Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskrev patientens upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. De intervjuade uppfattade sjukgymnastens uppriktighet i att vilja förstå varför patienten sökte. Tillvägagångssättet var genomgående att sjukgymnasten ställde frågor i kombination med en undersökning. I samtalet upplevde patienten sjukgymnastens särskilda intresse av att få en förståelse för individen och få en helhetsbild. Patienterna kände att de blev tagna på allvar och ansåg att sjukgymnastens fullständiga uppmärksamhet var riktad mot patienten som noggrant hann beskriva sina symtom i kombination med att sjukgymnasten kom fram till en funktionsdiagnos med fortsatt behandlingsstrategi. Sammanfattning: Resultatet av studien visade på många förhållanden som ledde fram till ett bra möte. Samspelet mellan patient och sjukgymnast byggde på att sjukgymnasten visade ett intresse, hade empati och gav motivation samt lyssnade till patientens berättelse.

Sammanfattning: Bakgrund: för många pappor kan det vara en av livets största och bästa stund att närvara vid när deras barn föds. Det finns studier som beskriver pappors upplevelse av sjukhusförlossning, däremot finns det få studier som beskriver pappors upplevelse av planerad hemförlossning. Syftet med den här studien är att beskriva pappans upplevelser och erfarenheter av planerad hemförlossning. Metod: i denna studie medverkar 105 pappor från de nordiska länderna som har deltagit i planerad hemförlossning mellan 2009-2011. Materialet från en öppen enkätfråga analyserades med hjälp av deduktiv ansats. Den öppna frågan löd ”beskriv gärna förlossningen med egna ord”. Resultat: papporna upplevde den planerade hemförlossningen som lugn och säker, mycket tack vare den professionella barnmorskan och den välbekanta miljön. Att få vara hemma med sin partner och om så önskades, sin familj var högt skattat. Födelseprocessen hemma beskrevs av papporna som att ”vi gjorde det tillsammans” och ”det var vår egen förlossning”. Papporna uttryckte delaktighet i förlossningsflödet. De kände också att de fick ett barn och var en del av en vacker förlossning full av kärlek. Konklusion: att välkomna ett barn hemma i en lugn miljö där paret känner sig trygga och ostörda, kan underlätta en positiv och meningsfull förlossningsupplevelse.

AbstractTitel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time.Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen. Syftet har även varit att se hur de verksamma lärarna bemöter det kompetenta barnen i samlingen. Våra frågeställningar är: Hur ger fyra-femåringar uttryck för sin delaktighet i samlingen? Hur tänker fyra femåringar kring sitt inflytande i samlingen? Hur bemöts det ”kompetenta barnet” av läraren i samlingen? Vi har även valt frågeställningen: Vad innebär begreppet inflytande för lärarna i förskolan och hur arbetar de med barnens inflytande i samlingen?, denna valdes eftersom lärarnas förhållningssätt förmodas avspegla sig i barnens delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer och observationer av barn och lärare på tre förskolor. Vi har analyserat empirin och med hjälp av olika teorier kring barnperspektivet och det komptenta barnet och tidigare forskning kring inflytande och samling kommit fram till ett par slutsatser. En av slutsatserna är att begreppet inflytande inte är så lätt att synliggöra i praktiken. Lärarna i denna studie är väl förtrogen med Lpfö98, men av barnens svar att döma är det inte helt lätt att omsätta teorier till praktik. Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och samlingen.

<p>Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser.</p> / <p>The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.</p>

Denna undersökning är ett försök att visa på vilka faktorer som påverkar elevers inre motivation positivt och som bör eftersträvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen är utförd med hjälp av, och vänder sig främst till elever på Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse även för andra utbildningar.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser. / The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia.

