Background: Overweight in children is a growing problem around the world. Studies has shown that children suffering from overweight, are at a greater risk to remain overweight as adults as well. Child health care nurses have an important task by trying to motivate parents to better diet and exercise habits for their children. Previous research proves that overweight and obesity in children is a very complex problem which requires a good caring relationship between child health care nurses and parents. Purpose: The purpose of the study was to illuminate the experiences of child health care nurses of meeting parents of overweight children. Method: An inductive qualitative approach was used as method. The collection of data was conducted by using semi-structured interviews. Seven child health care nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the method of analysis. Result: The result was described in three main categories. The child health care nurse way of approach described how the attitudes, mind-set and treatment affected the meeting with the parents. Impeding factors in the meeting described that the attitudes of the parents, their approach and cultural-and social differences could be impeding in the meeting. Strategies to increase the motivation and knowledge of the parents illuminated that process thinking and an informative and preventive work could be favorable in the meeting. The child health care nurses also described different useful tools that could increase the motivation and knowledge of the parents. Conclusion: The child health care nurses way of approach has a great importance when it comes to motivating the parents to encourage the future health of their overweight children. Today's society is getting increasingly more multicultural and the cultural competence of the child health care nurses should therefore be supported. The work of the child health care nurses is characterized by a process thinking where time is considered as a determinant factor. Ultimately, the child health care nurses work with meeting parents of overweight children can be considered difficult but highly important. / Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande hälsoproblem i hela världen. Studier har visat att överviktiga barn löper ökad risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Barnhälsovårdssköterskan (BHV-sköterskan) har en viktig arbetsuppgift genom att försöka motivera föräldrar till bättre kost och motionsvanor för sina barn. Tidigare forskning har visat på att övervikt och fetma hos barn är ett komplext problem som kräver en god vårdrelation mellan BHV-sköterskan och föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sköterskors erfarenheter av att möta föräldrar till överviktiga barn. Metod: En induktiv kvalitativ ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju BHV-sköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet beskrevs i tre huvudkategorier. BHV-sköterskans förhållningssätt beskrev hur BHV-sköterskors attityder, inställningar och bemötande påverkade mötet med föräldrarna. Hindrande faktorer i mötet beskrev att föräldrars attityder och inställningar samt kulturella och sociala skillnader kunde vara hindrande i mötet. Strategier för att öka föräldrars motivation och kunskap belyste att processtänkande och informativt och preventivt arbete kunde främja mötet. BHV-sköterskorna beskrev även olika användbara verktyg som kunde öka föräldrars motivation och kunskap. Slutsats: BHV-sköterskors förhållningssätt har stor betydelse när föräldrar till överviktiga barn ska motiveras till att främja barnets framtida hälsa. Dagens samhälle blir alltmer mångkulturellt och BHV-sköterskors kulturella kompetens bör därför främjas. BHV-sköterskors arbete präglas av ett processtänkande där tid ses som en avgörande faktor. Slutligen kan BHV-sköterskors arbete med att möta föräldrar till överviktiga barn ses som svårt men viktigt.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Ökningen leder till att poliser i större utsträckning möter individer med psykisk ohälsa. Kvantitativ forskning indikerar att poliser känner sig otillräckliga i mötet. Hur en bedömer samt hanterar olika typer av situationer där individer med psykisk ohälsa är inblandade skiljer sig åt mellan poliser samt hur en förvärvar sig kunskap om individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa polisens upplevelser i arbetet, specifikt i mötet med individer med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ ansats användes, semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem poliser i södra Skåne. Resultat: Informanterna beskriver hur de kände sig trygga i mötet och menade att detta till stor del beror på deras erfarenhet inom yrket samt privat. Informanterna uttryckte dock frustration kopplat till hur delvis polisen men också andra aktörer ofta försöker skjuta ifrån sig ansvar när det kommer till individer med psykisk ohälsa. Samt pekade även på svårigheter i att identifiera olika diagnoser och symtom då de är individuellt. Vidare lyftes vikten av kopplingen mellan teori och praktik vid utbildning/vidareutbildning och informanterna tryckte även på hur värdefullt brukarperspektivet var vid utbildning kring bemötandet av individer med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness has increased significantly in Sweden over the past ten years. The increase leads to more police encounters with individuals with mental illness. Quantitative research indicates that police officers feel insufficient in these encounters. How one assesses and manages different types of situations in which individuals with mental illness are involved differs among police officers as well as how one acquires knowledge about individuals with mental illness. Aim: To highlight the police’s experience at work, specifically encountering individuals with mental illness. Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with five police officers in the south of Skåne. Results: The participants described how they felt confident in the meeting and said that this largely depends on their experience in the profession as well as in private. However, the participants expressed frustration as to how partly the police, but also other professions, often try to renounce responsibility when it comes to dealing with individuals with mental illness. They also pointed to difficulties in identifying different diagnoses and symptoms because it varies by each individual. Furthermore, the importance of the link between theory and practice in education/further education was raised. The participants also pointed to how valuable the perspective from individuals who had experience with mental illness and encounters with police was in regards to the education about these encounters.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt hälsoproblem som drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskor har en central roll i att kunna identifiera och stödja kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer eftersom de ofta är de första vårdgivarna som våldsutsatta kvinnor kontaktar för hjälp. Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor ofta inte är nöjda i mötet med sjuksköterskor. Sjuksköterskors möte med våldsutsatta kvinnor kan också påverkas på olika sätt. Denna allmänna litteraturöversikt fokuserar därför på att förstå sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer och identifiera faktorer som kan förbättra mötet, stödet och vårdandet till våldsutsatta kvinnor och detta görs utifrån publicerad forskning.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer  Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats och som baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen av de valda artiklarna gjordes enligt Fribergs (2022) analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade till tre huvudkategorier; Upplevelser av känslomässiga reaktioner, Upplevelser av vikten av kunskap och Upplevelser av hinder i arbetsmiljön. Vidare delades huvudkategorin Upplevelser av hinder i arbetsmiljön in i två underkategorier; Upplevelser av brist på tid och hög arbetsbelastning och Upplevelser av brist på avskildhet.  Slutsats: Denna allmänna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor som möter kvinnor utsatta för våld i nära relationer främst upplever kunskapsbrist men också känslomässiga reaktioner och hinder i arbetsmiljön som skapar svårigheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskors saknar ofta tillräcklig kunskap för att kunna hantera dessa känslomässigt utmanade och komplexa situationer. Konsekvenserna blir att våldsutsatta kvinnor inte får adekvat vård och stöd som de är i behov av. Det är av stor vikt att sjuksköterskor blir erbjudna adekvat utbildning kring ämnet för att hjälpa hantera situationen på ett lämpligt sätt. Detta kan bidra till förbättrad vård för kvinnor som lever med våld i nära relationer.

Bakgrund: Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta evidensbaserat för att ge säker vård utifrån patientens behov. Utmärkande för en god vård är ett vårdande som möter varje patient så öppet och följsamt som möjligt. Att skapa ett vårdande möte till barn när de är patienten kräver att sjuksköterskan skapar tillit och en god relation till barnet för att ge god och säker vård. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som inkommer till akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes som metod för det här examensarbetet. En allmän strukturerad sammanställning över de omvårdnadsområden som kan vara relevanta för sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som inkommer till akutmottagning. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hur de arbetade och hanterade situationer med barn hade betydelse för vad mötena resulterade i. Att vårda barn på akutmottagningar kan hos sjuksköterskor skapa känslor av otillräcklighet och osäkerhet i pressade situationer. Tidsbrist och underbemanning är faktorer som kan leda till minskat förtroende samt minskad möjlighet att skapa trygghet i möten med barn. Konklusion: Att möta och vårda barn på akutmottagning innebär för sjuksköterskan att arbeta med ett vårdande förhållningssätt. Personcentrerad vård är grundläggande ochinkludering av föräldrar bidrar till ökad trygghet för barnet. / Background: Nurses are obliged to work based on evidence to provide safe care based on the patient's needs. Care that meets each patient as openly and compliantly as possible is the hallmark of good care. Creating trust and a good relationship with the child is a prerequisite for being able to give the child good support and good help. Aim: The purpose is to investigate nurses' experiences of caring for children who come to the emergency department. Method: A general literature review was chosen as the method for this thesis. A general structured summary of the nursing areas that may be relevant to nurses' experiences of caring for children who come to the emergency department. Findings: The nurses experienced that how they worked and handled situations with children was important for what the meetings resulted in. Caring for children in emergency departments is experienced by nurses as feelings of inadequacy and insecurity in stressful situations. Lack of time and understaffing are factors that can lead to reduced trust and a reduced opportunity to create security in meetings with children. Conclusion: Meeting and caring for children in the emergency department means for the nurse to work with a nurturing approach. Family-centred care is fundamental as the inclusion of parents contributes to increased security for the child.

