Society is becoming increasingly digitalized and we spend more and more of awake hours infront electronics, both at home and at work. Our bodies, made for being resilient hunters, are not suited for sitting still an entire day. The static work exhausts the muscles and makes it hard to maintain a correct posture throughout the day, enough time in static positions may result in both interior and exterior damages to the body. The main purposes with the project is to increase the awareness of what horrible consequences that may occur when the body is being exposed to an unhealthy posture, also develop a prototype for a product that will guide the user on the road of getting a better default posture.The product we have developed is primarily aimed at companies, which it will be able to offer their employees a better shot at a healthier life, which will result in reduced number of sick leaves for the companies. We, Johan Norén and Lukas Persson, has in our thesis, HållRätt, developed a prototype for a product that will assist you by encouraging you to improve your posture reduce your chances of getting unwanted injuries. The product is a wearable accessory that will be undetectable by your surroundings, unless you choose to wear over your clothes. The product will be a combination of a helper and personal trainer who will guide the user on the way to a better posture and thus better health and a fuller life.

Sammanfattning   Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades. Mätning av knivskärpa skedde med mätapparat Anago, samt med subjektiva skattningar enligt visuell analog skala (VAS). Tiden som kniven användes innan byte användes också som ett mått på hur länge skärpan kunde bibehållas. Ansträngningen hos styckarna undersöktes med mätning av hjärtfrekvensen under arbete, samt med skattning av ansträngning i händer och armar enligt VAS. Slutligen mättes eventuellt obehag/besvär före och under arbete med skattning enligt VAS.   Det tycks som om det knivstål som var hårdare och inte finns på marknaden fungerade sämst, medan de övriga två var likvärdiga. Det finns indikationer på att det hårdare knivstålet påverkar andra egenskaper negativt, framförallt känslan av knivens följsamhet. Det föreligger en signifikant skillnad mellan olika individer i förmågan att bibehålla knivskärpa över tid, och de med obehag/besvär byter kniv oftare. Ytterligare studier krävs för att klargöra vad skillnaderna beror på, men sannolikt har både styckarens arbetsteknik, och företagets och individens rutiner för knivvård betydelse. Förbättrad utbildning inom dessa områden rekommenderas. Utvärderingen av knivtid indikerar att en styckare behöver 5-6 knivar per dag för att säkerställa att arbetet sker med vass kniv hela tiden. Det finns ett samband mellan dålig knivskärpa och lokal ansträngningskänsla i händer och armar. Något samband mellan knivskärpan och central ansträngning kunde dock inte påvisas i denna studie. Pulsvärdena visade att arbete som styckare innebär en hög belastning på andnings- och cirkulationsapparaten, och att de löper en stor risk att överskrida det rekommenderade gränsvärdet för energetisk belastning. Större undersökningsmaterial krävs dock för att dra säkrare slutsatser angående detta.

Background: The combination of three forces, the organizations’ desire for visibility, the citizens’ interest in the HSOs and the increasing pressure upon journalists to attract the interest of the audiences have all contributed to the fact that HSO managers nowadays have more interactions with the media than ever before. Aim: The aim of this thesis is to gain a deeper knowledge about HSO managers’ interaction with the media; their experience of the interaction, strategies and support. Method: The material of the study A was subject to a qualitative research approach along the lines of grounded theory, whereas content analysis was applied to study B. Results: The results show how the personal consequences as well as the consequences for their managerial practice vary in accordance with the extent to which the manager, the organization and the media attribute individual focus. The amount of support and from where within the organization the support was offered varied. When the managers did receive support from within their organization, it primarily came from co-workers or subordinates. Any strategies for interactions with the media were rarely organization-wide or even put into writing. Instead, they were defined by the managers themselves along the way. Discussion: The managers’ interactions with the media may be influenced both on a managerial and organizational level. Neither manager nor organization seem to profit from an individual focus, at least not in the long term. Conclusions: The result indicate the grade of reactions, stand in relation to the level of personification. Also the results suggests that this was influenced by the manager him- or herself, the organization as a