Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva? För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande. Studien visar på att missbruket varit betydande men inte i den grad som de sociala faktorerna. En slutsats är att händelser och relationer har varit av stor betydelse för individernas självbild. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som visar på att uppväxt, relationer och avgörande händelser påverkar självbilden. / The purpose of this qualitative study is to examine the self-image of former addicts. The purpose is divided into three research questions: What has influenced former drug addicts in the development of the self-image? What significance has the childhood and relationships had for developing the self-image? What impact has the addiction had on the way these individuals define themselves? To answer these questions the authors conducted six semi-structured interviews, with individuals who have had a former addiction. The empirical material was thematically structured and examined out of specific categories and divided into themes in the analysis.The material is analyzed by theories about self-image, identity development, social inheritance and the impact of alienation and recognition. The study shows that the abuse itself had significant meaning for the self-image of these individuals, but not to the extent of the social factors. One conclusion is that critical events and relationships have been of great importance for developing the self-image. The results are consistent with previous research showing that childhood, relationships and essential events in life may affect the development of the self-image.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd. / In this qualitative study, we have chosen to examine how the Financial Assistance Unit works with preventive measures as to avoid that financial assistance is permitted to become a social heritage that runs in generations. The context of this study is based on interviews with social workers who have experience in the field. The collected materials have been analyzed based on the social learning theory as an attempt to understand how social legacy can be passed between generations. As a complement to the theory, we have also adressed the children's perspective in the analysis since the children are a big part of the study. This study demonstrates and confirms that long-term financial assistance may pass between generations. Further this study also shows how the preventive efforts for these families take place inside the Financial Assistance Unit.

The purpose of this study is to increase understanding of the unemployed youth. To achievethat, we have investigated who the unemployed young people are, how their wellbeing isaffected and what they need for a change to take place. The study was conducted in amedium-sized Swedish city with the help of a method combination. The target population forthis study is people enrolled in “Job-guarantee for Youth” in spring 2014. The quantitativepart of the study was conducted using questionnaires and qualitatively through interviewswith seven young people in the group. The result shows that the social heritage is reflected inwhich education the young people have chosen and what future plans they have. Furthermore,the study shows that mental health is affected. The economy as well. / Syftet med den här studien är att öka förståelsen för arbetslösa ungdomar. För att uppnå detsyftet har vi undersökt vilka de arbetslösa är, hur de mår och vad de behöver för att enförändring ska kunna ske. Studien genomfördes i en medelstor svensk stad med hjälp av enmetodkombination. Målgruppen för vår studie är personer inskrivna i ”jobbgaranti förungdomar” under våren 2014. Den kvantitativa delen i studien genomfördes med hjälp avenkäter och den kvalitativa med hjälp av intervjuer med sju berörda personer i gruppen.Resultatet visar att det sociala arvet avspeglar sig i vilken utbildning de unga har valt ochvilka framtidsplaner dem har. Dessutom visar studien att den psykiska hälsan påverkasnegativt. Ekonomin likaså.