This thesis investigates the supply chain of Vancomycin and Piperacillin/Tazobactam in order to understand why the two antibiotics have been exposed to back orders during recent years in Sweden. The health economical consequences due to these back orders of the two antibiotics was also examined. The used methods were literature search and elementary calculation methods. The supply chains for the two antibiotics consists of multiple manufacturing actors, both primary and secondary. The manufacturing actors are mostly located in low and middle income countries, which increases risks for the supply chains. The Swedish market is unattractive due to its small size and ineffective purchasing system, which also increases risks of shortages. The unattractive market is a probable cause of the lower amount of market authorisation holders which sell the antibiotics in Sweden. Furthermore, a financial model was created to assess the health economic impacts of shortages. The costs were calculated as the sum of the additional labor required to deal with shortages along with the costs of the alternative medicines. It was estimated that a shortage of Vancomycin can cost up to SEK 1 600 000 in fixed costs followed by up to SEK 202 997 per additional day of shortage and that a shortage of Pipetazo can cost up to SEK 1 600 000 in fixed costs followed by up to SEK 923 650 per day. There are also other negative aspects of these consequences, such as worsening of patient health and contributions to increased AMR.

The purpose of this study is to increase understanding of the unemployed youth. To achievethat, we have investigated who the unemployed young people are, how their wellbeing isaffected and what they need for a change to take place. The study was conducted in amedium-sized Swedish city with the help of a method combination. The target population forthis study is people enrolled in “Job-guarantee for Youth” in spring 2014. The quantitativepart of the study was conducted using questionnaires and qualitatively through interviewswith seven young people in the group. The result shows that the social heritage is reflected inwhich education the young people have chosen and what future plans they have. Furthermore,the study shows that mental health is affected. The economy as well. / Syftet med den här studien är att öka förståelsen för arbetslösa ungdomar. För att uppnå detsyftet har vi undersökt vilka de arbetslösa är, hur de mår och vad de behöver för att enförändring ska kunna ske. Studien genomfördes i en medelstor svensk stad med hjälp av enmetodkombination. Målgruppen för vår studie är personer inskrivna i ”jobbgaranti förungdomar” under våren 2014. Den kvantitativa delen i studien genomfördes med hjälp avenkäter och den kvalitativa med hjälp av intervjuer med sju berörda personer i gruppen.Resultatet visar att det sociala arvet avspeglar sig i vilken utbildning de unga har valt ochvilka framtidsplaner dem har. Dessutom visar studien att den psykiska hälsan påverkasnegativt. Ekonomin likaså.

På grund av utbrottet av Covid-19 pandemin har det skett drastiska förändringar i byggbranschen närdet kommer till sättet att arbeta på då regeringen gick ut med rekommendationer att arbeta på distans.Då byggbranschen redan kännetecknas av att vara fragmenterad och där avståndet mellan projekteringenoch produktionen redan är ifrågasatt, krävdes därför en undersökning för att kunna identifierakommunikationen och integrationen av dem olika aktörerna i byggprojekten före och efter pandeminoch identifiera ifall detta avstånd har bidragit till några ekonomiska konsekvenser på grund av pandemin.Studien syftade på att undersöka hur leveransen av slutprodukten påverkats av fragmenteringen mellanproduktionen och projektering på grund av pandemin. Detta granskades ur ett byggekonomsiktperspektiv där fokusen låg på den systematiska ekonomistyrningen i projekt. För att kunna uppnå syftet med studien utfördes först en kvalitativ metod i form av semistruktureradeintervjuer med flertal nyckelpersoner inom branschen som upplevt avståndet före och efter pandeminmellan projekteringen och produktionen. Därefter utfördes en kvantitativ metod i form avdatainsamlingar av olika prognoser från tidigare avslutade projekt. Denna kvantitativa metod ageradesom ett komplement för den kvalitativa metoden i syfte att styrka validiteten av denna studie. Genom intervjuerna är det tydligt att det råder en fragmentering på projektnivå för olika delar avprojektorganisationen. Vidare visade intervjustudien att brister vilket grundas i problematik gällandekommunikation medför ekonomiska konsekvenser. Denna problematik har med intervjuer ochinsamlade data visat att det finns starka indikationer för att covid-19 pandemin har påverkatprojektekonomin samt det strukturella arbetet på projektnivå. Förslag för att bemöta problematikenpresenteras genom att arbeta i en tätare projektorganisation med större närvaro på byggprojekt samtgenom att forma en tydlighet mellan beställare och entreprenör. Med detta skapas möjligheter för