whole and by the media. Managers tended to strive for an open and proactive strategy in relation to the media. They did not perceive much support and felt they were expected to handle the interactions with the media all on their own. / Bakgrund: Mötet mellan media och chefer inom Human Service Organisationer (HSO) har kommit att förändrats. Journalisten har allt mindre tid på sig att utforma sina rapporteringar varför förenklade beskrivningar har i högre grad kommit att bli en del av journalisternas vardag. Parallellt har medborgarnas krav på transparens kring HSO ökat, vilket bidragit till mediernas ökade bevakning kring dessa verksamheter. Artiklar och inslag ifrån HSO väcker ofta ett intresse och i ett allt mer hårdnande medialandskap så tävlar journalisterna om sina mottagare. Samtidigt har HSO ett allt större intresse för att synas i media. Medias kanaler har blivit ett viktigare medel för ett uppbyggande och bibehållande av varumärket. Dessa tre samspelande krafter; verksamheterna önskan om att synas, medborgarnas intresse för HSO och journalisternas allt mer ökade krav på att väcka intresse hos mottagaren har bidragit till att de chefer som leder HSO har fler möten med media och att dessa möten har kommit att bli viktigare för verksamheterna. Syfte: Syftet med avhandlingen var att identifiera hur chefer inom HSO som möter media reagerar då de är i ett personligt fokus. Likaså var syftet att undersöka vilka stödåtgärder de erbjudits och efterfrågat samt hur stöd och strategier kan påverka mötet med media. Metod: Avhandlingsarbetet i den första studien har en kvalitativ forskningsansats i linje med grounded theory, medan den andra studien utgår ifrån innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar på hur graden av reaktioner kan påverkas av i vilken grad chefen själv, organisationen och media personifierar. I den mån chefen själv ser sig som ensam ansvarig och organisationen inte verkar för att dela ansvaret så ökar graden av reaktioner hos chefen. Kombineras den interna personifieringen med extern personifiering såsom ifrån media så ökar graden av reaktioner hos chefen ytterligare. Väljer verksamheterna att fördela ansvaret för mötet med media minskar istället graden av personifiering och därmed också chefernas reaktioner. Graden av stöd och varifrån stödet erbjöds i organisationen varierade, men resultatet visade på att majoriteten av de chefer som ingick i studien vare sig förväntade sig eller fick så mycket stöd under ett medialt fokus. I den mån cheferna fick stöd inom den egna organisationen så var det främst ifrån kollegor och underordnade. Vad gäller strategier för mötet med media så var strategin sällan organisationsgemensam och nedskriven utan den utformades allteftersom av cheferna själva. Diskussion: Resultatet visar att konsekvenserna på chefsfunktionen och organisationen varierar beror på i vilken grad chefen, organisationen och media hanterar personifiering. Varken chef eller organisation tycks tjäna på en personifiering, åtminstone inte i förlängningen. Ett uppdelat ansvar mellan överordnad, kommunikatör och ledningsgrupp skulle kunna minska graden av personifiering. Detta skulle i sin tur kunna förbättra förutsättningarna för ett tryggare möte med media. Slutsatser: Reaktioner såsom undvikande, obeslutsamhet, en vilja att avgå samt en hårdhet gentemot sig själv och andra stod i direkt relation till graden av personifiering. Graden av reaktionerna kan påverkas av chefen själv, organisationen samt av media. Cheferna i studien strävade efter ett öppet och proaktivt förhållningssätt i relation till media. De uppfattade inte mycket stöd och ansåg det som sitt ansvar att möta media själva. Stöd som de fick kom ifrån kollegor och underordnade. / <p>QC 20160502</p>

Workers within production and assembly lines are often exposed to ergonomically unfavorable tasksand conditions. Reaction forces and reaction torques generated by industrial power tools may causenot only discomfort but also health issues and injury. The forceful tasks in combination with highlyrepetitive hand-arm motions and prolonged tool use paves the way for loss in workforce capacitywhich in turn can lead to great losses in productivity and product quality. An umbrella term for themany injuries and diseases that may arise from the use of such tools is Cumulative Trauma Disorders(CTD).This study aimed to investigate the ergonomic effect of power tool use for various tool and taskrelated conditions. The study required the setup of a test rig with a simulated handle of the tool. Theergonomic impact was assessed by measuring the torques associated with different tighteningstrategies, as well as measuring the angular displacement of the tool handle. By varying the jointstiffness and workplace orientation, the complexity of the task was varied and thus quantified.Measurements of muscle activity during each tightening procedure provided a quantification of thephysiological impact on the