Detta examensarbete handlar om en undersökning hur gatorna i de centrala delarna av Gävle kan se ut när personbilen inte längre är ett fokus i stadsutvecklingen. Gävle är en växande stad, vilket gör att det är viktigt att utnyttja ytor som finns inom stadens områden, då de är begränsade. Deras mål är att bli en klimatneutral stad vid år 2035. En lösning som Gävle Kommun har ett stort förtroende för, är att utvecklas till en av Sveriges främsta cykelstäder och för att uppnå detta mål så har de lagt upp en plan för att avveckla användandet av personbilar i de centrala delarna av Gävle. Resultatet av det är att de offentliga gaturum som används för bilar idag, kommer bli tomma och kan istället utnyttjas till att förbättra livsmiljön i staden. Så hur kan gatorna komma att se ut? Syften med denna studie är att undersöka på vilket sätt som människorna i Gävle kan utnyttja gaturummen i centrala Gävle, som tillkommer i och med att bilgator avvecklas. Examensarbetet utgår från en designprocess utformad för detta arbetet. Designprocessen innefattar en enkätstudie där invånare i Gävle har fått tagit del och bidragit med egna tankar kring vad de upplever behövs för att förbättra staden. Utöver det har även momentet Delaktig Design, utförts tillsammans med målgruppen unga vuxna/ studenter, för att ta redan på hur man kan förbättra vår livsmiljö utifrån de behov som finns.I detta moment skedde en fördjupad diskussion som utgick från tidiga idéskisser som skissades fram efter enkätundersökningen. Från enkätstudien så framgick det att det viktigaste behovet som fanns var att det behövs mer grönska i staden. Detta var även ett behov som framkom i Delaktig Design, vilket gjorde att fokuset hamnade på hur man kan försöka få in mer grönska i Gävle. Utöver grönska så fanns det starka behov kring attraktiva samlingsplatser och lösningar för att kunna låsa samt parkera privata elsparkcyklar. En marknadsanalys utfördes också för att se vad för olika lösningar det finns idag och vilka platser dessa är utplacerade på. Marknadsanalysen resulterade i beslutfattande kring en specifik plats i Gävle som undersökningen vidare skulle rikta sig mot, vilket då blev Södra Kungsgatan i Gävle. Anledningen till detta beslut var attdet redan finns lösningar till gaturum där det är mindre biltrafik. En annan anledning till beslutet är att det är mycket liv och rörelse runt den gatan i Gävle, samt att det i dagsläget saknas någonting som får personer att hänga kvar. Behoven som fastställdes användes sedan i en behovs- och funktionsanalys som sedan utnyttjades som utgångspunkt i den mer fördjupade idégenereringsfasen. Utifrån de nämnda undersökningarna och idégenereringsfasen, så resulterades studien i en modulärtpop-up system som kan placeras ut på en parkeringsplats. Resultatet visar en alternativ lösning på hur gatorna kan se ut i Gävle utan bilen, som även uppfyller målgruppens främsta behov: mer grönska, en attraktiv social mötesplats och en lösning för att parkera samt låsa elsparkcyklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Specialistsjuksköterskor anser att extubation är svårare och mer komplext än intubation. Extubation kräver mycket fokus på patientens fysiska behov vilket kan försvåra för vårdpersonal att uppfylla patientens psykosociala behov. Forskning visar att patienter har obehagliga minnen från att vara intuberade och bli extuberade. Syftet: Syftet var att undersöka hur patienten görs delaktig vid extubation på intensivvårdsavdelning. Metod: Designen var en fokuserad etnografiskt observationsstudie med deduktiv ansats. Urvalet var patienter som opererades elektivt och vårdades postoperativt på Thoraxintensivvårdsavdelning vid ett universitetssjukhus. Tio patienter observerades när de blev extuberade av intensivvårdspersonalen. Sedan utfördes en semistrukturerad intervju om patientens erfarenhet av att bli extuberad och om de kände sig delaktiga.  Resultat: För att göra patienten delaktig gav personalen information, var stöttande, närvarande och respekterade patientens värdighet och integritet. Detta gjorde personalen genom fysisk beröring, att benämna patienten med namn, samt att utföra extubation avskilt. Resultatet kan inte säkerställa att det går att etablera en vårdrelation under extubation då en vårdrelation endast etablerades vid två av tio tillfällen. Majoriteten av patienterna hade inga minnen av att bli extuberade. Slutsats: Personalen gjorde patienterna delaktiga under extubation genom att ge information, vara närvarande och stöttande samt genom att visa patienten värdighet och respekt. Patienterna kunde göras delaktiga utan att en vårdrelation etablerades, detta tyder på att begreppet vårdrelation behöver en tydligare definition. Trots att majoriteten av deltagarna inte hade minnen från extubationen bör de göras delaktiga. / ABSTRACT. Background: Specialist nurses consider extubation more difficult and complext than intubation. Extubation requires a lot of focus on the patient's physical needs, which can prove it difficult for specialist nurses to fulfill the patient's psychosocial needs. Research shows that patients have unpleasant memories of being intubated and being extubated. Aim: The aim was to investigate how patient participation was fulfilled during extubation in a intensive care unit. Method: The design was a focused ethnographic observational study with a deductive approach. The sample was patients who underwent elective surgery and received postoperative care in the thoracic intensive care unit in a university hospital. Ten patients were observed as they were extubated by the intensive care personnel. A semi-structured interview was then conducted about the patient's experience of being extubated and whether they felt involved. Main result: To increase the patience participation, the staff were informative and supportive, present and respected the patient's dignity and privacy. Staff did this through physical touch, calling the patient by name, and performing extubation separately. The results cannot ensure that it is possible to establish a care relationship during extubation as a care relationship was only established on two out of ten occasions. The majority of patients had no memory of being extubated.  Conclusion: Patient participation during extubation can be achieved through information, staff presence and support. It’s possible to achieve patientparticipant without establishing a caring relationship. The majority of participants did not have memories of extubation, however, patient participation should still be achieved.