Bakgrund:  Våld i nära relation är ett omfattande samhällsproblem och drabbar kvinnor i alla delar av samhället. Våldsutsatta kvinnor får ett minskat välbefinnande och påverkas negativt fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans roll i mötet med våldsutsatta kvinnor är central och möjligheten är stor att sjuksköterskor möter våldsutsatta kvinnor i sin yrkesverksamhet. I sjuksköterskans möte med kvinnorna spelar givandet av stöd och råd en stor roll och förmågan att identifiera våldsutsatthet är viktig för att rätt stöd och vård ska ges.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relation  Metod: En allmän litteraturöversikt där artiklar med en kvalitativ metod analyserats. En induktiv ansats har använts och artiklar analyserades med hjälp av Fribergs (2022) analysmetod.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: kunskapen brister, hinder i arbetsmiljön försvårar mötet, behov av samverkan och stöd samt känslomässig påverkan. Huvudkategorin Kunskapen brister presenterades med underkategorierna identifiera våldsutsatthet, ställa frågan om våld och att kunna ingripa och stödja. Vara i behov av samverkan och stöd presenterades med underkategorierna samverka i team och använda verktyg och resurser.  Slutsats: Upplevelsen av kunskapsbrist kan leda till svårigheter att identifiera våldsutsatta kvinnor samt skapande av osäkerhet i ställandet av frågan om våld. Tidsbrist och hög arbetsbelastning kunde leda till försämrat vårdrelationsbyggande och svårigheter i att identifiera våldsutsatta kvinnor. Närvaron av en bra samverkan mellan olika yrkesgrupper samt stödjande verktyg och resurser var viktigt för att skapa förutsättningar att ge en god omvårdnad. En känslomässig påverkan kunde upplevas av sjuksköterskor i mötet med våldsdrabbade kvinnor.

Att som barn förlora en förälder i en för tidig död är något av det mest dramatiska som kan hända ett barn. Hur reaktionerna yttrar sig beror på flera faktorer såsom barnets inre sårbarhet, ålder och omgivningens påverkan. Om en förälder drabbas och dör av en allvarlig sjukdom löper barn som anhöriga större risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte är att belysa distriktsköterskans upplevelse av att möta barn som är anhörig till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att mötet med barn som anhöriga ofta är en stor utmaning för distriktssköterskan. Flera apsekter influerade mötet såsom osäkerhet hos distriktssköterskan, att föräldrarna eller barnen inverkar på mötet men också vilken kunskap och erfarenhet distriktsköterskan besitter. Vidare belyses vikten av att våga ta ansvar för att skapa kontakt med barnet och främja delaktighet.  Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser inom den kliniska verksamheten stämmer till viss del överens med studiens resultat. Resultatet visar att distriktssköterskorna sätter värde i och önskar utbildning, personalstöd och tydliga riktlinjer för att känna sig trygga i att kunna möta barn till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. Författarna vill lyfta att det är av stor vikt att distriktssköterskorna aktivt arbetar för att tidigt identifiera barn som är  anhörig när en förälder vårdas palliativt i hemmet. Detta för att distriktssköterskorna i hemsjukvården ska kunna arbeta för en hållbar utveckling gällande en framtid med minskad risk för psykisk ohälsa för dessa barn.