operator. By combining the measurements on the operator withsubjective assessment of perceived exertion and discomfort, a more holistic perspective on thetightening procedure was obtained.The results obtained from the study stressed the negative impact on the operator which the QuickStep tightening strategy on medium hard joints implies, regardless of workspace orientation. TheTurbo Tight and Tensor Pulse tightening strategies turned out to generate the lowest reactiontorques and handle deflections, regardless of joint stiffness and workspace orientation. The findingsfrom the muscle activity measurements in combination with the subjective evaluation methodsfurther confirmed the mildness of the Turbo Tight and Tensor Pulse strategies. Moreover, horizontalworkspace resulted in lower tool handle deflection compared to vertical workspace for all tighteningstrategies and joint stiffnesses. / Många antällda på monteringsband exponeras ofta för ergonomiskt ofördelaktiga arbetsuppgifter och arbetsförhållanden. De handhållna monteringsverktyg som används genrerar ofta reaktionskrafter som i många fall kan orsaka en känsla av obehag eller ge upphov till mer bestående hälsobesvär. De kraftfulla och repetetiva arbetsuppgifterna som montering många gånger innebär kan bana väg för förluster i arbetskraftskapacitet, vilket i sin tur kan leda till stora förluster i produktivitet och produktkvalitet. En paraplyterm för de många åkommor och besvär som kan uppstå som ett resultat av användandet av handhållna monteringsverktyg är ’förslitningsskador’ (Cumulative Trauma Disorders på engelska). Målsättningen för denhär studien har varit att undersöka de ergonomiska effekter som användandet av handhållna monteringsverktyg innebär vid olika vektygs- och arbetsuppgiftsrelaterade parametrar. Studien genomfördes med hjälp av en test rig där ett simulerat verktygshandtag utnyttjades. Den ergonomiska effekten på användaren undersöktes genom mätningar av uppnådda reaktions moment och handtags vinklar associerade med olika åtdragningsstrategier, styvhet av förband samt orientering av arbetsyta. Genom att mäta muskelaktiviteten i underarmen hos testpersonerna erhölls en kvantifiering av den fysiologiska effekten på testpersonerna. Mätningarna av vinkel, moment och muskelaktivitet kombinerades med subjektiva skattningsmetoder för att på så sätt kunna erhålla ett mer holistiskt perspektiv på åtdragningarna och deras effekt på människan. Resultaten från studien underströk de negativa effekterna av åtdragning med Quick Step strategin på medium hårda förband, oavsett orientering av arbetsytan. Turbo Tight och Tensor Pulse strategierna genererade de lägsta reaktions momenten och handtags deflektionerna. Resultaten från muskelsaktivitetsmätningarna och de subjektiva skattningsmetoderna bekräftade den relativa mildheten hos Tensor Pulse och Turbo Tight strategierna. Dessutom påvisades att åtdragningar som sker på en horisontell arbetsyta resulterade i lägre handtagsdeflektion jämfört med åtdragningar på en vertikal arbetsyta, oavsett åtdragningsstrategi och styvhet hos förband.

With the development of information and communication technology (ICT), car sharing becomes more and more popular. It is a short-term car rental service and Volvo entered this market in 2019. The purpose of this thesis is to design for a seamless and personalized experience for car sharing users with the smartphone. A literature overview and user interviews were performed to get a general understanding of the user groups, usage patterns of the car sharing service and their experience of connecting the smartphones to the car. Two user tests were made to iterate the design and get to know users’ opinions about the design concepts. Personas and scenarios were built up and that made the basis for the design of user interfaces on the car-sharing apps and the \ac{IVI}. As a result, a concept solution was brought up. The general process of the car sharing service was: booking a car, finding a car, getting onboard, picking up friends, and getting offboard. For drivers, they can find and unlock the car seamlessly with the phone, get onboard with all preferred settings applied, safely log into the IVI system, easily pick up friends by seeing their position, and clear personal data when they return the car. For passengers, they can see the position of the car and estimated arrival time, scan a QR code to turn their phones to a remoter of the IVI system, directly send a destination to the IVI system, and share their favorite music. Nearly all the users liked the designed functions in the tests but the adoption of the service was mainly affected by two factors. One was privacy concerns and the other was function value. Users made a choice of how important more functions were compared with sequences regarding loss of privacy. More future research needs to be done to further validate the findings of this thesis and achieve the designed experience.