Denna studie utforskar återuppträdandet av stickning som en populär aktivitet och den roll som online-plattformar spelar för att stödja och upprätthålla denna trend. Genom intervjuer med stickare och analys av online-gemenskaper för stickning visar studien att stickning har upplevt en återkomst på grund av dess nostalgiska och terapeutiska drag, vilket främjar kreativitet, gemenskap och en känsla av samhörighet. Resultaten visar att livshändelser som graviditet, arbetslöshet och Covid-19-pandemin har fått människor att återuppta sitt engagemang för hobbyn. Onlineplattformar, inklusive YouTube, Instagram och online grupper för stickning, har spelat en avgörande roll genom att erbjuda läromedel, inspiration och möjligheter till interaktion och att dela med sig med andra stickare. Skapare av stickrelaterat innehåll på sociala medier värdesätter sin koppling till stickgemenskapen och bygger ofta sina egna gemenskaper, drivna av kreativitet, prestation och viljan att göra en positiv påverkan. Dessutom visar studien att stickning innehar värden som sträcker sig bortom den digitala världen, såsom att främja en långsammare, analog livsstil samt främjandet av hållbarhet. Även om online-gemenskaper för stickning uppskattas finns det en stark önskan bland stickare att engagera sig i offline-miljöer och söka meningsfulla kopplingar bortom den digitala världen. Denna studie bidrar till vår förståelse för stickning som en social praktik och betonar behovet av ett holistiskt perspektiv som beaktar både online- och offlinegemenskaper för stickning. / This thesis explores the re-emergence of knitting as a popular activity and the role of online platforms in supporting and sustaining this trend. Drawing on interviews with knitters and analysis of online knitting communities, the study reveals that knitting has experienced a resurgence due to its nostalgic and therapeutic appeal, fostering creativity, connection, and a sense of community. The findings demonstrate that life events such as pregnancy, unemployment, and the Covid-19 pandemic have triggered people to re-engage with the hobby. Online platforms, including YouTube, Instagram, and online knitting groups, have played a crucial role in providing learning resources, inspiration, and opportunities for interaction and sharing among knitters. Knitting content creators in social media platforms value their connection with the knitting community and often build their own communities, driven by creativity, accomplishment, and the desire to make a positive impact. Moreover, the study reveals that knitting holds values that extend beyond the online realm, such as promoting a slower, analog way of living and fostering sustainability. While online knitting communities are valued, there is a strong desire among knitters to engage in offline settings and seek meaningful connections beyond the digital realm. This research contributes to our understanding of knitting as a social practice and emphasises the need for a holistic perspective that considers both online and offline knitting communities.