Bakgrund Mötet ligger till grund för skapandet av ett partnerskap inom personcentrerat omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad ska vara vårdpersonalens utgångspunkt i den kliniska verksamheten. Substanssyndrom är ett skadligt användande av substanser. Personer med substanssyndrom upplever ofta stigmatisering, såväl inom sjukvården som i samhället. När dessa personer dessutom har smärta när de kommer till vården uppstår svårigheter i både bemötandet och behandlingen. Syfte Syftet med studien var att beskriva mötet mellan vårdpersonal och personer med substanssyndrom. Metod Studien är en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PsychINFO och PubMed. 16 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet inkluderades i resultatet efter att de kvalitetsgranskats och genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det finns ett problematiskt förhållningssätt inom vården mot personer med substanssyndrom präglat av stigmatisering vilket gör mötet komplicerat. Vårdpersonalens negativa känslor mot personer med substanssyndrom grundar sig i bland annat sociala strukturer, tidigare negativa erfarenheter och okunskap. Vårdpersonalen försökte att inte vara stigmatiserande. Personer med substanssyndrom får färre resurser tilldelade och upplever ett stort stigma när de söker vård. Kvinnor med substanssyndrom upplever mer stigma i mötet med sjukvården än män med substanssyndrom. Personer med substanssyndrom upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade på dem och inte tog deras behov på allvar. Slutsats Mötet mellan vårdpersonal och patient med substanssyndrom är komplext på flera olika sätt. Personcentrerad omvårdnad behöver vara i fokus och en miljö utan stigma är nödvändig för att mötet ska bli lyckat.

Bakgrund Smärta är en subjektiv upplevelse som orsakar hälften av alla vuxnas kontakt med svensk sjukvård. Smärta kan ge negativa konsekvenser för patientens hälsa. Sjuksköterskan bör därför ha kunskap om patientens unika situation i syfte att planera individanpassad omvårdnad. Möten mellan sjuksköterskor och patienter sker varje dag och lägger grunden för den kommande vårdrelationen. Relationen ska bygga på jämlikhet och respekt med aktivt deltagande från båda parter. Syfte Att beskriva patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan vid smärta Metod Litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades från databaserna Pubmed och CINAHL. Detta i syfte att belysa befintlig vetenskaplig forskning inom området. Tillvägagångssättet ansågs kunna besvara studiens syfte samt lyfta aktuell forskning i större delar av världen och inte endast Sverige. Resultat Resultatet presenteras i teman. Upplevelsen av delaktighet och partnerskap berör patienternas önskan om och erfarenheter av att få ta del av och påverka den egna smärtvården. Upplevelsen av psykologiskt stöd berör patienternas behov av emotionellt stöttning i vårdrelationen. I upplevelsen av bristande kommunikation identifierar patienterna bristfälliga faktorer gällande samtal, icke-verbal kommunikation och informationen i mötet med sjuksköterskan. Upplevelsen av bemötande beskriver hur sjuksköterskans attityd och engagemang i vårdrelationen påverkar mötet. Slutsats En förståelse för patientens perspektiv är nödvändig för att utöva professionell omvårdnad. Mötet med patienter med smärtproblematik måste vara individuellt utformat. Det vill belysas att eftersom smärta är en subjektiv upplevelse, är också mötet vid smärta det. En positiv inställning till vårdrelationen och ett lyckat möte med sjuksköterskan ger en smärtlindrad och nöjd patient. Och patientens lindrande lidande och nöjdhet är något som berör alla sjuksköterskor.

Bakgrund Forskning visar att homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner har sämre hälsa i jämförelse med den övriga befolkningen. Orsaken till ohälsan är att de i större utsträckning än andra utsätts för fördomar, diskriminering och våld. Personer som avviker från den rådande heteronormen, löper en större risk att utsättas för olika stressfaktorer som diskriminering och negativt bemötande vilka har visat sig förekomma inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården riskerar därmed att hindra HBTQ-personer från att få rätt vård och bidrar till en försämrad hälsa hos denna grupp. Syfte Syftet var att beskriva HBTQ-personers upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårds- personal. Metod Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och Pubmed granskats och analyserats utifrån litteraturöversiktens syfte samt presenterats i en matris. Resultat Resultatet visade att mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas både positivt och negativt vilket representeras genom de fyra övergripande teman som identifierades: heteronormativitet, kunskap, diskriminering och fördomar, samt interaktion. Slutsats Majoriteten upplever positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Det förekom negativa möten som kan anses bero på den rådande heteronormativiteten som resulterar i okunskap och diskriminering. Detta kan i sin tur orsaka ökad ohälsa hos denna redan utsatta grupp.