Detta projekt har framtagit ett program för att kartlägga vadmusklers aktivering. Med hjälp av IMU i kombination med EMG kan programmet dra slutsatser om löpares muskelaktivering med olika skor. I studier där muskelaktivitet mättes med hjälp av stationära tryckplattor uppkom det ett behov av ett program som kunde bearbeta båda typer av data samtidigt. Därför har detta projekt tagit fram ett program som använder EMG- och IMU-data för att analysera hur individers prestation påverkas av skorna de använder. Barfotalöpning användes som referens för att kunna avgöra hur ansträngning skiljer sig mellan olika skor. Resultatet blir en procentskala där barfota är 100 % ansträngning och prestationen med olika skor kan ligga över och under barfotalöpnings aktiveringsnivå. Med det nya programmet ska forskare kunna förstå påverkan som löpares skoval har på ansträngning. / This project has constructed a program for mapping calf muscles activation. With the help of IMU in combination with EMG the program can draw conclusions regarding runners’ performances with different shoes. In studies where muscles activity was measured with the help of stationary pressure plates there arose a need for a program that could process both kinds of data simultaneously. Therefore, this Project presents a program that uses EMG and IMU data to analyse an individual’s performance based on the wearers’ shoes. Barefoot running was used as a reference to determine the level of effort with different shoes. The result is expressed as a precent scale where barefoot is 100% effort and the performance with different shoes can be above or below barefoot activation level. With the new program, scientists could understand the correlation between runners’ shoe choice and their efforts.

Safety, a word that can be linked and interpreted in many different ways. Personal safety, that you should feel safe in your everyday life depending on your surroundings. IT security, to protect a persons or organization's valuable assets such as information. Flight safety, the safety of flying in its various kinds. There are safety issues in almost every area you look at, but this project that you will read about in this report is about traffic safety, more specifically, the safety of working in the back of an ambulance. Imagine working as an ambulance paramedic. You and your colleague have just picked up a “Prio 1” (most critical degree), classified patient who needs urgent care. You are sitting in the back of the ambulance and will take care of the patient while your colleague is driving the car. The situation is so critical that your colleague needs to drive as quickly as possible to get to the hospital in time. Thus, you must sit tight with a seat belt in order not to risk your own safety during the ride. Around you, there are a number of components you need to care of for the patient. You cannot reach these components because of the belt that clings to the chair. What are you going to do? Do you unbutton your belt to reach the components, but risk your own safety while driving? Or do you wear the belt incorrectly, so that you use the belt, but only over the hips (for example), so that you can reach the tools? Both of these alternatives are how the majority of ambulance paramedics use the seatbelt today to be able to do their job. Either you unbutton and release yourself completely from the belt or you use it, but incorrectly to reach everything the person in question needs in the ambulance. Both actions have resulted in a big amount of injuries to the caregivers and the numbers continues to increase continuously. This project is about just that. A solution to the problem of the working environment in the back of ambulances. Further in this report you will read about how two students at Halmstad University encountered the problem, but first and foremost how they solved it. / Säkerhet, ett ord som kan kopplas och tolkas på många olika sätt. Personlig säkerhet, att man ska känna sig trygg i sin vardag beroende på omgivning. IT-säkerhet, att skydda en persons eller en organisations värdefulla tillgångar som exempelvis information. Flygsäkerhet, säkerheten vid flygning av dess olika slag. Det finns säkerhetsfrågor inom nästan varje område, men arbetet som du kommer få läsa om i denna rapport handlar om trafiksäkerhet, mer specifikt, säkerheten vid arbete bak i en ambulans.   Föreställ dig att du arbetar som ambulanssjukvårdare. Du och din kollega har precis plockat upp en “Prio 1” (mest akuta graden), klassad patient som behöver akut vård. Du sitter bak i ambulansen och ska vårda patienten medan din kollega kör bilen. Läget är så kritiskt att din kollega behöver köra så snabbt som möjligt för att hinna till sjukhuset i tid. Därmed måste du sitta fastspänd med bilbälte för att inte riskera din egen säkerhet under körningen. Runtomkring dig finns det ett antal komponenter du behöver för att vårda patienten. Du når inte dessa produkter på grund av bältet som håller fast dig i sätet. Vad gör du? Knäpper du loss bältet för att kunna nå komponenterna, men riskerar din egen säkerhet under bilfärden? Eller tar du på dig bältet på ett inkorrekt sätt, så du sitter bältad, men bara över höfterna (exempelvis), så att du kan nå verktygen?  Båda alternativen är hur majoriteten av ambulanssjukvårdare går till väga idag för att kunna utföra sitt jobb. Antingen knäpper man loss och frigör sig helt från bältet eller så använder man det, fast på ett inkorrekt sätt för att kunna nå allt personen i fråga behöver i ambulansen. Båda handlingarna har lett till flertalet skador på vårdarna och antalet fortsätter öka kontinuerligt. Arbetet handlar just om detta. En lösning på problemet med arbetsmiljön bak i ambulanser. Vidare i denna rapport kommer du få läsa om hur två studenter vid Högskolan i Halmstad kom i kontakt med problemet, men framförallt hur de fann en lösning till det.

