Läroböcker som används i undervisningen i arabiska som modersmål importeras från arabiska länder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. På grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som används i undervisningen här i Sverige.Det övergripande syftet med min uppsats är att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i läroboken ”Al qeraa al arabia”, som används i undervisning i arabiska som modersmål på grundnivå.För att analysera den valda läroboken har jag valt att kombinera två analysmetoder, nämligen en hermeneutisk metod kallad ”kritisk närläsning” och en språkvetenskaplig metod, där jag använder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att läroboken ”Al qeraa al arabia” inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som är från olika arabiska länder.Avslutningsvis diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området. / National culture and identity in an ArabicTextbook

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.