attpresentera projekteringskostnader i samband med en högre mängd platsbesök av projekteringsgruppen,vilket motiveras med att en högre projektnärvaro sänker produktionskostnader och därmedförhoppningsvis även den totala slutkostnaden. Efter en sammanvägning av teori, litteraturstudien, intervjuerna och datainsamlingen kan slutsatsen drasatt de arbetssätt som har förändrats under pandemin har bemötts med lösningar vilket ska bidra till enökad involvering av projekteringsgruppen i syfte för att minska fragmenteringen men har även visat sigmedföra ekonomiska konsekvenser på projekteringskostnader. Genom att motivera syftet för en tätareprojekteringsorganisation kan därmed en lägre total slutkostnadsprognos motivera en förhöjdprojekteringskostnad. Vidare visar studiens resultat att stora förhoppningar kring framtidaeffektiviseringar i byggsektorn med verktyg och arbetssätt där flera aktörer iprojekteringsorganisationen arbetar närmre varandra och att investeringar görs för att förverkliga detta.Projektörer involverade i studien beskriver ett intresse för att arbeta mer ute på platskontor näraproduktionen. För att möjliggöra dessa rutiner krävs ändringar i avtal samt projektorganisationer som ärvilliga att arbeta på detta sätt. Problematiken ligger i budgeteringen som inte möjliggör denna typ avnärvaro för framställning av dessa rutiner. Genom att bemöta utmaningarna med fragmentering mellanbeställare och entreprenör kan därmed en möjlighet för framgång och transparens ske för byggprojekteni framtiden. / Due to the outbreak of the Covid-19 pandemic, there have been drastic changes in the constructionindustry when it comes to the way we work when the government issued recommendations to workremotely. The construction industry is already characterized by being fragmented and where the distancebetween design and production is already questioned. A study was thereby required to be able to identifythe communication and integration of the various actors in construction projects before and after thepandemic and identify whether this distance has contributed to any economic consequences due to thepandemic. The study aimed to investigate how the delivery of the final product was affected by thefragmentation between production and design due to the pandemic. This was examined from aconstruction economical perspective where the focus was on the systematic financial management ofthe projects. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method was first performed in the form ofsemi-structured interviews with several key people in the industry who experienced the distance beforeand after the pandemic between the design and production. Subsequently, a quantitative method wasperformed in the form of data collections of various forecasts from previously completed projects. Thisquantitative method acted as a complement to the qualitative method in order to prove the validity ofthis study. Through the interviews, there is a clear indication of fragmentation at project level for different parts ofthe project organization. Furthermore, the interview study showed that shortcomings which are basedon problems regarding communication have financial consequences. Through interviews and collecteddata, this problem has shown that there are strong indications that the covid-19 pandemic has affectedthe project economy as well as the structural work at project level. Proposals to address the problem arepresented by working in a denser project organization with a greater presence on construction projectsand by forming a clarity between client and contractor. This creates opportunities to present design costsin connection with a higher number of site visits by the design group, which is justified by the fact thata higher project presence reduces production costs and thus hopefully also the total final cost. After weighing the theory, literature study, interviews and the data collection, it can be concluded thatthe working methods that have changed during the pandemic have been met with solutions which willcontribute to an increased involvement of the design team to reduce the fragmentation. This solution hasalso proved to have financial consequences on the design costs. By justifying the purpose of a denserdesign organization, a lower total final cost forecast can thus justify an increased design cost.Furthermore, the result of the study shows that great hopes for future efficiencies in the constructionindustry with tools and working methods where several actors in the design organization work more infield offices close to the production. To enable these routines, changes are required to be made in theagreements as well as an increased willing to work in this way from the project organizationsperspective. The problem lies in the budgeting that doesn’t allow this type of presence for the planningof these kinds of routines. By meeting the challenges of fragmentation between client and contractors,an opportunity for success and transparency can thus be created for construction projects in the future.