No description available.

No description available.

No description available.

C-uppsats 15 hp

<p>Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete. Om formen på utbildningen inte stämde överens med individens behov var detta ett motiv till att avstå. Vårdarna tycktes främst drivas av en inre motivation, något som delvis kan förklaras av omsorgsyrkets beskaffenhet som ett human service yrke.</p>

<p>Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna</p><p>brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna</p><p>i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel.</p><p>Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar.</p><p>Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars</p><p>barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och</p><p>analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av</p><p>rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten</p><p>med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var</p><p>otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och</p><p>öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets</p><p>problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en</p><p>djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och</p><p>förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.</p>

<p>1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.</p>

<p>Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet.</p><p>Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet.</p><p>Metod: </p><p>BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies.</p><p>Bakgrund: </p><p>Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten.</p><p>Resultat:</p><p>Låset ”Sleepsafe” tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna. Mätningarna visade att det endast krävs 6.52 N med nya låsets konstruktion att jämföra med 19.99 N för den ursprungliga låskonstruktionen.</p><p>Diskussion:</p><p>Vi strävade efter att integrera hela låsningsmekanismen i en produkt för att slippa utföra flera moment vid öppnandet, men för att göra låset mer barnsäkert så monterades ett extra lås nedtill som då blir svårt för barnen att nå. Med nya gångjärn slipper man numera att lyfta hela grinden. Ett fantastiskt tillfälle gavs till att testa låset på de riktiga användarna på handikapp-mässan ”Leva och fungera” i Göteborg. Produkten justerades något efteråt. Med låsets nya konstruktion har problemen eliminerats och underlättar för användaren.</p>

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel. Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.

1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.