• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 37
  • Tagged with
  • 37
  • 17
  • 15
  • 15
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förstelärarens uppdrag : En jämförelse mellan teori och praktik

Pettersson, Sara January 2014 (has links)
Staten genomförde 2013 en reform inomskolans värld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lärare att göra karriär inom yrket utan att lämna undervisningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad förstelärarnas uppfattning om denna reform och hur väl denna uppfattning stämmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehållsanalys avstatliga dokument och frågeformulär jag skickat till praktiserande förstelärare. Resultatet av undersökningen visade att förstelärarna var förtrogna med de krav som staten ställer på dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansåg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar även att förstelärarna själva vill ha högre krav på demsom får ansöka om och utses till förstelärare än vad staten har gett direktiv om.
2

En ledande förstelärare : En intervjustudie om förstelärares syn på sin roll i gymnasieskolan

Wikberg, Leo January 2014 (has links)
Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna. Den huvudsakliga kritiken rör att förstelärare fått för lite tid avsatt i tjänsten för att kunna utföra de nya uppgifter som tjänsten för med sig. Flera lärare ställer sig också kritiska till det bristfälliga mandat som finns i tjänsten och att tjänsten inte är en tillsvidaretjänst. Rörande ledarskapet så visar studien att förstelärarna har väldigt fria arbetsbeskrivningar och det är mycket upp till dem själva att bedöma hur tjänsten bäst ska användas. Då det gäller lärarnas syn på att leda kollegor så uppstår en förhållandevis homogen bild där lärarnafokuserar på att ge möjlighet för de andra lärarna att lära av varandra och att finnas till handsom de andra lärarna vill ha hjälp med något.
3

En tydlig reform är en framgångsrik reform. : En studie om karriärstegsreformens påverkan på lärares arbetsklimat och yrkesprofessionalitet.

Hellsing, Ida, Sjödin, Matilda January 2018 (has links)
Studien ämnar studera gymnasielärares egna upplevelser av karriärstegsreformens implementerande och dess påverkan på arbetsklimatet och yrkesprofessionaliteten. Empiri har samlats in genom totalt sex intervjuer med tre förstelärare och tre lärare, därefter har materialet analyserats och relaterats till tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att reformen, till viss del, har gett positiva effekter i form av ökat kollegialt lärande samt att de som fått titeln förstelärare upplever en stärkt yrkesprofessionalitet. Reformen har lett till att lärarna själva upplever att läraryrkets professionalitet har ökat internt, men däremot är den generella upplevelsen att karriärstegsreformen som isolerad händelse inte ökat läraryrkets professionalitet i samhället. Informanterna menar att karriärstegsreformen är ett steg i rätt riktning mot en positiv skolutveckling och en förhöjd professionalitet av läraryrket
4

Förstelärares erfarenheter av sitt uppdrag / Lead teachers’ experinces of their roles

Fjeld, Hanna January 2017 (has links)
Karriärtjänstreformen lanserades i Sverige under 2013. Reformen syftar bland annat till att höja elevernas kunskapsnivå och att stärka läraryrkets status. Därmed inrättades befattningen förstelärare. Försteläraren kan ses som en slags utvecklingsledare som främst ska undervisa men som även kan inneha skolutvecklande uppdrag. Införandet av förstelärare har väcktdebatt i skolorna då reformen anses otydlig gällande syfte och genomförande. Tidigare forskning visar på att det är komplicerat att vara utvecklingsledare i en mellanposition mellan rektor och kollegor. Beroende på om skolutveckling bedrivs ur ett topdown-perspektiv eller ett bottom-up-perspektiv ställs det olika krav på utvecklingsledaren. Kraven kan oavsett vilket perspektiv man anlägger vara svåra för en utvecklingsledare att infria. Sedan tidigare pågår följeforskning kring reformens implementering och vissa utvärderingar har gjorts. Däremot saknas ett inifrånperspektiv på reformen, något som studien bidrar med. Syftet med studien är att beskriva förstelärares levda erfarenheter av sin roll som förstelärare. Studien svarar på vilka hinder och möjligheter förstelärare upplever i sitt förstelärarskap samt vilka implikationer dessa erfarenheter får för möjligheterna att utveckla undervisningen, skolan och professionen. För att kunna närma sig och förstå fenomenet förstelärare har studien en fenomenologiskansats. Genom att använda halvstrukturerad livsvärldsintervju som metod fick sex förstelärare från tre olika kommuner berätta om sina erfarenheter av sitt förstelärarskap. Resultatet presenteras i form av sex olika teman: att söka eller inte söka förstelärartjänst; jante och kollegors syn på försteläraren; att bli lyft av ämneslyften; från lärare till handledare; arbetsprocesser och samverkan med andra aktörer samt möjligheter och hinder i framtidauppdrag. Temana har sedan analyserats i relation till olika perspektiv på skolutveckling där aktionsforskning och evidensbasering har fått fungera som två idealtyper för skolutveckling. I studien framkommer att förstelärare befinner sig i spänningsfältet som uppstår mellan de tvåidealtyperna för skolutveckling. De möter motsägelsefulla krav och förväntningar i sinauppdrag, vilket innebär att de är i behov av stöd för att kunna genomföra det de är ålagda. Skolans utveckling utgår sällan från lärarnas egna frågor utan drivs i första hand uppifrån genom till exempel centralt styrda fortbildningsinsatser. Det leder också till att det är vissa ämnen och ett visst kunskapsuppdrag som prioriteras. För att reformen ska kunna vara hållbarkrävs att förstelärarna får vara med och påverka uppdragen, att de får hjälp och support i sittarbete samt att huvudman och rektor tydligt kommunicerar hur förstelärarna tillsätts och hur uppdragen ser ut.
5

