<p>Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed. Utifrån bestämda inklusionskriterier valdes 16 kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i fem rubriker: före diagnos, vid diagnos, livet efter diagnos, psykosocialt och existentiellt. Under rubriken för diagnos framkom inga underrubriker. Under rubriken vid diagnos framkom underrubrikerna: <em>chock, förnekelse, accepterande </em>och<em> osäkerhet</em>. Under livet efter diagnos: <em>leva som vanligt, kontroll, behandlas som vanligt </em>och<em> förändrad kropp/kroppssyn</em>. Under psykosocialt: <em>sociala livet, positiva tankar angående stöd </em>och<em> negativa aspekter angående stöd</em>. Under existentiellt: <em>tankar om döden, tankar om Gud </em>och<em> hopp. </em>Resultatet visade att de första reaktionerna vid diagnosen var chock, svårigheter att ta in och hantera information. Efter de akuta emotionella reaktionerna började personerna försöka förstå diagnosen och acceptera situationen. Hur krisen utvecklades var beroende av hur allvarlig personen anser att krisen är, personens tidigare erfarenheter av liknande situationer och närvaron eller frånvaron av stöd. Resultatet visade även att patienterna önskade att livet skulle vara som vanligt igen, som det var förut och att ha kontroll över livet. Stöd från partner, barn och familj var en viktig del i hur patienterna hanterade situationen. Vårdgivaren bör anstränga sig för att möta patienten där denne befinner sig och lyssna på patienten eller ge vägledning och uppmuntran</p>

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor. För att läraren ska kunna möta alla elever i en klass bör arbetsuppgifterna anpassas för varje enskild individ. Särskilt stöd ges till de elever som inte når kunskapsmålen i skolan oavsett om eleven har en diagnos eller inte.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner. Resultatet visade att flera ramfaktorer påverkar rektorers inställning och förhållningssätt till diagnosen. Det framkom att rektors kunskap, skolans kultur, arbetssättets organisering, ekonomiska faktorer och den nya skollagen var faktorer som i ett komplext förhållande påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Rektors syn på sitt ansvar, samarbete och kommunikation var också ramfaktorer som påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Men slutsatsen blev att den ramfaktor som hade störst betydelse var rektors personliga ledarstil. Den nya skollagens tydligare krav på rektor att tillgodose elevers särskilda behov påverkade rektorerna i studien. Rektors personliga förhållningssätt till diagnoser påverkade hur och om diagnosen användes som vägledning i den pedagogiska verksamheten. De faktorer som avgör hur arbetet fungerar runt diagnosen är samarbete och kommunikation, vilket tidigare studier bekräftar. / Previous studies have shown that a student's diagnosis does not always get the meaning as expected, and the diagnosis is therefore not used as guidance in the educational activities. The aim of the study is to shed light on perceptions of principals to use the diagnosis as guidance in educational activities. The following questions were asked to answer the study's purpose: What conceptions of the Vice Chancellor to use the diagnosis as guidance in educational activities? How does the principal responsibility for pupils with a diagnosis? What are the opportunities and constraints in collaboration and communication around students with diagnosis? Theoretical basis has been ramfaktorteorin. The study was conducted using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with six principals in three municipalities. The results showed that several framework factors affecting the principals attitude and approach to diagnosis. It was revealed that the Rector's knowledge, the school's culture, working method organizing, economic factors and the new Education Act were factors in a complex relationship affects how the diagnosis is used in the business. The President's view of his responsibility, cooperation and communication were also frame factors that affect how the diagnosis is used in the business. However, it was concluded that the ramfaktor who had the greatest impact was the Rector's personal leadership style. The new Education Act's explicit demands for Rector to meet students' special needs affected the principals in the study. The President's personal approach to diagnosis affected how and if the diagnosis was used as guidance in the educational activities. The factors that determine how the work around diagnosis, collaboration and communication, which confirms previous studies.

I en globaliserad värld där produktägare finner sina produkter på alltmer avslägsna platser, ökar behovet av att på ett så ekonomiskt och tidseffektivt sätt som möjligt, utföra reperationer och underhållningsarbeten. Att erbjuda en stark och mer effektiv eftermarknadssupport kan öka företagens konkurrenskraft och framför allt göra dem kostnadseffektiva med avseende på lägre bemanningsstyrka. Ett sätt att underlätta underhållningsarbetet är genom att använda modellbaserad diagnos för att generera underlag vid exempelvis reperationsarbeten. Denna rapport undersöker möjligheterna att utifrån en modell av en hydraulisk applikation, utföra autogenererad diagnostik bland annat iform av felträdsanalys. Innehållet i rapporten beskriver även hur modelleringsarbetet har gått till och utveckling av modellens ingående komponenter. Examensarbetet är utfört på Combitech AB, Linköping.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed. Utifrån bestämda inklusionskriterier valdes 16 kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i fem rubriker: före diagnos, vid diagnos, livet efter diagnos, psykosocialt och existentiellt. Under rubriken för diagnos framkom inga underrubriker. Under rubriken vid diagnos framkom underrubrikerna: chock, förnekelse, accepterande och osäkerhet. Under livet efter diagnos: leva som vanligt, kontroll, behandlas som vanligt och förändrad kropp/kroppssyn. Under psykosocialt: sociala livet, positiva tankar angående stöd och negativa aspekter angående stöd. Under existentiellt: tankar om döden, tankar om Gud och hopp. Resultatet visade att de första reaktionerna vid diagnosen var chock, svårigheter att ta in och hantera information. Efter de akuta emotionella reaktionerna började personerna försöka förstå diagnosen och acceptera situationen. Hur krisen utvecklades var beroende av hur allvarlig personen anser att krisen är, personens tidigare erfarenheter av liknande situationer och närvaron eller frånvaron av stöd. Resultatet visade även att patienterna önskade att livet skulle vara som vanligt igen, som det var förut och att ha kontroll över livet. Stöd från partner, barn och familj var en viktig del i hur patienterna hanterade situationen. Vårdgivaren bör anstränga sig för att möta patienten där denne befinner sig och lyssna på patienten eller ge vägledning och uppmuntran

Abstract This study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive. During the interview sessions, it emerged that it is essential that the teacher is involved and empathetic. Regarding groups experienced men that small groups were the optimum while women wanted larger groups. The women also felt that men were easier to associate with. Finally, it emerged that all of the students had experienced exclusion, bullying and often had a poor self-image. Their experience regarding the diagnosis is better understanding of others but also that it reinforced the sense of being different.The discussion dealt with educational implications as to our results. From these results are drawn conclusions how schools should be organized to promote inclusion.Keywords: autism spectrum condition, diagnose, inclusion, self-image.

No description available.

AbstractWorking with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage, the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.