Bakgrund: Dagens anestesisjuksköterskor har som uppgift vid det intraoperativa mötet att under några minuter skapaoch förmedla en stabil och trygg relation med patienten inför anestesin. Vår studie kommer att belysa olika frågeställningar som fokuserar på om anestesisjuksköterskan lyckas förmedla tillit och trygghet  under intraoperativa möten. Syftet: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans kommunikation med patienten vid det intraoperativa mötet. Metoden: Metoden som använts ären etnografisk icke deltagande observationsstudie med en induktiv ansats. Sex intraoperativa möten på en operationsavdelning observerades. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att anestesisjuksköterskan lyckas upprätthålla en god kommunikation med patienten. Mötet består av att skapa tillit och finna gemenskap med patienten. Att patienten är i fokus förmedlar anestesisjuksköterskan tydligt i samband med induktionen. Detta sker genom fraser och fysisk beröring för att inge trygghet.  Anestesisjuksköterskan försöker att skydda patientens integritet samt göra patienten delaktig under mötet. Då säkerhetsfrågor ställs till patienter inför anestesin, saknas ibland en förklaring till frågans bakgrund. Mycket av kommunikation som sker består av att bekräfta tidigare givna uppgifter från patienten. Diskussion: Diskussionen har gjorts utefter en navigationsmodell, där patientens säkerhet är i fokus. Diskussionen redovisas under följande rubriker kommunikation, teamarbete, effektivitet samt säkerhetsprocedurer vid intraoperativa möten. Kommunikation krävs för en god patientsäkerhet. Förslag på förbättringsåtgärder inom kommunikation vid de intraoperativa mötet diskuteras.

No description available.

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar". Distriktssköterskor strävade efter att nå fram till anhöriga och få fram deras åsikter i hemsjukvården. Deltagarna upplevde det viktigt att fokusera på anhöriga och lyssna på deras åsikter för att förstå deras situation. Distriktssköterskor försökte skapa tillit genom att finnas där och erbjuda kontakt. Det fanns en strävan hos deltagarna att skapa trygghet hos anhöriga. Deltagarna upplevde både svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga i hemsjukvården. Slutsatsen är att distriktssköterskor strävar att skapa trygghet hos anhöriga. Distriktssköterskor upplever både tillit och brist på tillit från anhöriga som både leder till svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga.   Nyckelord: anhöriga, distriktssköterskor, hemsjukvård, mötet

Bakgrund: Hiv (humant immunbristvirus) är ett obotligt kroniskt virus som angriper och försämrar kroppens immunförsvar. Att leva med hiv i dagens samhälle kan innebära fördomar och negativa attityder från allmänheten. De negativa attityderna kan bidra till att många hiv-positiva individer känner utanförskap och bortstötning. För att hiv-positiva individer ska känna en trygghet i vården har vårdpersonalen en viktig roll i mötet. De har som mål att ge vård och behandling med respekt för människors lika värde. Det är därför av intresse att undersöka hiv-positivas upplevelser i mötet med vårdpersonal. Syfte: Beskriva hiv-positiva individers upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys som beskrivits av Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: Studiens resultat utgjordes av två huvudkategorier som resulterade i både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal. Det framkom även sex underkategorier där det påvisades att diskriminering var förekommande i vården. Många hiv-positiva individer upplevde bristande kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Detta resulterade i utebliven vård och negativa attityder i mötet mellan hiv-positiva individer och vårdpersonal. I resultatet framkom det även att somliga hiv-positiva individer upplevde bra bemötande samt en jämställd behandling från vårdpersonalen. Hiv-positiva individer kände större förtroende för vårdpersonal som var specialiserade på omhändertagande av individer med hiv. Somliga vände sig därför till specialist kliniker där vårdpersonal besatt kunskap kring hiv för att få ett bättre bemötande. Slutsats: Studiens resultat visade att medparten av de negativa attityderna uppkom från vårdpersonalens bristande kunskap kring hiv. Den vårdpersonal som erhöll specialist kunskap om hiv upplevdes ha ett bättre bemötande. Därför är det av stor vikt att vårdpersonal får utbildning om hiv och därmed öka förståelsen gentemot hiv-positiva individers livssituation, vilket bidrar till ett bättre bemötande i vården.

Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed. Results: The study shows that a mentally prepared patient who gets the chance to process the situation before the first meeting on the youth clinic provides conditions for a good encounter to take place, which in turn facilitates the contact tracing. The informants felt that creating trust was important in the initial contact with the patient. Informants described that using motivational interviewing in the encounter made the patient more motivated to participate in contact tracing. The informants described listening to the patient without making them feel guilty or that they were to blame. Informants described factors leading to time constraints in the meeting. These factors included the patient's drinking habits, culture, and attitudes etc. The informants experienced their work as fun, interesting and important. Conclusion: The midwife experienced a good meeting with the patient at a contact tracing and describes the meeting as important to performing a successful contact tracing. The midwives at the youth clinics in Uppsala describe how they work from a patient-centered approach, building trust with the patient. The midwifes are able to, with the help of knowledge, their work and using motivational interviewing, create change in the patient that provides for a secure and safe sexuality.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen beräknar att det finns 140 miljoner könsstympade kvinnor världen över, varav de flesta återfinns i Afrika. I Sverige återfinns 28 000 kvinnor från detta område på grund av flyktingströmmar. Det är viktigt att känna till hur symtomen efter utförd könsstympning kan se ut för att kunna se vilka som behöver stöd eller behandling.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur könstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonal inom sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut via olika databaser. Fynden analyserades och sorterades därefter in i fem olika kategorier.Resultat: Resultatet sorterades in i följande kategorier: Kommunikation, Attityder i mötet, Att känna sig annorlunda, Okunskap och Goda erfarenheter. Resultatet visade att könsstympade kvinnor upplever mötet med vårdpersonalen som utlämnande och skamfullt. Kunskapen om könsstympning hos vårdpersonalen är bristande och detta ter sig i uttryck inte minst i bemötandet.Diskussion: Bemötandet gentemot den könsstympade kvinnan kräver stor respekt för individen och hennes bakgrund. Det är viktigt att som vårdpersonal vara väl förberedd inför mötet för att på så vis kunna lägga sina egna åsikter och känslor åt sidan och ge patienten bästa möjliga vård.

Background: Nurses and district nurses encounter many patients with dementia in their profession. It is important to enlighten what nurses and district nurses can do in order for the meeting to be as good as possible for this population and to investigate the findings in research literature on optimal care in meeting with people with dementia. The purpose of this study was to elucidate the nurse / district nurse's experiences of what constitutes good meetings with persons with dementia. The method was a systematic literature review. Literature searches were made in three databases CINAHL, PubMed and PsychINFO. Fifteen papers were analyzed using qualitative content analysis. Results: The six categories that emerged was;. The meeting with dementia affects the nurse; The environment where the care takes place is important; The organization of care affect the care. Knowledge and attitudes affect the care; The nurse strives to provide good care. Relatives, as a resource in nursing care. Conclusion: Registered nurses play an important role in the care of people with dementia. The results obtained provide a guidance on which factors play a role for the care of people with dementia. / Bakgrund: Sjuksköterskor och distriktssköterskor möter många patienter med demenssjukdom i sitt yrke. Det är viktigt att belysa vad sjuksköterskor och distriktssköterskor kan göra för att mötet ska bli så bra som möjligt för denna patientgrupp och att undersöka vad litteraturen redovisar avseende optimal omvårdnad i mötet med personer med demenssjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans/distriktssköterskans erfarenheter av omvårdanden av personer med demenssjukdom. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser, CINAHL, PubMed samt PsychINFO. Femton artiklar som svarade på studiens syfte analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Mötet med demenssjuka berör sjuksköterskan; Miljön där omvårdnaden äger rum är av betydelse; Vårdens organisation påverkar omvårdnaden. Kunskap och attityder påverkar omvårdnaden. Sjuksköterskan strävar efter att ge god vård och omsorg; Anhöriga en resurs i omvårdnaden. Konklusion. Sjuksköterskans kunskap och ansvar spelar en viktig roll i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. De resultat som framkommit ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Människor besöker akutmottagningen vid försämrat hälsotillstånd. Patienterna omhändertas genom triagering beroende på patienten tillstånd. På en akutmottagning arbetar olika vårdprofessioner med varandra i team. Ett möte utspelar sig då patienten kommer i kontakt med vårdpersonalen. Patienten kan känna sig i en utsatt position då kontakt etableras med sjukvården. Patienterna uttrycker sina upplevelser i mötet och beskriver sin vistelse relaterat till bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara patient på akutmottagningen inom den somatiska vården. Metod: Studien är en kvalitativ innehållsanalys bestående av 10 vetenskapliga artiklar. Vi använde oss utav Fribergs (2012) analysmetod. Resultat: Kommunikationens betydelse, väntetiden, att bli sedd, förtroendet för vårdpersonal och patientens delaktighet var faktorer som påverkade patientens upplevelser. Dessa kunde ge positiva eller negativa upplevelser för patienten. Kategorierna är oberoende av varandra och kan vara tillfredsställande även om någon av kategorierna brister. Slutsats: Studier visar att relevanta arbetsmodeller kan implementeras för att påverka patienternas återkommande besök genom förbättrat bemötande och kommunikation.

Bakgrund: Missbruk och beroende är en psykisk sjukdom som är högt representerad i den svenska hälso-och sjukvården samtidigt som stigmatiseringen kring denna grupp är hög. Det saknas svenska studier om hur sjuksköterskan upplever mötet med dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta med patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom den somatiska sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor med analys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Övergripande i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en ambivalens gällande patienter med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel att de ville lita på patienten men ändå uppfattade dem som manipulativa. Analysen resulterade i tre kategorier; professionellt förhållningssätt, tillit och misstro samt förutfattade meningar.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vissa svårigheter i mötet med dessa patienter, främst gällande smärtlindring. Mer svensk forskning kring ämnet behövs då det kan leda till utbildning för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin yrkesroll i omvårdnaden av patienter med missbruks- och beroendeproblematik.

Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan. / The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.