Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker. Det ses dock som nödvändigt att arbetet utvecklas för att kunna skapa den studiero som skolan är ålagd att garantera eleverna. I verksamheten finns tankar om ett utvecklingsarbete som överensstämmer med vad forskningen menar kan ge positiva effekter. Resultatet visar vidare att disciplinära åtgärder används restriktivt och efter noggrann övervägning av rektor. Till skillnad från rektorerna som är tveksamma till användandet av disciplinära åtgärder är lärarna positiva till möjligheten att utvisa eleverna, även om lärarna i studien använder sig av den åtgärden i liten grad. Då ingen dokumentation sker vid utvisning är det inte möjligt att få en klar bild av åtgärdens omfattning.

Syfte. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad kunskap om faktorer som kan antas påverka patientsäkerheten dels på system-, dels på individnivå. Metod.Det nationella rapporteringssystemet Lex Maria analyserades före och efter Socialstyrelsens regionalisering av tillsynsorganisationen 1990/91. I en av de två studierna analyserades särskilt ärenden som överförts till HSAN för prövning av disciplinär påföljd. I tre empiriska studier analyserades kompletterande metoder till rapportering för att få information om risker i hälso- och sjukvården. Personal har intervjuats om deras uppfattning av potentiella risker som skulle kunna hota patienternas säkerhet. Vårdbiträdens och undersköterskors kunskaper om diabetes undersöktes i en enkätstudie. Eventuella samband mellan vårdbiträdens och undersköterskors kunskapsnivå och medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om säkerhetsrelaterade frågor undersöktes i en uppföljande enkätstudie. I en kvalitativ studie undersöktes flygets metoder för säkerhetsrelaterat arbete vilket jämfördes med motsvarande arbete inom hälso- och sjukvården. Resultat.Lex Maria-rapporteringen ökade efter regionaliseringen av tillsyns-verksamheten och en minskad andel ärenden överfördes till HSAN för disciplinär prövning. De kompletterande metoder för att identifiera risker som undersökts visade sig vara värdefulla tillägg till traditionell rapportering. Intervjuerna inom barnsjukvården uppvisade en annan riskbild än den som fås genom rapporteringssystemet Lex Maria. Enkäten till vårdbiträden och undersköterskor visade ett tydligt samband mellan bristande kunskap om diabetes och en ökad risk att vidta en riskfylld åtgärd. Studien indikerade brister på systemnivå, vilket bekräftades av resultaten från enkätstudien till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i motsvarande kommuner. Studien visade på behovet av ökad uppmärksamhet på hur sjukvårdens stödsystem påverkar yrkesutövarna i frontlinjen. Jämförelsen mellan flyget och hälso- och sjukvården visade att flyget hade ett mera proaktivt och bredare förhållningssätt till säkerhet än vad hälso- och sjukvården uppvisade. Slutsatser. Studien har visat att yrkesutövare som befinner sig i frontlinjen och möter den enskilde vårdtagaren är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar brister. Förebyggande säkerhetsanalyser som komplement till rapportering visade sig ge värdefull information för det förebyggande säkerhetsarbetet. En sammanhållen strategi baserad på aktuell säkerhetsforskning kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete. Nyckelord: Patientsäkerhet, rapportering, prevention, händelseanalys, säkerhetsanalys, Lex Maria, ansvarsärenden, disciplinära åtgärder

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

No description available.

