Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet. Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning. Det är av lika stor betydelse att läraren ”ser” eleven utanför klassrummet som i klassrummet. Eleverna tycker att den ömsesidiga respekten är viktig samt att de blir sedda och respekterade för de unika individer de är. Elevernas berättelser visar hur byte av lärare påverkat deras motivation till lärande och skolan i allmänhet.  Slutsatsen är att i pedagogiska mötet har dialogen en stor betydelse, där respekten, förståelsen och responsen har en avgörande roll för elevers utveckling. En konsekvens av detta examensarbetets resultat är att det pedagogiska mötets betydelse behöver få större plats i lärarutbildningen och även i dialogen mellan lärarkollegor för att det pedagogiska mötet så effektivt som möjligt ska öka motivationen hos eleverna.

<p>Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan.</p> / <p>The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.</p>

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad. Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV – positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV – positiva patienters inställningar till vården påverkas. World Health Organization poängterar att alla patienter har rätt till en god vård och att diskriminering av patienter inom vården är förbjudet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har genomförts för att skapa en helhetssyn i hur patienter med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. I studien användes totalt 17 artiklar för att besvara studiens syfte. Dessa artiklar granskades enligt Sophiahemmets granskningsmall för vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet visade att patienter med HIV både har negativa och positiva erfarenheter och inställningar till hälso- och sjukvården. Beroende på hälso- och sjukvårdspersonalens inställningar till mötet med HIV- positiva patienter upplevs antingen positiva eller negativa attityder. Resultatet pekade även på att rädsla var en återkommande faktor i samband med hälso- och sjukvård. Slutsats Då humant immunbristvirus (HIV) är en smittsam infektionssjukdom som grundar sig på fördomar som kan påverka patientens möte med hälso- och sjukvårdspersonal. Det är av den anledningen viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal reflekterar över sitt möte med denna patientgrupp så att patienter med HIV kan uppleva ett gott möte med hälso- och sjukvården vilket även kommer att resultera i en bättre personcentrerad vård.

Bakgrund Trauma uppstår genom yttre faktorer eller händelser som påverkar kroppen fysiskt eller psykiskt. Traumasituationer sker plötsligt, oväntat och kan leda till stress och oro. Under traumaomhändertagandet är närstående ofta närvarande och utgör en del av patientens vård. Vid dessa händelser kan närstående vara chockade och i behov av omhändertagande och stöttning. Vårdpersonalens primära ansvar är omhändertagandet av patienten vilket medför att närstående riskerar bli lidande på grund av avsaknad av stöd. Vidare beskrivs att vårdpersonalens förhållningssätt och inställning till närstående spelar en viktig roll i hur mötet upplevs. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv avseende faktorer som påverkade mötet med närstående till patienter som vårdats för trauma på en akutmottagning. Metod En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes där sju sjuksköterskor verksamma på fem olika akutmottagningar inom Stockholms län intervjuades. Insamlad data analyserades genom en innehållsanalys. Resultat Två teman och sju subteman framkom ur analysen. Det första temat beskriver förutsättningar i mötet där bland annat informationsöverföringen och teamarbetet belyses som viktigt och det andra temat beskriver faktorer som kan utgöra hinder i mötet med närstående i traumasituationen, exempelvis bemanningsfrågor och utbildning. Slutsats Ett utarbetat arbetssätt för hur närstående skall omhändertas och mötas på akutmottagningen, tillgång till vårdpersonal avsatt för ändamålet, tydlig kommunikation och informationshantering samt relevant utbildning för vårdpersonalen ansågs vara viktiga faktorer för att mötet med närstående skulle optimeras på akutmottagningarna.

