This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked. / Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.

No description available.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

Lindén.S. En handikappad familj? – en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd. Dessvärre är det så att det inte finns något samlat material om den här gruppen trots att de utgör en ganska stor andel av Sveriges befolkning. Föräldrarnas hälsotillstånd har på något vis hamnat i bakgrunden. Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur den psykosociala situationen ser ut för dessa föräldrar, om deras sjukskrivningsnivå har påverkats samt i vilken utsträckning föräldrarna delar på ansvaret för barnen. Jag har haft två frågeställningar som utgångspunkt för arbetet:- Hur upplever föräldrarna till funktionshindrade barn sitt psykosociala förhållande?- Hur hanterar de sin situation?Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats. Teorierna som använts är Aaron Antonovskys KASAM-teori och Robert A. Karaseks Krav/kontrollteori. Det visade sig att de farhågor man kunde skönja från andra studier lite grann kom på skam. Mina informanter var samtliga svenskar, hade bra utbildning och bra inkomst samt levde i socialt stabila miljöer. Visst fanns det problem det kan man inte komma ifrån. Det var oftast mammorna i familjerna som hade det övergripande ansvaret för barnen och det var oftast de som gick ner i arbetstid och lön för att hinna med allt de som behövde hinnas med när man har ett funktionshindrat barn. Deltagarnas hälsa kan man beteckna som god vilket till stor del kan förklaras av att de omgavs av en social trygghet. / Lindén.S. A handicapped family? – a study on the psychosocial situation for parents with disabled children. Master’s thesis in public health 20credits. Malmoe University, Sweden: School of Health and Society, 2005Former studies that have been done on this group show that parent’s situation can be hard and difficult. Unfortunately there are no assembled facts about this group despite they constitute a relatively large proportion on the Swedish population. The parent’s health situation is never really seen and has somehow ended up in the background. The purpose with this study have been to find out how the psychosocial situation are for this kind of parents, if there are sick-listed more than other and in what extent parents share the responsibility for their children. I have had two questions of issue for this survey:- How do these parents experience their psychosocial circumstances?- How do they handle their situation?This survey is a qualitative interview study based on Aaron Antonovskys SOC-theory and Robert A. Karaseks Demand/Control theory. The study show that presentiment from other studies not really come true. The participants were all Swedes; has good education and finance, and they all lives in solid social environments. The do of course has some problem to deal with that is something you can not get away from. Mostly it was the mothers who had the overall responsibility for the children. It was also most of the mothers who cuts work time and salary for manage to do all the things that comes with a disabled child in the family. The participant’s health can be described as good which mostly can be explained on the facts that they lived with social security around them.

People with disabilities often have limited communication abilities. Augmentative and alternative communication (AAC) is a widely spread method that allows people with communication difficulties to express themselves. People with disabilities are often reliant on care from people in their environment. The law ensures that everyone has the right to a communication and that people with disabilities have a right to self-determination and complicity. However the implementation and outcomes of AAC depend on the conditions in the users environment. The purpose of our study is thereby to understand how personal, relational and organizational conditions can affect care-staffs work with AAC. Data has been gathered doing semi-structured interview with nine informants who work in organizations that carefor people with disabilities. The data has then been analyzed using a thematic analysis. The main result of our study shows that care-staff perceive their role as an enabler for communication. The study also concludes that there are various organizational factors, such as access to resources, that affect the care-staffs work with AAC.

<p>LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009</p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Studien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet – och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott. Vi vill också undersöka om det finns en problematik med att brukare inom LSS begår brott.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer inom verksamhetsområdet. Intervjuerna utgick delvis ifrån två fiktiva fall. Vi ville med det ge alla respondenter samma utgångs punkt. Vi har transkriberat vårt material för att tematisera och tolka det.</p><p>Studien visar på att det finns en problematik med tillämpningen av lagstiftningen. Samtliga respondenter visste i teorin hur lagstiftningen såg ut, men ingen av respondenterna visste hur lagstiftningen tillämpades. Resultatet visar också att det finns en skillnad i synen på värdegrunderna beroende på hur nära brukaren respondenten arbetar. De respondenter som arbetat närmast brukarna vill skydda brukarna från allt ont, vilket ibland kan påverka brukarnas möjligheter att uppleva de värdegrunder som finns inom LSS. Respondenterna som inte arbetade nära brukarna uppfattade brukarna som vilka medborgare som helst.</p><p>Nyckelord: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400), Brottsbalken (BrB 1962:700), värdegrunder inom LSS, chef.</p><p> </p> / <p>LAW OR VALUES? WHAT RUNS IN PRACTICE? Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversityDepartment for Behavioral, Social and Legal SciencesSocial Work programSocial work, 61-90 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2009</p><p> </p><p>Abstract</p><p>The study aims to highlight the problems that are related to enforcement of the law for criminal code (BrB, 1962:700) and law of publicity and confidentiality ( OSL, 2009:400) when patient in the 9:9 § in law of support and service for some functional disability peoples (LSS, 1993:387) commit crimes. We also want to investigate managers' implementation of the said law on the basis of fictitious cases. Furthermore, the study aims to examine how the basic ethical principles of LSS affects of Unit Decision on measures concerning situations where patient have committed crimes. We also want to investigate if there is a problem with users, within LSS, committing crimes.</p><p>We have used a qualitative approach in which four semi-structured interviews conducted with managers in the business field. The interviews were based in part from two fictional cases. We wanted to give it all respondents the same starting point. We have transcribed our material for themed and interpret it.</p><p>The study shows that there is a problem in law enforcement. All respondents knew in theory how the legislation looked like, but none of the respondents knew what the law was applied. The results also show that there is a difference of opinion on the value basis depending on how close to the patient the respondent works. Respondents who worked closest to the patient want to protect patient from all trouble, this sometimes can affect patient' ability to experience the values that exist in the LSS. Respondents who did not work close to patient, perceived the patient´s as any other citizens.</p><p>Keywords: patient, functional disability, ethnical values, crime, manager.</p><p> </p>

