Background: The combination of three forces, the organizations’ desire for visibility, the citizens’ interest in the HSOs and the increasing pressure upon journalists to attract the interest of the audiences have all contributed to the fact that HSO managers nowadays have more interactions with the media than ever before. Aim: The aim of this thesis is to gain a deeper knowledge about HSO managers’ interaction with the media; their experience of the interaction, strategies and support. Method: The material of the study A was subject to a qualitative research approach along the lines of grounded theory, whereas content analysis was applied to study B. Results: The results show how the personal consequences as well as the consequences for their managerial practice vary in accordance with the extent to which the manager, the organization and the media attribute individual focus. The amount of support and from where within the organization the support was offered varied. When the managers did receive support from within their organization, it primarily came from co-workers or subordinates. Any strategies for interactions with the media were rarely organization-wide or even put into writing. Instead, they were defined by the managers themselves along the way. Discussion: The managers’ interactions with the media may be influenced both on a managerial and organizational level. Neither manager nor organization seem to profit from an individual focus, at least not in the long term. Conclusions: The result indicate the grade of reactions, stand in relation to the level of personification. Also the results suggests that this was influenced by the manager him- or herself, the organization as a whole and by the media. Managers tended to strive for an open and proactive strategy in relation to the media. They did not perceive much support and felt they were expected to handle the interactions with the media all on their own. / Bakgrund: Mötet mellan media och chefer inom Human Service Organisationer (HSO) har kommit att förändrats. Journalisten har allt mindre tid på sig att utforma sina rapporteringar varför förenklade beskrivningar har i högre grad kommit att bli en del av journalisternas vardag. Parallellt har medborgarnas krav på transparens kring HSO ökat, vilket bidragit till mediernas ökade bevakning kring dessa verksamheter. Artiklar och inslag ifrån HSO väcker ofta ett intresse och i ett allt mer hårdnande medialandskap så tävlar journalisterna om sina mottagare. Samtidigt har HSO ett allt större intresse för att synas i media. Medias kanaler har blivit ett viktigare medel för ett uppbyggande och bibehållande av varumärket. Dessa tre samspelande krafter; verksamheterna önskan om att synas, medborgarnas intresse för HSO och journalisternas allt mer ökade krav på att väcka intresse hos mottagaren har bidragit till att de chefer som leder HSO har fler möten med media och att dessa möten har kommit att bli viktigare för verksamheterna. Syfte: Syftet med avhandlingen var att identifiera hur chefer inom HSO som möter media reagerar då de är i ett personligt fokus. Likaså var syftet att undersöka vilka stödåtgärder de erbjudits och efterfrågat samt hur stöd och strategier kan påverka mötet med media. Metod: Avhandlingsarbetet i den första studien har en kvalitativ forskningsansats i linje med grounded theory, medan den andra studien utgår ifrån innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar på hur graden av reaktioner kan påverkas av i vilken grad chefen själv, organisationen och media personifierar. I den mån chefen själv ser sig som ensam ansvarig och organisationen inte verkar för att dela ansvaret så ökar graden av reaktioner hos chefen. Kombineras den interna personifieringen med extern personifiering såsom ifrån media så ökar graden av reaktioner hos chefen ytterligare. Väljer verksamheterna att fördela ansvaret för mötet med media minskar istället graden av personifiering och därmed också chefernas reaktioner. Graden av stöd och varifrån stödet erbjöds i organisationen varierade, men resultatet visade på att majoriteten av de chefer som ingick i studien vare sig förväntade sig eller fick så mycket stöd under ett medialt fokus. I den mån cheferna fick stöd inom den egna organisationen så var det främst ifrån kollegor och underordnade. Vad gäller strategier för mötet med media så var strategin sällan organisationsgemensam och nedskriven utan den utformades allteftersom av cheferna själva. Diskussion: Resultatet visar att konsekvenserna på chefsfunktionen och organisationen varierar beror på i vilken grad chefen, organisationen och media hanterar personifiering. Varken chef eller organisation tycks tjäna på en personifiering, åtminstone inte i förlängningen. Ett uppdelat ansvar mellan överordnad, kommunikatör och ledningsgrupp skulle kunna minska graden av personifiering. Detta skulle i sin tur kunna förbättra förutsättningarna för ett tryggare möte med media. Slutsatser: Reaktioner såsom undvikande, obeslutsamhet, en vilja att avgå samt en hårdhet gentemot sig själv och andra stod i direkt relation till graden av personifiering. Graden av reaktionerna kan påverkas av chefen själv, organisationen samt av media. Cheferna i studien strävade efter ett öppet och proaktivt förhållningssätt i relation till media. De uppfattade inte mycket stöd och ansåg det som sitt ansvar att möta media själva. Stöd som de fick kom ifrån kollegor och underordnade. / <p>QC 20160502</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-186093 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Wramsten Wilmar, Maria |
| Publisher | KTH, Ergonomi, Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-STH ; 2016:2 |
Page generated in 0.0032 seconds