Background: The term physical behavior includes sedentary and non-sedentary everyday physical activities. Objective measurement methods are recommended when sedentary behaviors are to be measured. Data from a thigh worn accelerometer can, together with the Acti4 software, be used to distinguish different physical behaviors. Due to different shapes of thighs and how the accelerometers have been placed on the thighs there is a need to compensate for individual differences in reference angles in respect to gravity. Normally this is done by letting the participants perform a reference position when they stand up and that time is noted in a diary. However, this is very time  consuming. One alternative is to automatically estimate the compensation angles from walking episodes in the existing data. Objective: The aim of this study was to validate two new features to the Acti4 software, detection of lying and automatic reference angle generation. Methods: Ten participants underwent a 45-minute standardized protocol, and a 48-hour free-living protocol, with recordings of the different physical behaviors lying, sitting, standing, walking, running, stair walking, and cycling. Video recordings of the standardized protocol, and accelerometer data and diaries together with the participants review of the results from the software from the free-living protocol, has been used to validate the software. Results: During the standardized protocol, the overall accumulated performance of the software to identify the same physical behavior as in the video recordings was 81.1% (sensitivity), 96.7% (specificity) and 94.8% (accuracy). Participants agreed that most identified physical behavior episodes were correct, when reviewing the result from the software. When the two different reference angle generation methods were compared, almost no difference was found in the results of the standardized protocol, neither when comparing total time registered per behavior accumulated for all participants during the free-living protocol. Conclusions: The software may be used in research as a valid tool to measure physical behavior. However, the sensitivity to detect lying and stair walking may vary between individuals. When conducting research with thigh worn accelerometers, researchers may use the easier to use method with automatically generated reference angles instead of the more burdensome method with manually recorded diary annotation.

Work-related musculoskeletal disorders constitutes a substantial burden for society, generating individual suffering and financial costs. Quantifying the musculoskeletal stress and establishing exposure-response relationships is an important step in facing this problem. Observational methods for assessing exposure in the field of ergonomics have shown poor results, and the technical measurement methods that exists are often complicated to use which limits their scope to scientific purposes. This work describes the development of a prototype measurement system aimed to simplify ambulatory measurements of musculoskeletal load, specifically aimed at the wrist and hand. Wearable sensors including Inertial Measurement Units (IMU:s) and Electromyography (EMG) were connected to a smartphone and used for measuring wrist movement and forearm muscle activity. Data sampled in the smartphone was stored online in a cloud database, and a webapplication was developed to visualize work-load exposure. Testing under controlled conditions indicated that muscular rest can be measured and classified according to suggested risk thresholds. Accurate angular measurements were difficult to implement because of lacking inter-sensor alignment in the horizontal plane, as well as uncertainties in the Bluetooth protocol. Future work should focus on the IMU:s and look to further develop a method of correcting the relative angle error, as well as investigating accurate time synchronization of the two sensors.Alternatively, deriving angular velocities directly from the IMU gyroscopes could be investigated.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.