The purpose of the study is to present a proposal of an evaluation model that can be used by organizations to measure individuals' development towards a sustainable working life. The study is supported by studies of the organization iManagement, which trains individuals in selfleadership on behalf of both national and international organizations. Those who are trained by iManagement are knowledge workers who, according to the organization, are expected to perform tasks at the right time and to the right quality.   Data is collected through the DiVa database, interviews, observations and during participation in iManagement's training iWorkflow during the spring of 2022. Total Quality Management, the process-based system model and the improvement cycle PDSA are used to analyze data.   The study shows that the improvement cycle PDSA and the self-evaluation tool Språngbrädan can be followed step by step, dimension by dimension. This contributes to a systematic improvement work with a clear focus on evaluation and improvement.   A proposal of the evaluation model XC is presented, a model that can be used to measure the effect of implementing new working methods based on the aim of achieving a sustainable working life for the individuals in an organization which requires seeing the individual from a holistic perspective. The model The Sustainable Cornerstone model is developed and shows how sustainability permeates the work with quality. The model is proposed to be tested in future studies. / Studien presenterar ett förslag på en utvärderingsmodell som kan användas av organisationer för att mäta individers utveckling mot ett hållbart arbetsliv. Organisationen iManagement utbildar kunskapsarbetare (tjänstemän) i självledarskap på uppdrag av både nationella och internationella organisationer vars medarbetare förväntas utföra arbetsuppgifter i rätt tid och till rätt kvalitet. Data samlas in genom databasen DiVa, intervjuer, observationer samt under deltagande i iManagements utbildning iWorkflow under våren 2022. Offensiv kvalitetsutveckling, den processbaserade systemmodellen samt förbättringscykeln PDSA används för att analysera data. Studien visar att förbättringscykeln PDSA och självutvärderingsverktyget Språngbrädan kan följas steg för steg, dimension för dimension. Detta bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete med ett tydligt fokus på utvärdering och förbättring. Ett förslag på en ny utvärderingsmodell, XC, presenteras. Den kan användas för att mäta effekten av implementation av nya arbetssätt utifrån syftet att uppnå ett hållbart arbetsliv för individer i en organisation.   Studien visar att begreppet hållbart arbetsliv kan definieras som individens självledarskap och goda självkänsla, att ha avsatt tid för reflektion och eftertanke samt att inte ha utsatts för ohälsosam stress. Detta innebär att organisationen ser individen utifrån en helhetssyn där denna är i behov av fysiska, sociala, existentiella och psykiska förutsättningar för att kunna uppnå ett hållbart arbetsliv. Slutligen visar studien på likheter mellan modellen Hörnstensmodellen för offensiv kvalitetsutveckling och neurovetenskapliga perspektiv inom ledarskap och förändringsledning. Modellen Den Hållbara Hörnstensmodellen arbetas fram och denna visar hur hållbarhet genomsyrar arbetet med kvalitet. Modellen föreslås att prövas i kommande studier,

The purpose of the study is to present a proposal of an evaluation model that can be used by organizations to measure individuals' development towards a sustainable working life. The study is supported by studies of the organization iManagement, which trains individuals in self-leadership on behalf of both national and international organizations. Those who are trained by iManagement are knowledge workers who, according to the organization, are expected to perform tasks at the right time and to the right quality. Data is collected through the DiVa database, interviews, observations and during participation in iManagement's training iWorkflow during the spring of 2022. Total Quality Management, the process-based system model and the improvement cycle PDSA are used to analyze data. The study shows that the improvement cycle PDSA and the self-evaluation tool Språngbrädan can be followed step by step, dimension by dimension. This contributes to a systematic improvement work with a clear focus on evaluation and improvement. A proposal of the evaluation model XC is presented, a model that can be used to measure the effect of implementing new working methods based on the aim of achieving a sustainable working life for the individuals in an organization which requires seeing the individual from a holistic perspective. The model The Sustainable Cornerstone is developed and shows how sustainability permeates the work with quality. The model is proposed to be tested in future studies. / Studien presenterar ett förslag på en utvärderingsmodell som kan användas av organisationer för att mäta individers utveckling mot ett hållbart arbetsliv. Organisationen iManagement utbildar kunskapsarbetare (tjänstemän) i självledarskap på uppdrag av både nationella och internationella organisationer vars medarbetare förväntas utföra arbetsuppgifter i rätt tid och till rätt kvalitet. Data samlas in genom databasen DiVa, intervjuer, observationer samt under deltagande i iManagements utbildning iWorkflow under våren 2022. Offensiv kvalitetsutveckling, den processbaserade systemmodellen samt förbättringscykeln PDSA används för att analysera data. Studien visar att förbättringscykeln PDSA och självutvärderingsverktyget Språngbrädan kan följas steg för steg, dimension för dimension. Detta bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete med ett tydligt fokus på utvärdering och förbättring. Ett förslag på en ny utvärderingsmodell, XC, presenteras. Den kan användas för att mäta effekten av implementation av nya arbetssätt utifrån syftet att uppnå ett hållbart arbetsliv för individer i en organisation. Studien visar att begreppet hållbart arbetsliv kan definieras som individens självledarskap och goda självkänsla, att ha avsatt tid för reflektion och eftertanke samt att inte ha utsatts för ohälsosam stress. Detta innebär att organisationen ser individen utifrån en helhetssyn där denna är i behov av fysiska, sociala, existentiella och psykiska förutsättningar för att kunna uppnå ett hållbart arbetsliv. Slutligen visar studien på likheter mellan modellen Hörnstensmodellen för offensiv kvalitetsutveckling och neurovetenskapliga perspektiv inom ledarskap och förändringsledning. Modellen Den Hållbara Hörnstensmodellen arbetas fram och denna visar hur hållbarhet genomsyrar arbetet med kvalitet. Modellen föreslås att prövas i kommande studier.

