Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms – och missbruksvårds påverkan på studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats användes frågeformulär för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaårsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvårds. Resultatet pekade på en påverkan av attityder, sociala normer samt tron på den egna förmågan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna. Uppsatsens slutsatser visade på att Institutionen för Pedagogik (tidigare Institutionen för Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap), vilka tillhandahåller utbildningen haft framgång i arbetet med att nyansera och utveckla grundläggande synsätt för professionella inom missbruksvården. Trots detta bör den grupp av personer som inte påvisar en sådan subjektiv påverkan uppmärksammas för att förbättra resultatet än mer.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen. Resultatet visade att behandlingspedagoger har kompetens att arbeta som kuratorer och pedagoger i skolan. Arbetsuppgifter de har är exempelvis enskilda samtal med både elever och föräldrar, arbeta för samverkan med andra myndigheter och att motivera elever. Slutsatsen som kan dras är att man har kompetens att arbeta inom skolans verksamheter efter att ha genomgått utbildningen till Fil. kand. behandlingspedagog.

Inom vård- och omsorgsyrken finns idag en hög sjukfrånvaro som bidrar till en ökad risk för sjukpension, samtidigt som det också är personalbrist inom dessa yrken. En bidragande orsak till dessa problem är att arbetstagarna har en ansträngd arbetsmiljö. För att uppnå en bättre arbetsmiljö är det viktigt att förstå vad arbetstagarna upplever som problematiskt. Därför är syftet med denna studie att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur medarbetare inom vård- och omsorgsyrken upplever sin arbetsmiljö och hur det påverkar förutsättningarna till ett hållbart arbetsliv. Studien utgår från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Teorierna i studien fokuserar på fysiska, psykiska, emotionella och sociala faktorer som kan påverka arbetstagarens arbetsmiljö och förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Genom en tematisk analys identifierades mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visade att ett gott ledarskap och medarbetarskap samt upplevd arbetsbelastning var avgörande för om medarbetare upplevde en bra eller dålig arbetsmiljö och om de valde att stanna eller lämna yrket. Några viktiga faktorer var socialt stöd, rättvisa löner, erfarna och kompetenta medarbetare, en balans mellan arbete och fritid samt att det fanns resurser för att utföra ett bra arbete. / In the health and care professions, there is today a high level of sick leave that contributes to an increased risk of sickness pension, at the same time there is also a shortage of staff in these professions. A contributing factor to these problems is that workers have a strained work environment. In order to achieve a better working environment, it is important to understand what employees perceive as problematic. Therefore, the purpose of this study is to examine, from a social psychological perspective, how employees in the care and nursing professions experience their work environment and how it affects the conditions for a sustainable working life. The study is based on a qualitative method in which 10 semi-structured interviews were conducted. The theories in the study focus on physical, mental, emotional and social factors that can affect an employee's work environment and conditions for a sustainable working life. Using a thematic analysis, patterns and themes were identified in the collected material. The results showed that good leadership and employeeship, and perceived workload were decisive for whether employees experienced a good or bad work environment and whether they chose to stay or leave the profession. Some important factors were social support, fair wages, experienced and competent employees, a balance between work and leisure and that there were resources to perform a good job.