En empirisk studie om vilka faktorer sjuksköterskan anser är viktiga i mötet med patienten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som sjuk-sköterskan anser är viktiga i mötet med patienten. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilka faktorer anser sjuksköterskan är viktiga i mötet med patienten. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och intervjuade fem sjuksköterskor på en medicinavdelning. Fem huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa är Miljö, Kommunikation, Bemötande, Behovet av sjuksköterskans tid och Erfarenhet. Mötet uppfattades som en stor del av omvårdnaden, det var inte bara sjuksköterskan som påverkade mötet utan även patienten. / An empirical study of wich factors nurses find important in order to encounter the patient. The aim of this study was to explore which factors nurses find important in order to encounter the patient. The interrogative sentences that we used were: Which factors do nurses find important in order to meet the patient. The method we used was the qualitative research interview. We interviewed five nurses on a medical care-ward. By analyzing the material, we found five main categories: Environment, Communication, Refute, The need of nurse´s time, and Experience. The encounter apprehend as a major part in nursing. It wasn´t just the nurses who influenced the encounter but also the patient

Denna litteraturöversikt konstaterar att sjuksköterskans roll i mötet har visat sig vara av stor vikt för patienter med depression. Vårdrelationen har visat sig vara betydelsefull för både patient och sjuksköterska. Sjuksköterskans kompetens och förhållningssätt avgör hur omvårdnaden upplevs av patienten. Sjuksköterskans förmåga att vara ett stöd och att aktivt kunna lyssna är exempel på insatser som kan fördjupa vårdrelationen. För att bidra till patientens tillfrisknande är öppen kommunikation och uppmuntran till delaktighet något som sjuksköterskan bör bejaka. Sammanfattningsvis behöver patienter med depression bli sedda utifrån ett helhetsperspektiv och respekterade för sin subjektiva upplevelse av hälsa och ohälsa.

Bakgrund: Sjuksköterskan i hemsjukvården har hög arbetsbelastning i förhållande till tid och antal patienter. Vilka förmågor hos henne upplevs skapa förutsättningar för att "fånga stunden" med den äldre trots att mötena många gånger är korta?Syfte: Att tolka och förstå sjuksköterskors upplevelser av att fånga stunden i mötet med den äldre i hemsjukvården.Metod: Hermeneutisk tolkning av intervjuer med sju sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var "att bjuda in", "att vara närvarande" och "att bygga broar". "Att bjuda in" innefattade " att förmedla trygghet", " att förmedla förtroende och våga vara nära" och " att vara ödmjuk, lyhörd och tillgänglig". "Att vara närvarande" innefattade " att vara här och nu och lägga allt annat åt sidan", " att känna av, ha tålamod och ta sig tid". "Att bygga broar" innefattade " att skapa harmoni och inte pressa på", " att ha fantasi" och " att ha ett genuint intresse och våga vara uppriktig".Slutsats: Utifrån sjuksköterskans erfarenhet, kunskap och professionalitet möjliggjordes att bjuda in i mötet och skapa en ömsesidig relation. Förmåga att skapa närhet, visa ömhet och vara tillgänglig var då viktigt. Att ta sig tid, hantera stress, ha tålamod och förmedla en gemenskap skapade förutsättningar för samhörighet och förståelse genom att vara närvarande. Att skapa harmoni, våga ha roligt och inte pressa på var ett förhållningssätt som skapade förutsättningar för att bygga broar. Genuint intresse för den äldre och dennes situation och sjuksköterskans förmåga att förmedla sin inre kallelse och glädje ökade möjligheterna till känsla av närvaro i mötet.