Bakgrund Personer med missbruk och substansberoende ses ofta som farliga snarare än som en person med en sjukdom. Detta tros bero på en generell stigmatisering i samhället, som ofta grundar sig i okunskap. Trots att personer med missbruk och substansberoende ses inom all hälso- och sjukvård förekommer även negativa attityder och fördomar hos sjuksköterskor. Detta kan resultera i att patienterna misstror den vård som erbjuds och rädslan för “att stämplas som missbrukare” kan medföra att de inte söker vård. De negativa attityder och fördomar som kan förekomma hos sjuksköterskor kan relateras till otillräcklig utbildning i den omvårdnad som krävs vid missbruk och substansberoende, vården blir därmed otillräcklig. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med missbruk och substansberoende inom beroendevården. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes. Sex legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevården i Stockholmsområdet, deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Resultat Sjuksköterskor inom beroendevården besitter kunskap om sjukdomsbilden och har utvecklat en förståelse för patientens sårbarhet. Sjuksköterskorna i studien upplevde att mötet med patienter med missbruk och substansberoende präglas av emotioner. Samtidigt spelar arbetsmiljön in i hur bemötandet, likväl som mötet, utformas och på så sätt påverkas upplevelsen. Samhällets normer och värderingar upplevdes bidra till att patienternas värdighet negligeras utanför beroendevården, vilket skapar frustration och sorg hos sjuksköterskorna. Slutsats Det råder en generell kunskapsbrist kring patienter med missbruk och substansberoende utanför beroendevården. För att vården ska upplevas som tillräcklig och god behövs därmed ökade kunskaper inom området

Bakgrund   I Sverige idag finns 835 000 personer som antingen har ett skadligt bruk eller ett beroende av alkohol eller narkotika. Den professionella sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter med substansberoende inom alla vårdinstanser. Sjuksköterskans förhållningssätt påverkade den vård och omvårdnad patienten erhöll och bör vara i enlighet med de principer, riktlinjer och skyldigheter professionen har. När detta inte efterföljs kan relationen mellan sjuksköterskan och patienten påverkas negativt.  Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med substansberoende. Metod Studiens design var en litteraturöversikt, där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna hittades via databassökningen från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. I enlighet med Friberg (2017) utfördes dataanalysen genom tre steg för att kritiskt granska och ta fram data till resultatet. För att urskilja likheter och skillnader i artiklarna användes en färgkodning.  Resultat Resultatet innefattade två huvudkategorier; Negativa attityder och positiva attityder samt två subkategorier till negativa attityder; bristande kunskap och bristande tillit. Sjuksköterskorna i studierna uttryckte att det förkom negativa attityder i mötet med patienter med substansberoende i form av rädsla för fysiskt våld, manipulation, krävande patienter, svåra att behandla och oförutsägbara. Det påvisades även finnas en ömsesidig bristande tillit mellan sjuksköterskan och patienten relaterat till tidigare erfarenheter. Bristande kunskap om behandling och omvårdnad för patientgruppen visade sig leda till att patienterna stigmatiserades. Resultatet visade även att sjuksköterskor med adekvat utbildning, yrkeserfarenhet samt personliga erfarenheter med patientgruppen uppvisade mer positiv attityd. Slutsats Det förekom olika attityder från sjuksköterskor i mötet med patienter med substansberoende. De negativa attityderna formades av sociala stigman, samhällets normer, bristande kunskap samt tidigare negativa erfarenheter med patientgruppen. Därav påvisade det sig att utbildning, klinisk arbetserfarenhet och personliga erfarenheter hade en betydande roll för ett mer positivt förhållningssätt gentemot patientgruppen.

