Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera debatten som föregick beslutet att avskaffa vitsord i uppförande- och ordning i avgångs- och examensbetygen 1954. Empirin utgörs av massmediala texter, en materialtyp som inte analyserats i tidigare forskning om efterkrigstidens reformer av uppförande- och ordningsbetygen. Med hjälp av kritisk diskursanalys söker jag efter återkommande teman i aktörers utsagor och i mediernas beskrivningar. Uppsatsens frågeställningar handlar om hur uppförande- och ordningsbetyg konstruerades, samt vilka diskurser som artikulerades i talet om dessa betyg. Frågor ställs också kring mediernas betydelse och funktion i debatten, både som arena och som självständiga utbildningspolitiska aktörer. Genom att ta reda på vilka föreställningar, bilder och myter om uppförande- och ordningsbetyg som cirkulerade i samhället – i och genom massmedierna – under den aktuella tidsperioden, så synliggörs den dåtida synen på betygen. Därmed hoppas jag kunna säga något om det historiska sammanhang där ett slopande ansågs som nödvändigt. Mitt resultat visar att beslutet att avskaffa uppförande- och ordningsbetygen framstår som begripligt utifrån den starkt kritiska debatten där en av de mest dominerande uppfattningarna var att en sänkning i uppförandebetyget var ett livstidsstraff. Studien visar också att medierna själva orsakade och präglade debatten genom en intensiv nyhetsbevakning av några »betygsskandaler» på olika läroverk runtom i landet.

Vårt syfte med undersökningen var dels att ta reda på hur verksamma grundskollärares inställningar till att betygsätta elever ifrån skolår sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förändra skolan för lärare och elever. Våra frågeställningar var: • Vilka olika inställningar hos verksamma lärare finns till att betygsätta elever i tidiga skolår? • Vilka motiv finns till de olika inställningarna? • Vilka konsekvenser för eleverna tror lärarna att betygsättning ger? Vi ville undersöka lärarnas grunder till de olika inställningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag på en ny skolreform, där betygssättning från skolår sex skall införas. Den nuvarande skolministern har även förslag på att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolår. Vi genomförde vår undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lärare på olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lärarna var negativt inställda till att betygsätta eleverna i skolår sex. De ansåg att eleverna var för unga att få betyg så tidigt. De menar också att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, såsom ökad stress och som att tidigt känna att man misslyckats. De elever som skulle vinna på betygssättning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill säga de som redan var svaga skulle troligtvis känna sig ännu svagare och dessutom få ett papper på det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan är fullt tillräcklig för att räcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjälpa istället för att hjälpa. De ansåg att de styrdokument som nu finns inte stämmer överens med de betygssättningssystem som används i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt än tydligt ansåg de och ett betyg blir bara en bokstav på ett papper. Däremot var de mer positivt inställda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg från skolår sju, men de var eniga om att betygsskalan måste förändras för att vara mer rättvis om betygen skall fungera som det är tänkt.

<p>Vårt syfte med undersökningen var dels att ta reda på hur verksamma grundskollärares inställningar till att betygsätta elever ifrån skolår sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förändra skolan för lärare och elever. Våra frågeställningar var:</p><p>• Vilka olika inställningar hos verksamma lärare finns till att betygsätta elever i tidiga skolår?</p><p>• Vilka motiv finns till de olika inställningarna?</p><p>• Vilka konsekvenser för eleverna tror lärarna att betygsättning ger?</p><p>Vi ville undersöka lärarnas grunder till de olika inställningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag på en ny skolreform, där betygssättning från skolår sex skall införas. Den nuvarande skolministern har även förslag på att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolår. Vi genomförde vår undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lärare på olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lärarna var negativt inställda till att betygsätta eleverna i skolår sex. De ansåg att eleverna var för unga att få betyg så tidigt. De menar också att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, såsom ökad stress och som att tidigt känna att man misslyckats. De elever som skulle vinna på betygssättning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill säga de som redan var svaga skulle troligtvis känna sig ännu svagare och dessutom få ett papper på det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan är fullt tillräcklig för att räcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjälpa istället för att hjälpa. De ansåg att de styrdokument som nu finns inte stämmer överens med de betygssättningssystem som används i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt än tydligt ansåg de och ett betyg blir bara en bokstav på ett papper. Däremot var de mer positivt inställda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg från skolår sju, men de var eniga om att betygsskalan måste förändras för att vara mer rättvis om betygen skall fungera som det är tänkt.</p>

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor:   -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare? -          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg?   Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning.   Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever. Gällande ordningsbetyg är den generella åsikten negativ då elever inte vill bli bedömda på personliga egenskaper. Ordningsbetyg kan mycket väl påverka maktrelationen i klassrummet samt skapa en distanserad relation mellan lärare och elever. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

<p>Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen. Gemensamt för våra rektorers skolor är att årskurserna 7-9 finns representerade, något som gör att dessa rektorer har god erfarenhet av både bedömning och betygsättning. Undersökningen visar att rektorerna övervägande är negativt inställda till skriftliga ordningsomdömen och att de redan anser sig ha goda redskap tillgängliga i skolan för att kunna arbeta med elevernas sociala utveckling. Många av rektorerna menar att de elever som lever under destruktiva eller svåra förhållanden utanför skolan, påverkas av detta även i skolan. I dessa fall krävs ett nära samarbete med såväl föräldrar som socialtjänsten och ibland även av polisen, något som de flesta rektorer anser fungera mindre bra i många fall.</p>

<p> </p><p>Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.</p><p> </p><p> </p>

Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen. Gemensamt för våra rektorers skolor är att årskurserna 7-9 finns representerade, något som gör att dessa rektorer har god erfarenhet av både bedömning och betygsättning. Undersökningen visar att rektorerna övervägande är negativt inställda till skriftliga ordningsomdömen och att de redan anser sig ha goda redskap tillgängliga i skolan för att kunna arbeta med elevernas sociala utveckling. Många av rektorerna menar att de elever som lever under destruktiva eller svåra förhållanden utanför skolan, påverkas av detta även i skolan. I dessa fall krävs ett nära samarbete med såväl föräldrar som socialtjänsten och ibland även av polisen, något som de flesta rektorer anser fungera mindre bra i många fall.

Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.

Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande:   – Hur behandlas frågan om ordning och uppförande i de politiska motionerna? – Hur ser aktiva lärare på ordning och uppförande i skolan? – Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av ordningsomdöme och betyg i ordning och uppförande?   Samtliga politiker i de motioner som granskats är överens om att problem angående ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna. Synen på hur problemen med ordning i skolan ska hanteras skiljer sig mellan olika politiska partier men även mellan politiker och lärare. Olika förslag på hur ordning ska hanteras lyfts fram både bland politiker och lärare. Den attityd som är mest påtaglig hos lärarna är att de inte vill ha ett ordningsbetyg, utan påpekar att det personliga mötet och relationen med eleven är viktigast för att skapa ordning och trivsel i skolan.

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.