Förstelärare: Hot eller tillgång? : Erfarenheter av förstelärarimplementeringen i en grundskola

Medina, Yvania January 2016 (has links)
Studiens syfte är dels att undersöka effekter av förstelärarimplementeringen, dels hur skolledning kan organisera kring pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag använder mig av frågeställningen: Hur beskriver och hur går skolledningen tillväga när de organiserar implementeringen av förstelärare? På vilka sätt kan implementeringen av förstelärare påverka pedagogiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande? Denna studie har genomförts inom utbildningsledning och utgår från ett ledarskapsperspektiv med stöd av teorier inom organisation, ledning av förändring och pedagogisk utveckling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Studien har en etnografisk, hermeneutisk inspirerad forskningsansats. Resultatet visar att samtliga i skolledningen ansåg att förstelärarimplementeringen så som den har organiserats i Vårskolan har varit av stort värde för utvecklingen av det pedagogiska utvecklingsarbetet, vilket har visat sig i effekter i kollegialt lärande som utvecklingen av ett gemensamt metaspråk som har underlättat kommunikationen och interaktionen mellan lärare i form av ett mera kontinuerligt samarbete över stadierna och ämnena. Detta har bidragit till ökad förståelse för kollegialt lärande och till mera strukturerade former av kollegialt lärande där innehåll i diskussioner har bidragit till en strävan att fortsätta utvecklas. Resultatet har också visat att det finns en oro kring frågan om hur de ska fortsätta organisera för pedagogiskt utvecklingsarbete. Att ha förstelärare som ansvariga och ledare har visat sig ställa höga krav som förstelärare och skolledningen är tvungna att hantera.
6

Demokratibegreppet ur olika perspektiv inom Ekonomiprogrammet

NAZIRI MOGHADDAM, ELNAZ January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att belysa hur demokrati och dess värdering kommer till uttryck bland gymnasieelever som går Ekonomiprogrammet, deras lärare och rektor. Studien har sina utgångspunkter i Englunds (2007) samtalsdemokrati begrepp. I ett sådant perspektiv samtalar parter med varandra och försöker att komma överens även temporärt. Respekt och tolerans finns bland parter. Samtalen är dessutom lärarstyrda. Läraren initierar, leder samtalet och avslutar det när det blir behövligt.En kombination av enkät- och intervjustudie valdes för denna studie. Enkäter möjliggjorde att jag samlat mer än 50 ekonomi- och handelselevers åsikter om elevinflytande. Dessutom svarade femton lärare som undervisade dessa elever på lärarenkäten. Intervju med rektorn på Ekonomiprogrammet och två förstelärare som har arbetat med elevinflytande har bidragit till en djupare analys hur demokrati uttrycks på skolan.Analys av resultaten visar bland annat att demokratiska arbetsformer är tidskrävande för lärare som är ansvariga för både överföring av ämneskunskaper och demokratiska värderingar. Dessutom finns olika verktyg, kursvärderingar exempelvis, i skolan som underlättar för skolledningen att öka demokrati i skolan. Återkoppling som ett viktigt element för elevernas demokratiska upplevelse presenteras som en kompletterande parameter till Englunds fyra kännetecken på samtalsdemokrati.
7

Specialpedagog och Förstelärare i skolutvecklingsprocessen: kompletterande eller konkurrerande roller? / The special educator and the First teacher in the school development process: complementary or competing roles?