Bakgrund Majoriteten av de som tar sitt liv har varit i kontakt med sjukvården under sitt sista levnadsår. Sjuksköterskan vet inte hur hon ska vårda och närma sig en suicidnära patient eftersom hon brister i kunskap om suicid vilket påverkar mötet mellan sjuksköterskan och<img src="file:///page2image5904" /> suicidnära patienter. <img src="file:///page2image6992" /><img src="file:///page2image4776" /> <img src="file:///page2image3568" /> Syfte Syftet med studien var att utforska hur sjuksköterskans möte med suicidnära patienter kan förbättras. Metod En litteraturöversikt över mötet med suicidnära patienter som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats så länge som syftetbesvarades. Minst ett av nyckelsökorden patient, suicide och nurse har använts i artikelsökningen. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes vid inhämtning av artiklar. En innehållsanalys av den inhämtade datan har gjorts och sammanställts i vårt resultat. Resultat Två huvudteman som svarade till syftet framkom; relationen mellan sjuksköterska och patient samt professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan brister i kunskap om suicidnära patienter vilket resulterade i osäkerhet och negativ attityd i mötet med suicidnära patienter. Ökad kunskap och ökat engagemang till suicidnära patienter visade sig förbättra attityden och minska osäkerheten i mötet med suicidnära patienter. Slutsats Relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskans förhållningssätt kan förbättras om kunskapen om mötet med suicidnära patienter ökar. För att förbättra mötet med suicidnära patienter behöver sjuksköterskan visa förståelse och omtanke, visa att hon inte dömer patienten och försöka lindra patientens lidande. Sjuksköterskan ska stödja och uppmuntra patienten till livet, inge hopp, visa empati samt vara en bra lyssnare. För att förbättra mötet samt hjälpa suicidnära patienter behövs ökad kunskap samt engagemang.

Bakgrund I Sverige ökar invandringen för varje år. Det medför en ökning av antalet individer med ursprung från andra länder och kulturer än Sverige. Denna ökade mångfald ställer nya krav på hälso- och sjukvården. Sverige har lagstiftat alla människors rätt till likvärdig vård. I mötet mellan patient och personal är kommunikationen viktig, och förekomsten av språkbarriärer kan leda till svårigheter att bedöma hälsotillstånd och utforma adekvat vård. Syfte Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av mötet med personal inom svensk hälso- och sjukvård när ett gemensamt språk saknas. Metod Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades nio personer med icke-svenskt ursprung som varit i kontakt med svensk hälso- och sjukvård där det i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen saknats ett gemensamt språk. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet formulerades tre kategorier som svarade på syftet. Kategorierna var ”Förstå och göra sig förstådd”, “Tillämpa strategier för kommunikationen” och “Personalens attityd och förhållningssätt”. Förståelse för systemet och kunskap om hur man söker kontakt med vården hade betydelse för hur mötet upplevdes. Personalens vilja att förstå och deras positiva attityd hade stor inverkan på hur patienten upplevde mötet Slutsats Förmågan att kommunicera har stor betydelse för upplevelsen av mötet och påverkas av språkförståelse, kulturell medvetenhet, förståelse för sjukvårdssystemet, tillgång till tolk samt personalens attityd. Då språkbarriärer kan resultera i att patienten inte känner sig delaktig är det viktigt att personalen besitter kunskap och strategier för att kunna arbeta personcentrerat.

Bakgrund: Anorexia är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor och som yttrar sig både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen drabbar inte enbart den enskilda individen utan hela dess omgivning. Mötet med vården är viktigt för att underlätta tillfrisknandet för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier som analyserades med Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Det framkom att anorexia medförde stora förändringar i kvinnornas liv. De upplevde anorexian som en inre röst som styrde över livet. Sociala relationer blev lidande som följd av att mat och vikt blev livets medelpunkt. I tillfrisknandet var vårdrelationerna och anhörigas stöd av stor vikt för att främja hälsan.  Slutsats: Anorexia är en komplex sjukdom där många faktorer påverkar behandlingsresultatet, inte minst patientens egen vilja att bli frisk. Alla möten och personer, exempelvis ett välfungerande teamarbete mellan professioner i vården har betydelse för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Sjuksköterskan kan, genom att ge trygghet och vara en fast punkt, bli en viktig tillgång i behandlingen av unga kvinnor med anorexia. Även anhöriga har en avgörande roll för kvinnornas tillfrisknande då de både kan vara ett stöd och skapa motivation.