Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskrev patientens upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. De intervjuade uppfattade sjukgymnastens uppriktighet i att vilja förstå varför patienten sökte. Tillvägagångssättet var genomgående att sjukgymnasten ställde frågor i kombination med en undersökning. I samtalet upplevde patienten sjukgymnastens särskilda intresse av att få en förståelse för individen och få en helhetsbild. Patienterna kände att de blev tagna på allvar och ansåg att sjukgymnastens fullständiga uppmärksamhet var riktad mot patienten som noggrant hann beskriva sina symtom i kombination med att sjukgymnasten kom fram till en funktionsdiagnos med fortsatt behandlingsstrategi. Sammanfattning: Resultatet av studien visade på många förhållanden som ledde fram till ett bra möte. Samspelet mellan patient och sjukgymnast byggde på att sjukgymnasten visade ett intresse, hade empati och gav motivation samt lyssnade till patientens berättelse.

No description available.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra. Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen. Teamarbetet på avdelningen var därför en viktig del i att se till barnets och familjens livsvärld och på så vis möjliggöra en delaktighet i vårdandet. Vikten av tid för bearbetning sjuksköterskorna sinsemellan ligger till grund för att ett välbefinnande ska infinna sig i vardagen och på så vis hålla undan lidandet som kan leda till ohälsa. / Background: In Sweden, around 55,000 people each year get diagnosed with various types of cancer. Therefore it is crucial that the nurse staff upholds the law of health and social care to keep the children informed regarding the state of its affected parent. The conversation between nurse and child in this situation is undeniably demanding, but it is of high importance to involve the child in order to prevent it from future harm. Aim of study: The purpose of this study was to explore the experiences of nurses in oncology care when meeting of children with parents under treatment of cancer. Method: The recruitment of nurses for this survey took place in a larger hospital in southern Sweden. Contact was made with four cancer wards. The data was collected by the technique of semi-structured interviews. Results: Nurses identified the needs of expressing and talking about emotions they experienced at work with their colleagues. Some of the nurses described a feeling of failure when children were not involved and some were afraid of the meeting and to discuss sensitive matters with them. Conclusion: The aim from the nurses was to provide quality care not only for the patient but also for their family members.

Bakgrund Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt. Syfte Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos. Metod Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.. Resultat Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering. Slutsats Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

<p>Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.</p>

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn. Resultat i studien visar även att förskollärare anser uppdraget att möta alla barn svårt i och med tidsbristen samt de stora barngrupperna på förskolan. Förskollärares uppfattningar visar att smågrupper är en bra metod för att klara av att möta alla barn. I studiens svar framgår även att ett gemensamt förhållningssätt samt reflektion är av vikt då det gäller att möta alla barn. Resultatet visar både förskollärares uppfattningar av uppdraget att möta alla barn samt även metoder för hur detta kan göras i förskolan.

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste drogen i Sverige är alkohol. Idag uppskattas att drygt 780 000 människor lever med ett alkoholmissbruk eller beroende. Kostnaden för det svenska samhället är upp till 150 miljarder kronor under ett års tid. Det finns olika faktorer som gör att ett alkoholmissbruk kan utvecklas hos en människa och dessa har oftast ett samband. Överallt i olika vårdinstanser kommer sjuksköterskan att möta patienter som har alkoholrelaterade problem. Det finns en problematik kring mötet med dessa patienter. De svårigheter som kan uppstå är att sjuksköterskor stigmatiserar och har en negativ inställning till patienter med alkoholmissbruk på grund av både fördomar och okunskap. Ett behov av fördjupad kunskap är nödvändigt för att sjuksköterskor ska kunna bemöta denna patientgrupp på ett bättre sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturstudie där innehållsanalysen utgick från en sammanställning av Graneheim och Lundman. Resultatet baseras på tio stycken vetenskapliga original artiklar. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier innehållande underkategorier: Betydelsen av att vara väl förberedd, Att hantera sina egna känslor och Att anpassa omvårdnaden. Betydelsen av att vara väl förberedd innehåller två stycken underkategorier som är Kunskap och Erfarenhet. Att hantera sina egna känslor innehåller tre stycken underkategorier som är Stress, oro och frustration, Rädsla och otrygghet samt Stigmatiserande syn. Den sista kategorin Att anpassa omvårdnaden innehåller två stycken underkategorier som är Samtalets betydelse och Att hitta strategier. Slutsats: Kunskap och erfarenhet visade sig vara viktigast för att kunna bemöta patienter med alkoholmissbruk.

Vi har valt att kalla vårt examensarbete för; Barn med "större uppmärksamhetsbehov" – Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och få en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmärker sig genom större uppmärksamhetsbehov. Vår frågeställning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmärksamhetsbehov? Vi, (Caroline &amp; Jenny) har använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Resultatet utifrån tidigare forskning visar på att barn med större uppmärksamhetsbehov yttrar sig på olika sätt, i form av olika beteende och behov. Gemensamt är att barnens behov av uppmärksamhet behöver mötas på olika sätt beroende på var barnet befinner sig samt vilka behov som den enskilda individen uttrycker. I resultatet utifrån våra intervjuer kan vi se att det efterfrågas mindre barngrupper och mer personal till verksamheten för att lättare möta och tillgodose varje individ och dess behov.

Plötsligt eller oväntat döende kan förekomma överallt, relativt ofta inom akutsjukvården. Det innefattar ett krävande arbete för sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll innefattar en viktig del av att skapa relationer till familjen, ge stöd, trygghet och skapa delaktighet för att lindra familjens lidande. I dagsläget ses mestadels forskning kring familjens perspektiv och inte hur sjuksköterskan upplever mötet med den sörjande familjen. Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta familjen som håller på att förlora eller just förlorat en familjemedlem, genom plötsligt eller oväntat döende inom akutsjukvården. En litteraturstudie har genomförts genom att tio kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sedan inkluderats och varit med och bidragit till litteraturstudiens resultat efter noggrann granskning. Flera svårigheter och aspekter uppkom i samband med sjuksköterskornas möte med den sörjande familjen. Fyra huvudkategorier bildades och 13 underkategorier. Huvudkategorierna blev 1) information, 2) vägen till trygghet, 3) akutsjukvården - ingen lämplig miljö att dö i och 4) sjuksköterskans utmaningar. Under tre av dessa huvudkategorier uppmärksammades sjuksköterskornas upplevelser kring bristen på utbildning, vilket kunde bidra till otrygghet. Svårigheter uppstod kring sjuksköterskans relation till familjen, hur den skulle hållas på en lagom distanserad nivå. Olika sjuksköterskor upplevde dessutom olika känslor vid vården kring plötsligt eller oväntat döende beroende på deras ålder och erfarenhet.