Knutsdotter Carleson, Gertrud "Trudi", Sandelin, Charlotte January 2021 (has links)
Förstelärare och specialpedagog i skolutvecklingsprocessen: kompletterande eller konkurrerande roller? (Knutsdotter-Carleson, Trudi & Sandelin, Charlotte, 2021) är vårt examensarbete efter 1,5 år på Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Uppsatsen sätter ljuset på försteläraren och specialpedagogen. Vi undersöker deras arbetsuppdrag och roller i verksamheten. Upphovet till examensarbetet är vårt intresse av att jämföra de två yrkeskategorierna, då de båda förväntas fylla viktiga roller och behov i skolans utvecklingsarbete. Vad är deras arbetsuppgifter i vardagspraktiken och vilka likheter och skillnader står att finna mellan dem? Studien kan bidra till en ökad förståelse hos den nyutexaminerade specialpedagogen i hur dennes roll i skolutvecklingsprocessen kan komma att te sig. Men även öka förståelsen kring rådande normer och förväntningar på förstelärarens roll och specialpedagogens roll i skolutvecklingsprocesser och hur den organiseras i verksamheten. Syftet med följande examensarbete är att bidra med kunskap om förstelärarens och specialpedagogens uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser.  I arbetet intresserar vi oss för hur dessa uppdrag och roller framställs och uttolkas i normkällor, styrdokument och arbetsbeskrivningar, samt hur de tolkas och implementeras i verksamheten. Vilka likheter och skillnader står att finna vad gäller förstelärares och specialpedagogers uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser?  Begrepp vi använder oss av i arbetet är styrningskedja, normkällor, styrning- och styrlogiker, och delegerat ledarskap. Vår tolkning av styrningskedja är en styrning uppifrån och ned dvs. från staten genom förvaltningsnivå och enhetsnivå till läraren. Med normkällor avser vi regerings- och statliga skrivelser samt utredningar, styrdokument, arbetsbeskrivningar och utlysningstexter. Styrning- och styrlogiker har vi tolkat som begrepp och verktyg för att beskriva och användas vid styrning och ledning av verksamheter. Delegerat ledarskap är begrepp som framkommit under instudering av teorier och tidigare forskning.
8

SWITCH IT, MAGISTERN! : En kvalitativ studie om förstelärares upplevelse av att byta roll från lärare till ledare

Felixson, Marie, Bergström Nielsen, Sofia January 2021 (has links)
Tjänsten förstelärare skapades när Karriärstegsreformen implementerades i Sverige 2013. Den innebär att byta roll från att vara enbart lärare till att vara även ledare med uppdrag att verka för skolutveckling. I en kvalitativ studie där intervjuer med sex förstelärare ingår undersöks denna förändring. Syftet är att få en bättre förståelse för hur anställda i skolan upplevde processen att byta roll från att vara lärare till att bli förstelärare. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och urvalet består av sex förstelärare. Resultatet bygger på det empiriska materialet och med stöd av teorin framgår det att omgivningens stöd är avgörande för förstelärares möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar också att försteläraren drivs av en inre övertygelse att jobba för skolutveckling på sin arbetsplats. Deras egna korståg är viktigare än alla hinder som kommer i vägen i form av avundsjuka kollegor eller kontrollerande chefer.
9

Didaktisk legitimitet, didaktisk kompetens, lärarlegitimation och förstelärare : En kvalitativ studie om rektorers uppfattningar och frirum

Malko, Nelly, Said, Hanna January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar utifrån utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärarreformen, samt utifrån innehållet i begreppen didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens. Dessa fyra delar har analyserats som fenomen, och utgjort stommen i studien där vi anlagt två teoretiska utgångspunkter, fenomenografi och frirumsteorin. Vi har utgått från fenomenografi för att komma åt rektorernas uppfattningar av fenomenen, och frirumsteorin för att få en inblick i hur rektorer beskriver sitt frirum och förhållningssätt i förhållande till utbildningsreformerna. Båda teorierna har bidragit med att ge verktyg för de fyra fenomen som undersökts i denna studie. I studien har ett kvalitativt angreppssätt använts, där en kvalitativ analysmetod genomförts för databearbetning samt hermeneutik för tolkning av rektorernas svar. Vi har intervjuat tio rektorer inom Stockholm stad, Uppsala, Knivsta och Enköping kommun.  Studiens resultat visar att rektorerna hade skilda uppfattningar av fenomenet didaktisk legitimitet, medan uppfattningarna av fenomenet didaktisk kompetens visade sig vara mer enhetliga. När det kommer till fenomenet lärarlegitimation har rektorerna dels positiva uppfattningar, samt dels uppfattningen av att det endast är ett bevis på fullbordad utbildning, vidare hade de likvärdiga uppfattningar av fenomenet förstelärare. Resultatet visar vidare på att den didaktiska legitimiteten, i jämförelse med den didaktiska kompetensen, förhöll sig mer till lärarlegitimationen, medan både didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens förhöll sig mer till försteläraren än lärarlegitimationen. Därefter beskrev rektorerna sitt frirum varierande beroende på deras förhållningssätt gentemot utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärare. Vidare har rektorerna ett mer positivt förhållningssätt till lärarlegitimationen i jämförelse med förstelärarreformen. Dessutom visar resultatet på att det finns en sammanhållning mellan rektorernas förhållningssätt och deras upplevda frirum gentemot utbildningsreformerna.
10

Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och speciallärarnas

Grevskog, Izabella January 2018 (has links)
Sammanfattning/AbstractGrevskog, Izabella (2018). Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och speciallärarnas. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI dagsläget talas och skrivs det mycket om förstelärarens vara eller icke vara samt tvetydigheten kring specialpedagogernas och speciallärarnas olika roller, vilket gör ämnesområdet högaktuellt. Genom en jämförelse mellan de olika yrkesrollerna utifrån olika policydokument samt en inblick i deras arbete ute på skolorna utifrån intervjuer, vill jag kunna ge ett bidrag och djupare förståelse till denna diskussion.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur förstelärares, speciallärares och specialpedagogers yrkesroller är utformade på två skolor i en kommun jämfört med olika uppdragsbeskrivningar och policydokument. Jag vill även ta reda på om det finns ett samarbete mellan yrkesrollerna och hur detta samarbete fungerar. Jag har valt att använda mig av följande fyra övergripande frågeställningar:• Vilka skillnader och likheter finns det mellan specialpedagogens, speciallärarens och förstelärarens uppdragsbeskrivningar enligt policydokument?• Vilka huvudsakliga funktioner har de tre yrkesrollerna ute på skolorna utifrån intervjuerna?• Samarbetar de olika yrkesrollerna eller uppstår kompetensträngsel enligt informanterna?• Vilka likheter och skillnader kan rektorerna se mellan de olika yrkesrollerna?TeoriMin studie har sin teoretiska utgångspunkt i speciallärarnas och specialpedagogernas examensförordningar samt förstelärarnas uppdragsbeskrivingar. Dessa policydokument är till hjälp för att kunna göra en jämförelse mellan teori och praktik gällande de olika yrkesrollerna, men även för att kunna göra en jämförelse mellan yrkesrollerna, vilket är mitt huvudsakliga syfte. Jag utgår även från systemteorins uppdelning i organisation- grupp- och individnivå, för att få en tydligare översikt över hur de tre olika yrkesrollerna arbetar ute på skolorna.MetodI min studie har jag valt att använda mig av en kvalitiativ ansats och ett induktivt synsätt genom att använda intervjuer som utgångspunkt för arbetet. Jag har intervjuat två speciallärare, två specialpedagoger, två förstelärare och två rektorer på två olika skolor inom en och samma kommun, vilket har resulterat i fyra olika yrkesroller på varje skola. På så sätt har jag kunnat få olika synvinklar från olika professioner. Då jag valt att genomföra studien i en enda kom-mun går det inte att påstå att studien är generaliserbar. På Skolverkets, Regeringens, Utbildningsdepartementets och Malmö universitets hemsidor har jag fått tag på olika föreskrifter, propositioner och förordningar som varit viktiga för mitt arbete. Lokala uppdragsbeskrivningar har också varit viktiga utgångspunkter för studiens resultat.ResultatStudien visar att avsaknaden att statligt styrda uppdragsbeskrivningar leder till att specialpedagogernas, speciallärarnas och förstelärarnas yrkesroller blir tolkningsbara för skolhuvudmän och rektorer och därmed ser olika ut beroende på arbetsplats. Genom en jämförelse med specialpedagogernas och speciallärarnas examensförordningar och deras uppdrag i arbetslivet kan man se att deras kompetenser och förmågor inte till fullo tas tillvara ute på skolorna. Förstelärarnas uppdrag sträcker sig däremot över samtliga tre systemteoretiska nivåer: organisation, grupp och individ, vilket gör att de har svårt för att hinna med både sin vanliga lärartjänst och de uppdrag som de får som förstelärare. Resultatet visar även att det inte förekommer kompetensträngsel mellan de tre yrkesrollerna på de skolor som ingår i min studie, trots att många kompetenser och uppdrag sammanfaller vid en jämförelse mellan de olika policy-dokumenten. Detta beror till största del på rektorernas syn och kunskap vad gäller yrkesrollernas olika funktioner.SlutsatserMina slutsatser är att specialpedagoger och speciallärare måste få sina yrkesroller förankrade i statligt styrda dokument, för att få det mandat de behöver och kunna utöva det yrke som de är utbildade till. Båda yrkesrollerna måste även få stöd i Skollagen (2010:800), vilket de inte har idag. När det gäller förstelärarreformen måste denna ses över utifrån den utredning gällande karriärsstegsreformen som Regeringen genomfört under år 2017. De brister som framkommer måste åtgärdas, för att få till en fungerande reform och för att kunna ge förstelärarna en dräglig arbetssituation. Regeringen måste även se till att nytillsatta yrkesroller inte krockar med redan befintliga ute på skolorna.

Page generated in 0.0816 seconds