Background: Nurses and district nurses encounter many patients with dementia in their profession. It is important to enlighten what nurses and district nurses can do in order for the meeting to be as good as possible for this population and to investigate the findings in research literature on optimal care in meeting with people with dementia. The purpose of this study was to elucidate the nurse / district nurse's experiences of what constitutes good meetings with persons with dementia. The method was a systematic literature review. Literature searches were made in three databases CINAHL, PubMed and PsychINFO. Fifteen papers were analyzed using qualitative content analysis. Results: The six categories that emerged was;. The meeting with dementia affects the nurse; The environment where the care takes place is important; The organization of care affect the care. Knowledge and attitudes affect the care; The nurse strives to provide good care. Relatives, as a resource in nursing care. Conclusion: Registered nurses play an important role in the care of people with dementia. The results obtained provide a guidance on which factors play a role for the care of people with dementia. / Bakgrund: Sjuksköterskor och distriktssköterskor möter många patienter med demenssjukdom i sitt yrke. Det är viktigt att belysa vad sjuksköterskor och distriktssköterskor kan göra för att mötet ska bli så bra som möjligt för denna patientgrupp och att undersöka vad litteraturen redovisar avseende optimal omvårdnad i mötet med personer med demenssjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans/distriktssköterskans erfarenheter av omvårdanden av personer med demenssjukdom. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser, CINAHL, PubMed samt PsychINFO. Femton artiklar som svarade på studiens syfte analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Mötet med demenssjuka berör sjuksköterskan; Miljön där omvårdnaden äger rum är av betydelse; Vårdens organisation påverkar omvårdnaden. Kunskap och attityder påverkar omvårdnaden. Sjuksköterskan strävar efter att ge god vård och omsorg; Anhöriga en resurs i omvårdnaden. Konklusion. Sjuksköterskans kunskap och ansvar spelar en viktig roll i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. De resultat som framkommit ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.