Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete. Om formen på utbildningen inte stämde överens med individens behov var detta ett motiv till att avstå. Vårdarna tycktes främst drivas av en inre motivation, något som delvis kan förklaras av omsorgsyrkets beskaffenhet som ett human service yrke.

Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet. Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet. Metod: BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies. Bakgrund: Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten. Resultat: Låset ”Sleepsafe” tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna. Mätningarna visade att det endast krävs 6.52 N med nya låsets konstruktion att jämföra med 19.99 N för den ursprungliga låskonstruktionen. Diskussion: Vi strävade efter att integrera hela låsningsmekanismen i en produkt för att slippa utföra flera moment vid öppnandet, men för att göra låset mer barnsäkert så monterades ett extra lås nedtill som då blir svårt för barnen att nå. Med nya gångjärn slipper man numera att lyfta hela grinden. Ett fantastiskt tillfälle gavs till att testa låset på de riktiga användarna på handikapp-mässan ”Leva och fungera” i Göteborg. Produkten justerades något efteråt. Med låsets nya konstruktion har problemen eliminerats och underlättar för användaren.

Syftet med vår undersökning var att se om man med hjälp av pedagogiskt drama kan stärka intellektuellt funktionshindrade barns självkänsla. Eftersom vi båda arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det är stimulerande och utmanande, valde vi att göra vår undersökning i en dramagrupp med 10 grundsärskoleelever. Under vårterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterföreställning. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vårterminens dramapass. Eftersom det kan vara svårt att förhålla sig objektiv i deltagande observationer valde vi att även göra intervjuer. Intervjuerna genomfördes av Johanna som inte var involverad i projektet. Vi valde att analysera vårt resultat med hjälp av Chaibs fem kategorier; självförtroende, frihetskänsla, identitet, den kommunikativa kompetensen och empati. Kategorierna hjälpte oss att få en struktur till att redovisa vårt resultat.Resultatet visade att barnen blivit mer säkra på sig själv och att de upplevde att de hade lärt sig något. Vi har kommit fram till att pedagogiskt drama är en metod att arbeta med för att skapa trygga elever som känner sig säkra i sig själv.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartläggning av kompetensen blandpersonal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommunsLSS verksamhet. Hur ser personal på sin kompetens, på sina utvecklingsmöjligheter påarbetsplatsen och i yrket, hur de ser på sin nuvarande arbetssituation, samt hur derastillgång till handledning ser ut. Med hjälp av en enkätundersökning har jag fått framvilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklasinom vård och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska få tillräckligautvecklingsmöjligheter på sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar också attpersonalen ser positivt på sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet attmajoriteten av de tillfrågade att arbetslaget aldrig har fått handledning, trots att flertaletav dem någon gång har känt ett behov av detta. Resultatet kopplas samman med aktuellforskning och aktuella undersökningar. Resonemang förs kring begreppet kompetens,yrkeskompetens och utbildning.

The aim of this master thesis is to study what relationship mentally disabled adults have with the public library and what factors affect their meeting with the library. The work of the library is also studied so that the experiences of the mentally disabled can be put in relation to the work performed for the group. The method used was interviews with four mentally disabled adults and one librarian responsible for the social function and availability at the library. As a theoretical framework Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model over the profiles of the library and Michael Buckland’s barriers, which must be overcome to achieve full access to information, were used. The informants have a positive attitude towards both the library and the library staff and visit the library regularly. They use the library primarily for borrowing different kinds of literature and two of the informants also use the library for study purposes. Factors that positively affect the meeting with the library are the librarians and sufficient and adapted signs and displays. The informants experience difficulties at the adult section of the library where the display is not adapted and when trying to use the computers. Many of the obstacles arise because of lack of know-ledge about the library among the mentally disabled and due to the lack of knowledge on the part of the librarians regarding this user group. To overcome these barriers user education and contact and cooperation between mentally disabled and the public library may be employed.

<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA. Begränsningar inom aktivitetsområdena fritid och arbete påverkade personers välbefinnande negativt mer än begränsningar i de andra områdena. Den största anledningen till aktivitetsbegränsning var smärta. Slutsatsen var att arbetsterapeutens fokus bör ligga på personers totala livssituation och inte endast på aktivitetsbegränsningarna inom aktivitetsområdena personlig vård och boende.</p>

<p>Arbetsterapeuter tillfrågas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostäder. Det finns ingen forskning eller sammanställning om hur det egentligen förhåller sig i den fysiska miljön på gruppbostäder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlägga den fysiska tillgängligheten på gruppbostäder i förhållande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktär. Mätningar genomfördes på 18 gruppbostäder för vuxna med beslut enligt LSS. Mätningarna genomfördes manuellt enligt instrumentet Housing Enabler, sedan användes dataprogrammet Housing Enabler 1.0 för resultatbearbetning.<strong> </strong>Resultatet visade att det förekommer miljöhinder på samtliga gruppbostäder, även helt nybyggda. Resultatet visade även att det var samma gruppbostad som orsakade störst tillgänglighetsproblem för de tre personprofilerna. Det var främst i inomhusmiljön miljöhinder förekom. För personprofilen som var rullstolsburen förekom flest miljöhinder. Resultatet är användbart vid framtida deltagande i arbetsgrupper för arbetsterapeuter vid planering och projektering av gruppbostäder.</p>

