoretical part, we have raised previous research in this area and how the subject has been raised in the media, by authorities and in political contexts. The study was based on Gottfredson's theory Theory of circumscription, compromise and self-creation, as well as Hodkinsson &amp; Spark's theory Careership theory, based on Bourdieu's thoughts. Key concepts in the work are career choices, impact factors in the form of gender, social heritage and basic university admission. Our results show that students in our study choose vocational programs to a greater extent than the rest of the country. It also shows that students choose programs based on interest. Furthermore, they do not feel affected by their surroundings. Our study also shows that there is a relatively good awareness of the basic competence.

Studiens syfte var att undersöka om föräldrars syn på minderårigas alkoholkonsumtion samt om deras uppväxt och erfarenheter med alkohol påverkar deras barns alkoholvanor. Metoden som användes för att besvara detta var tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har ett eller flera barn som är minst tolv år gamla, de frågor som ställdes berörde deras egna uppväxt i relation till alkohol, deras nuvarande syn på alkohol bland unga samt om deras barns alkoholvanor. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna som deltog i studien upplever att deras alkoholvanor har blivit påverkade av deras egna föräldrars vanor samt att det är möjligt att det har påverkat eller kommer påverka deras barns alkoholvanor i framtiden vilket kan förklaras utifrån studiens teoretiska utgångspunkter social inlärning och socialt arv. Föräldrarna upplever att dagens barn och unga dricker mer än förut vilket säger emot nypublicerad forskning. Den slutsats som kan dras är att föräldrarna även upplever sig ha mer kontroll över sina barns alkoholvanor än vad deras egna föräldrar hade när de var unga då det exempelvis nu finns sociala medier och mobiltelefoner föräldrarna kan använda sig av. Ännu en slutsats är att socialt arv och social inlärning är en möjlig anledning till att föräldrar och barns alkoholvanor har stora likheter med varandra. Detta har implikationer för socialt arbete, inte minst i samarbete med skolan, för att tidigt kunna hjälpa unga i riskzon för alkoholproblematik.