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009   Sammanfattning Studien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet – och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott. Vi vill också undersöka om det finns en problematik med att brukare inom LSS begår brott. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer inom verksamhetsområdet. Intervjuerna utgick delvis ifrån två fiktiva fall. Vi ville med det ge alla respondenter samma utgångs punkt. Vi har transkriberat vårt material för att tematisera och tolka det. Studien visar på att det finns en problematik med tillämpningen av lagstiftningen. Samtliga respondenter visste i teorin hur lagstiftningen såg ut, men ingen av respondenterna visste hur lagstiftningen tillämpades. Resultatet visar också att det finns en skillnad i synen på värdegrunderna beroende på hur nära brukaren respondenten arbetar. De respondenter som arbetat närmast brukarna vill skydda brukarna från allt ont, vilket ibland kan påverka brukarnas möjligheter att uppleva de värdegrunder som finns inom LSS. Respondenterna som inte arbetade nära brukarna uppfattade brukarna som vilka medborgare som helst. Nyckelord: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400), Brottsbalken (BrB 1962:700), värdegrunder inom LSS, chef. / LAW OR VALUES? WHAT RUNS IN PRACTICE? Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversityDepartment for Behavioral, Social and Legal SciencesSocial Work programSocial work, 61-90 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2009   Abstract The study aims to highlight the problems that are related to enforcement of the law for criminal code (BrB, 1962:700) and law of publicity and confidentiality ( OSL, 2009:400) when patient in the 9:9 § in law of support and service for some functional disability peoples (LSS, 1993:387) commit crimes. We also want to investigate managers' implementation of the said law on the basis of fictitious cases. Furthermore, the study aims to examine how the basic ethical principles of LSS affects of Unit Decision on measures concerning situations where patient have committed crimes. We also want to investigate if there is a problem with users, within LSS, committing crimes. We have used a qualitative approach in which four semi-structured interviews conducted with managers in the business field. The interviews were based in part from two fictional cases. We wanted to give it all respondents the same starting point. We have transcribed our material for themed and interpret it. The study shows that there is a problem in law enforcement. All respondents knew in theory how the legislation looked like, but none of the respondents knew what the law was applied. The results also show that there is a difference of opinion on the value basis depending on how close to the patient the respondent works. Respondents who worked closest to the patient want to protect patient from all trouble, this sometimes can affect patient' ability to experience the values that exist in the LSS. Respondents who did not work close to patient, perceived the patient´s as any other citizens. Keywords: patient, functional disability, ethnical values, crime, manager.

Personer med funktionsnedsättning är en utsatt grupp som lider av sämre hälsa än övriga befolkningen, vilket ser lika ut i hela världen. I Sverige är ohälsa hos personer med funktionsnedsättning vanligt förekommande och relaterad till ohälsosamma levnadsvanor, vilka till stor del skulle kunna förebyggas. Distriktssköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och är den profession som vanligen ansvarar för hälso- och sjukvården hos personer med funktionsnedsättning som bor på en LSS-bostad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete hos personer som bor på LSS-bostäder. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid tio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar på att distriktssköterskor upplevde det hälsofrämjande arbetet som komplext med flera faktorer som påverkar. Många distriktssköterskor upplevde en frustration utifrån brist på resurser i form av tid och organisatoriskt stöd. Personalen som arbetar på LSS-bostäder var en viktig komponent i det hälsofrämjande arbetet och utgjorde en positiv faktor när kompetens och engagemang fanns, likväl som ett hinder när dessa delar saknades. Resultatet visade att bristande kommunikativa förmåga och insikt i hälsosamma levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättning kunde utgöra ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Slutligen visar resultatet på brister i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete hos personer som bor på LSS-bostäder. Det behövs fortsatt forskning i hur distriktssköterskan bör arbeta hälsofrämjande och hur distriktssköterskans förutsättningar för det arbetet kan förbättras. / People with disabilities are an exposed group who are less healthy and more likely to suffer from illness than the rest of the population. In Sweden, there is a clear connection between people with disabilities and an unhealthy lifestyle. This health issue can be prevented though. Community health nurses are responsible to promote health for people with disabilities living in residence with special services in group housing. The intention with this study is to learn about the experiences community health nurses have while promoting health in group housing. 10 semi-structured interviews have been conducted with community health nurses working with disabled persons living in group housing. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. The result showed that all nurses experienced their health promoting work as complexed and challenging. They were frustrated with the inadequacy of support from their employer and lack of time to set aside for these tasks. The nurses described the staff working in group housing as essential for health promoting. The staff was described as a positive influence when they were engaged and competent in their field but could also work as an obstacle when they lacked those capacities. The result showed that the nurses experienced the lack of communication abilities and understanding in a healthy lifestyle of the persons with disabilities as the biggest obstacle in their work. Lastly, the results show deficiency in the health promoting work at the residences with special services in group housing led by the nurses. Further research is needed, both regarding the way health promoting work can be conducted by the community health nurse and how the work conditions best could be adapted. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>