This study analyses Michelle Paver’s youth book series Chronicles of Ancient Darkness from an intersectional power perspective. Gender and age are the main elements, and with these two power structures comes another layer of the analysis, namely, the postfeminist idea that it is impossible to categorise people as they are too diverse and ambivalent. Several characters, both youths and adults, are examined to see whether gender stereotypes are followed and if they determine what position of power the characters end up with. The study also explores whether the gender structures vary in groups where adults are present versus in groups where they are not. This adds another perspective, which is the element of age and therefore the problem of aetonormativity. The adults are the norm and they are in charge of the youths. However, when the youths meet with the adults, the two power structures, age and gender, clash in the question of whether a young man gets the upper hand over an older woman, or vice versa. In the end, the analysis concludes that even though the book series follows stereotypical gender structures in several ways, it also presents a query as to whether both gender and age categorisations are accessible and valid. Most main characters question their sufficiency and oppression on several levels, both in insecurities and in open discussion, and this result ends up harmonising with a postfeminist thought pattern. For all to be free from the hardships of not being adequate, or not receiving fair treatment from others based on gender or age, these structures must be questioned and perhaps even challenged.

<p>Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.</p><p>Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in.</p> / <p>This paper deals with the submarine violations that occurred in and around Hårsfjärden in October 1982. The purpose of this paper has been to study the change in the public image. The author has analyzed Hårsfjärden on four dimensions of comparison. Motives for the violations, nationality, The nature of the violations and technical indications and observations. The Submarine Defence Commission could identify the Soviet Union as the offensive power in 1983. They said however that the reasons behind violations were preparatory stages of a military operational planning. The author has with this paper demonstrated how the public image has changed from 1983 to 2001. The author's focus and the core of this essay have been to study the three SOU with treated submarine violations. Bottom traces found in Hårsfjärden has emerged as the clearest evidence that foreign submarines had been in the area. The offensive submarine appeared in a provocative way, which meant that they allowed themselves not to be rejected. Instead they pushed deeper into the Swedish inshore waters. By the island Mälsten, the Swedish Navy October 12, 1982 made a tape recording that was said to be a Soviet submarine of the Whiskey-class. The same type that ran aground in Gåsefjärden a year earlier. The tape recording came to be the Swedish side main evidence that a Soviet submarine was in Swedish waters in the submarine talks in Moscow from 1992 to 1994. But Russia refused to recognize. They argued strongly that it wasn’t a Soviet submarine that the Swedish Navy had recorded.</p>

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer. Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in. / This paper deals with the submarine violations that occurred in and around Hårsfjärden in October 1982. The purpose of this paper has been to study the change in the public image. The author has analyzed Hårsfjärden on four dimensions of comparison. Motives for the violations, nationality, The nature of the violations and technical indications and observations. The Submarine Defence Commission could identify the Soviet Union as the offensive power in 1983. They said however that the reasons behind violations were preparatory stages of a military operational planning. The author has with this paper demonstrated how the public image has changed from 1983 to 2001. The author's focus and the core of this essay have been to study the three SOU with treated submarine violations. Bottom traces found in Hårsfjärden has emerged as the clearest evidence that foreign submarines had been in the area. The offensive submarine appeared in a provocative way, which meant that they allowed themselves not to be rejected. Instead they pushed deeper into the Swedish inshore waters. By the island Mälsten, the Swedish Navy October 12, 1982 made a tape recording that was said to be a Soviet submarine of the Whiskey-class. The same type that ran aground in Gåsefjärden a year earlier. The tape recording came to be the Swedish side main evidence that a Soviet submarine was in Swedish waters in the submarine talks in Moscow from 1992 to 1994. But Russia refused to recognize. They argued strongly that it wasn’t a Soviet submarine that the Swedish Navy had recorded.