Denna studie har tagit form utifrån en organisations önskan att undersöka deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Syftet har varit att öka förståelsen för viktiga komponenter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv. För att svara på syftet har ett kvantitativt tillvägagångssätt använts där 251 enkäter skickades ut till en hel produktionsenhet. Metoden har möjliggjort en generell och bred ögonblicksbild av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Forskning som berör den psykosociala arbetsmiljön, där vårt fokus främst har legat på det organisatoriska och sociala perspektivet har bearbetats. I stor utsträckning är vår analys baserad på Job Demand – Resources modellen. En väsentlighet i arbetslivet är att det råder balans mellan kraven som ställs i arbetet och resurser som tillförs för att kunna må bra och leverera en bra prestation. Resultatet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen och visar att den organisation som undersökts brister i flera av dessa komponenter som krävs för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv där det råder balans. Framförallt är det områden som ledarskap, arbetsbelastning, återhämtning och kränkande särbehandling som har visat brister. I arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön finns en koppling mellan medarbetarnas hälsa och välmående och organisationens finansiella resultat. Med anledning av detta bör arbetsmiljöarbete vara en väl integrerad del av verksamheten. Vi har därför föreslagit ett antal åtgärder för organisationen att arbeta med i syfte att förbättra arbetsmiljön och därmed medarbetarnas hälsa och välmående som direkt påverkar organisationens framgång. / This study is based on an assignment from an organization whose intention is based on their request to review their organizational and social work environment. The aim of the study has been to increase the understanding of key components of the organizational and social work environment in order to enable a sustainable working life. We therefor chose a quantitative approach where 251 questionnaires were sent to the entire production unit. The method has enabled a general and wide-ranging aspect of the organizational and social work environment in the workplace. Research related to the psychosocial work environment, where our focus has been on the organizational and social aspect, we mainly base our analysis on the Job Demand - Resources model. An essential part of working life is that there is a balance between the job demands and resources that are provided in order to increase health and wellbeing to achieve a high performing organization. The result has been analysed on the basis of the theoretical framework and shows that the organization investigated is lacking in several of these components that are necessary to enable a sustainable work life where there is balance. There are areas such as leadership, heavy workload, recovery and victimization that has shown weaknesses. Research related to organizational and social work environment clearly states that there is a link between employee health and well-being and the organization's financial results. Due to this, our work environment should be a fully integrated part of the business. We have therefore proposed a number of activities for the organization to work with in order to improve the work environment and thus the health and well-being of employees which will directly affect the organization's success.

Inom vård- och omsorgsyrken finns idag en hög sjukfrånvaro som bidrar till en ökad risk för sjukpension, samtidigt som det också är personalbrist inom dessa yrken. En bidragande orsak till dessa problem är att arbetstagarna har en ansträngd arbetsmiljö. För att uppnå en bättre arbetsmiljö är det viktigt att förstå vad arbetstagarna upplever som problematiskt. Därför är syftet med denna studie att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur medarbetare inom vård- och omsorgsyrken upplever sin arbetsmiljö och hur det påverkar förutsättningarna till ett hållbart arbetsliv. Studien utgår från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Teorierna i studien fokuserar på fysiska, psykiska, emotionella och sociala faktorer som kan påverka arbetstagarens arbetsmiljö och förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Genom en tematisk analys identifierades mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visade att ett gott ledarskap och medarbetarskap samt upplevd arbetsbelastning var avgörande för om medarbetare upplevde en bra eller dålig arbetsmiljö och om de valde att stanna eller lämna yrket. Några viktiga faktorer var socialt stöd, rättvisa löner, erfarna och kompetenta medarbetare, en balans mellan arbete och fritid samt att det fanns resurser för att utföra ett bra arbete. / In the health and care professions, there is today a high level of sick leave that contributes to an increased risk of sickness pension, at the same time there is also a shortage of staff in these professions. A contributing factor to these problems is that workers have a strained work environment. In order to achieve a better working environment, it is important to understand what employees perceive as problematic. Therefore, the purpose of this study is to examine, from a social psychological perspective, how employees in the care and nursing professions experience their work environment and how it affects the conditions for a sustainable working life. The study is based on a qualitative method in which 10 semi-structured interviews were conducted. The theories in the study focus on physical, mental, emotional and social factors that can affect an employee's work environment and conditions for a sustainable working life. Using a thematic analysis, patterns and themes were identified in the collected material. The results showed that good leadership and employeeship, and perceived workload were decisive for whether employees experienced a good or bad work environment and whether they chose to stay or leave the profession. Some important factors were social support, fair wages, experienced and competent employees, a balance between work and leisure and that there were resources to perform a good job.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.