Datorn är ett viktigt verktyg i vår vardag. För rörelsehindrade kan datorn vara en förutsättning för att kunna fungera i vardagen. Datorn har som tekniskt hjälpmedel gett funktionshindrade större möjligheter till meningsfulla aktiviteter, såsom att på egen hand skriva, läsa och kommunicera. Samtidigt är det inte alltid funktionshindrade klarar av att använda vanliga datorer utan behöver alternativa inmatnings- och styrenheter. Målet med denna licentiatavhandling har varit att utveckla tekniker som ska stödja personer med rörelsebegränsningar. Främst har arbetet varit att utveckla alternativa tekniker för att kunna manövrera en dator. Viktiga aspekter i arbetet har varit att göra hjälpmedlen användarvänliga, möjliga att individanpassa, och att ta tillvara de tänkta användarnas synpunkter kring behov och önskemål. Vidare har inmatningsenheten utvärderats av användare och även tillämpats som ett rehabiliteringsverktyg för en mindre patientgrupp med nackskador, så kallade pisksnärtskador. Utöver dessa vetenskapliga mål har produktionsaspekterna varit viktiga. För att säkerställa att enheten ska kunna bli en produkt måste den kunna produceras och säljas till ett rimligt pris och detta måste beaktas under hela utvecklingsprocessen. En alternativ datormus baserad på MEMS-gyroskop har utvecklats. Utvecklingen är gjord utifrån de krav de tilltänka användarna ställde på den alternativa datormusen och enheten är utprovad och förbättrad i en iterativ process mellan utvecklare och användare, så kallad användarcentrerad utvecklingsprocess. MEMS-gyron var den typ av rörelsesensor som bäst svarade mot de krav som ställdes på enheten. De användare som deltog vid ett längre fältprov var samtliga nöjda och ville behålla musen. För att underlätta processen att välja rätt typ av gyro och att kunna utvärdera deras stabilitet under olika omgivningsfaktorer, såsom temperatur och vibrationer, har en testrig för gyron utvecklats. Människors rörelsemönster skiljer sig från industriella tillämpningar och därför behövs en speciell testrigg. Testriggen roterar gyron och mäter sensorsignalen under olika betingelser. Flera gyron kan testas samtidigt och testdatat kan sparas och analyseras i efterhand. Ett interaktivt datorbaserat träningsprogram har utvecklats och utvärderats vid en pilotstudie tillsammans med den alternativa datormusen. Syftet var att låta nackskadade utföra huvudrörelser och få en feedback på att de tränar rätt. Resultatet pekar på att detta kan vara en lovande metod. / Computers are important tools. People with motion disabilities sometimes are dependent on a computer and used as a technical aid the computer has improved the possibilities to perform meaningfull tasks, as writing, reading and communicating. However, disabled often need an alternative input device to control a computer.   The aim with this licentiate theses has been to develope techniques to support persons with motion limitations. Focus has been to develope alternative techniqes to control a computer. Important aspects have been user-friendlieness, possiblilities to perform individual adaptions and incorporatation of specifications from the intended users. Further, the input device has been evaluated by users and applied as a rehabilitation tool for a smaller patient group of persons with whiplash associated disorders.   Further, production aspects are important. To make the unit into a product, it has to be possible to produce and sell to a reasonable price. This has to be considered during the whole development process.   An alternative computer mouse based on a MEMS gyroscope has been developed. The specifications made by the users has been used as a starting point in the development and the unit has been evaluated and improved in an iterative process, so called user centric development. MEMS-gyros were the type of motion sensors most corresponding to the demands. The users that participated in a longer field test were all satisfied and wanted to keep the mouse.   To improve the process to choose right kind of gyro and to be able to evaluate their stability depending on factors as temperature and vibration, a test-rigg for gyros has been developed. Human motion pattern differs from industrial applications and therefor a special test-rigg was needed. The testrigg rotates the gyros and measures the sensor signal. Several gyros can be tested simultaneously and data can be stored and analysed afterwards.   An interactive computerbased training program has been developed and evaluated in a pilot study together with the altrenative computer mouse. The aim has been to let people with neck injuries perform head motions and get feedback that they perform the right kind of training. The result is promising.

Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA. Begränsningar inom aktivitetsområdena fritid och arbete påverkade personers välbefinnande negativt mer än begränsningar i de andra områdena. Den största anledningen till aktivitetsbegränsning var smärta. Slutsatsen var att arbetsterapeutens fokus bör ligga på personers totala livssituation och inte endast på aktivitetsbegränsningarna inom aktivitetsområdena personlig vård och boende.

Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vår litteratur är publicerad av Svenska forskare på Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans värld för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehåller tre olika perspektiv, Lärare, elev och förälder. I studien beskrivs det hur pedagogerna fortbildas, fördelarna med datorerna för denna grupp elever men också nackdelarna, vilka hjälpmedel som finns att tillgå och hur eleverna kan med hjälp av internet kommunicera och utvecklas.