Den skolpolitiska debatten har alltmer kommit att tala om social ordning och fostran genom juridiska argument, som ett resultat av en successiv juridifieringsprocess. I bakgrund mot detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur juridifiering speglas i framställningen av disciplinära åtgärder i skoldebatten genom att analysera opinionstexter från år 2000 till 2023. Studien tog avstamp i Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande teoretiska ramverk samt metodologiska ansats. Studiens resultat analyserades även med hjälp av ett analysverktyg, en konceptuell förståelse av juridifieringens olika dimensioner i en skolkontext. Med detta som grund har studien kritiskt analyserat 29 stycken opinionstexter diskursivt över tid från Sveriges statistiskt största tidningar. Resultatets första del visade en linje bestående av skilda tidsperioder som trots olika argument, enades i en efterfrågan av en utökning av disciplinära åtgärder i skolan med en tydlig förskjutning från pedagogisk till juridisk diskurs. I den första tidsperioden utmärktes en efterfrågan av mer juridiskt inflytande i skolan med argument om att stärka elevers rättigheter. I den andra tidsperioden, när det juridiska inflytandet blivit ett faktum, utmärktes snarare en efterfrågan om att elevers juridiska inflytande bör minskas samtidigt som skolpersonalen bör få mer befogenheter gentemot elever. Resultatets andra del visade en linje likt en motsats till resultatets första del.  I dessa opinionstexter urskildes en negativ inställning till utökandet av disciplinära åtgärder, oberoende av tidsaspekt. Även studiens slutsatser lyfter en förskjutning från pedagogisk till juridisk diskurs i skolan, detta genom att konstruktionen av disciplinära åtgärder bidragit till att eleven ses som skyldig till skolans brister i social ordning. I enlighet med kritisk diskursanalys har studien således kommit att belysa konsekvenser för de elever vars perspektiv inte kommer till tals i anda av maktens dolda funktion, det vill säga de elever som positioneras utanför den pedagogiska räckvidden.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.           Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.           Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar. Samtliga informanter uppvisade ett demokratiskt ledarskap och menade istället att trygghetsskapande är den bästa metoden i skapandet av en god arbetsmiljö. Ordningsregler och tydliga ramar menar de ska skapa trygghet och förebygga eventuella beteendeproblem hos eleverna, medan samtal ska hjälpa eleverna att förstå vad de gjort, om de trots allt skulle uppträda opassande. Detta för att hindra att eleven beter sig likadant igen.           Vår förhoppning är att kunna bidra med tips och idéer till andra lärare om hur ordning kan skapas i klassrummet. / Today, school is often the subject of debate in the media. A common topic is the lack of order in the classroom and how it leads to poorer results. The general consensus is that tougher discipline is the solution.           The aim of this study is to describe how five “förstelärare” create order in their classrooms. To achieve the aim, qualitative interviews based on a vignette were conducted, which our informants were presented with. To analyze the results different theories like symbolic interactionism and leadership theory were used.           The results showed that none of the informants was positive to methods such as intimidation, detention, ejection or other forms of punishment. All informants reported a democratic leadership and instead argued for establishing of assurance as the best method, to create a good working environment. They mean that standards of conduct and clear instructions will provide assurance and prevent students’ behavior problems, while dialogs will help students to understand what they have done, so that they do not repeat their behavior.           Our hope is to give other teachers tips and ideas on how order can be created in the classroom.

VAL-Projekt

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande. Av stor betydelse för advokaten är biträdeslagen vilken föreskriver straffansvar för advokater som med grov oaktsamhet främjat brottslig gärning. Vårdslöst biträde är en kompletterande bestämmelse till medverkansansvaret i 23 kap. BrB. Även PTL har en central ansvarsbestämmelse i vilken advokaten kan göras ansvarig vid uppsåt eller av grov oaktsamhet för att brutit mot gransknings-, och rapporteringsskyldigheten eller mot meddelandeförbudet. PTL kommer ursprungligen från ett EG-direktiv med syftet att motverka ekonomisk brottslighet och reglerar förhållandet när advokaten har misstanke om penningtvätt i samband med klientuppdrag. Biträdeslagen och PTL kräver i vissa situationer att advokaten ska frångå sin lojalitetsplikt till förmån för rättsamhället, exempelvis bryter advokaten sin tystnadsplikt när han rapporterar misstänkt penningtvätt till Rikspolisstyrelsen. Om advokaten inte haft fog att frångå sin lojalitetsplikt drabbas han av disciplinära åtgärder. Således måste advokaten vara aktsam i sina beslut gällande främjande eller avslöjande av brott. Dels riskerar han klientens förtroende, dels riskerar han sin egen frihet, sin verksamhet och sitt anseende. Detta arbete belyser tillämpningen av kriterierna i ansvarsbestämmelserna samt hur advokaten gör sin bedömning för att tillgodose god advokatsed och rättsreglerna som inte alltid faller samman. Som hjälp finns praxis från HD och disciplinnämnden men dessa är långt ifrån uttömmande. Således måste advokaten lita till sin egen förmåga att utifrån varje situation göra en bedömning och därefter agera så långt lojalitetsplikten sträcker sig utan att bryta mot lagen.