Bakgrund: Många människor lever i dag med ett substansbrukssyndrom, det är ett utbrett problem både i Sverige och Europa. De tidigare diagnoserna beroende och missbruk ingår nu båda i nya diagnosen substansbrukssyndrom. Att leva med denna sjukdom kan på många sätt påverka livet negativt. Dessa ofta komplexa sjukdomstillstånd ställer krav på både sjuksköterskan samt övrig hälso-och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Studien påvisade att upplevelserna av mötet med hälso-och sjukvårdspersonalen var övergripande negativa men det förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Det finns många förbättringsområden när det kommer till hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande samt omvårdnad av patienter med substansbrukssyndrom.

Gustav Jonson's theory of the social heritage characterized social work in Sweden during the 1960s and onwards. The social policy issues debated then were about class society, labelling and alienation. After thirty years of professional work as a social worker, I find it interesting that the work still focuses on the theory of the social heritage and methods for breaking it. The aim of this study is to examine possible explanations to why this is so. The empirical material is taken from interviews with senior social workers. Issues examined are how they perceive social work and the theory of the social heritage. The results of the interviews have been processed based upon narrative analysis and reported in the form of meta-narratives. The stories provide a historical view of social work, encounters, situations and contexts. The final discussion is about how the social heritage is created, identified and carried forward. The conclusions show that the social heritage is a social construction created by the society and its inhabitants.The issue then, is to understand and to relate to this context, creating security control and balance in it. As a phenomenon, the social heritage can come to act as conservation and thus become a counterforce to change. Based on discussion and conclusions, it appears that efforts to break the social heritage are questionable. The study is a social psychological qualitative study worked with from a social constructionist perspective.

Bakgrun: Övervikt hos barn kan väcka starka känslor hos föräldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavårdscentralens verksamhet var det stödjande och vägledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svårt att samtala om barnets övervikt utan att familjen känner sig sårad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor på barnavårdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor på BVC. Data analyserades utifrån kvalitativ innehålsanalys med induktiv ansats. Resutlat: Ur resultatet framträdde två huvudteman som benämnes; Utmaningar och svårigheter i samtalet och mötet samt Att se helheten i mötet med familjen för att kunna vägleda till en hälsofrämjande förändring. Sammanfattning: Resultatet framöll att distriktssköterskor på BVC upplevde att mötet och samtalet med överviktiga barn och deras familjer ofta var svåra att genomföra eftersom ämnet var känsligt. Resultatet styrker vikten av att se till varje familjs situation och utifrån det skapa förutsätningar till förändrade levnadsvanor. Det ställde krav på lyhördhet och varsamt förhållningssätt av distriktssköterskor för att nå fram med sitt budskap. / Background: Obesity in children is a sensetive topic that can arouse strong emotions among the parents. In the meeting with the children and their families the child care center´s function is to support and guide, because that work is a key task för the districtnurse. Children´s obesity is a sensitive topic and its difficult to talk about it without make the families to get a sense och feeling hurt. Aims: the aim of this study is to describe how district nurses at the child care center expeience meeting with families of overweight children. Metod: Seven interviews were conducted with district nurses in child health activities. Data were using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: From the result appeared two main themes; Challenges and difficulties in the conversation in the meeting with the family, to be able to have an holistic approach in the meeting with the family to get a health promoting change. Summary: The result describes how the district nurses in child care center experience the meeting with the families to overweight children, and difficulties to deal with because of the subjects sensivity. The result proves the importance of to find out about each family´s situation and create conditions for changing lifestyles. The district nurses caring attitude is importent to get the message trough.

Syftet med denna studie är att belysa hur utlandsfödda föräldrar upplever svensk förskola. I kvalitativa intervjuer har föräldrar från olika länder fått svara på frågor om mötet med den svenska förskolan. De beskriver sina känslor och upplevelser från första besöket på förskolan, hur kommunikationen och samarbetet med personalen fungerar och hur de uppfattar att deras barn trivs och involveras i verksamheten på förskolan.  Resultatet visar att de utlandsfödda föräldrarnas upplevelse av den svenska förskolan till största del är mycket positiv. Det tolkas som att de känner sig väl bemötta och stöttade av personalen och de förefaller tycka att förskolans verksamhet är bra, rolig och lärorik.