Tjänsten förstelärare skapades när Karriärstegsreformen implementerades i Sverige 2013. Den innebär att byta roll från att vara enbart lärare till att vara även ledare med uppdrag att verka för skolutveckling. I en kvalitativ studie där intervjuer med sex förstelärare ingår undersöks denna förändring. Syftet är att få en bättre förståelse för hur anställda i skolan upplevde processen att byta roll från att vara lärare till att bli förstelärare. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och urvalet består av sex förstelärare. Resultatet bygger på det empiriska materialet och med stöd av teorin framgår det att omgivningens stöd är avgörande för förstelärares möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar också att försteläraren drivs av en inre övertygelse att jobba för skolutveckling på sin arbetsplats. Deras egna korståg är viktigare än alla hinder som kommer i vägen i form av avundsjuka kollegor eller kontrollerande chefer.

Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.

Pedagogiska utvecklingsledare och deras ledarroll i förskolan är studiens undersökningsfokus. Syftet med studien är att analysera pedagogiska utvecklingsledarens arbete i förskolan med fokus på deras ledarroll. Studien gjordes utifrån två frågeställningar. Den första berör vad det innebär att vara pedagogiska utvecklingsledare i förskolan. Den andra berör hur pedagogiska utvecklingsledare bedriver utvecklingsarbete i förskolan.  Med hjälp av teorin om praktikarkitekturer undersöks i denna studie vad pedagogiska utvecklingsledare säger och gör i ledarrollen, samt hur relationer skapar i ledarrollen. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sex pedagogiska utvecklingsledare för att kunna besvara frågeställningar i syfte och komma fram till resultatet med hjälp av litteraturen och teoretiska perspektivet.   Studiens resultat har visat att en kompetent pedagogisk utvecklingsledare i förskolan kan resultera på kollegornas professionella utveckling med hjälp av kollegialt lärande samt barns lärande och undervisning genom barnfokuserade strategier. Annat som kom fram i resultatet är att pedagogiska utvecklingsledare ska kunna lära känna kollegor för att se allas kompetens, lyssna på kollegor, vara lyhörd och nyfiken för att lyckas i ledarskapet.

Ett ökat intresse för distribuerat ledarskap syns inom utbildningssammanhang och den mellanledande rollen ökar inom svenska förskola. Ledarskap ses som en viktig aspekt för verksamhetsutveckling och mellanledaren har en unik position i verksamheten, med koppling både till ledning och till kärnverksamheten. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur mellanledaren inom förskolan uppfattar sitt uppdrag och vilka villkor för verksamhetsutveckling som finns utifrån detta. För att besvara de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har intervjuer gjorts med verksamma mellanledare inom förskolans utbildning. Resultatet har sedan analyserats i relation till uppdragsuppfattning samt utifrån struktureringsteorins begrepp regler och resurser samt praktiskt medvetande och diskursivt medvetande. Studiens resultat visar att uppdraget som mellanledare kan vara komplext och att strukturella, kulturella och relationella aspekter påverkar utfallet av uppdraget. Mellanledarens handlingsmöjligheter påverkas av mellanledarens egen uppfattning av uppdraget i kombination med rektor och kollegors uppfattning av uppdraget. Övergripande framkommer att kommunikation i alla led är viktigt för att skapa samsyn och möjliggöra strukturer för verksamhetsutveckling.

In the present study, a description is made of the teacher leader's role in an externally initiated professional initiative. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) is a ULF (Developement, Learning and Research)  project where the fields of knowledge within the Swedish subject's didactics and school improvement research together with practice. This master's thesis is placed in the field of knowledge for school improvement and more specifically with a focus on organization and management. The purpose of the study is to contribute to the knowledge about the asignment of the teacher leader in an externally initiated and organized initiative. This has been done by answering two questions: What similarities and differences appear in the teacher leaders' descriptions of what happens when they carry out their leadership assignment? What supportive and limiting arrangements can be distinguished in the practice of teacher leaders’ within LISA-PLOT? The theoretical starting point has been taken within the practice theory, and specifically the theory of practice architectures has been used to analyze the result (Kemmis et.al., 2014). The study has a qualitative approach, where data collection has taken place through interviews with the teacher leaders and observations of teacher leader meetings together with the academy. The conclusions that can be drawn from this study are that the practice of teacher leader´s in LISA-PLOT has involved several different tasks. The main task has been to lead the collegial learning in the use of the PLATO elements through observations and feedback. To be able to do this, different practical actions and communication with different people have been required. Despite the fact that most teacher leaders have been in an unknown context, strong relationships have been established between participants and the teacher leader. To keep the teacher leader´s practice in place, there have been various arrangements that have been both supportive and restrictive. Based on this study, it becomes clear that the arrangements are practically related, but the arrangements move between the different dimensions and they can also vary from being supportive to being limiting. / I föreliggande studie görs en beskrivning av lärledarens roll i en externt initierad professions­satsning. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) är ett ULF- (Utveckling, Lärande och Forskning) projekt där kunskapsfälten inom svenskämnets didaktik och skolförbättring forskar tillsammans med praktiken. Denna mastersuppsats är placerad i kunskapsfältet för skolförbättring och mer specifikt med inriktning på organisering och ledning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärledarens uppdrag i en externt initierad och organiserad satsning. Det har gjorts genom att besvara två frågeställningar: 1.      Vilka likheter och skillnader framträder i lärledarnas beskrivning av det som händer när de utför sitt ledaruppdrag? 2.      Vilka stödjande och begränsande arrangemang kan urskiljas i lärledarens praktik inom LISA-PLOT? Den teoretiska utgångspunkten har tagits inom praktikteorin och specifikt har teorin om praktikarkitekturer använts för att analysera resultatet (Kemmis et.al., 2014). Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamling har skett genom intervjuer med lärledarna och observationer av lärledarträffar tillsammans med akademien. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att Lärledarnas praktik i LISA-PLOT har inneburit flera olika uppgifter. Den huvudsakliga uppgiften har varit att leda det kollegiala lärandet i användandet av PLATO-elementen genom observationer och återkopplingar. För att kunna göra det har det krävts olika praktiska handlingar och kommunikation med olika parter. Trots att de flesta lärledare befunnit sig i en okänd kontext har det knutits starka relationer mellan deltagare och lärledare. För att hålla lärledarens praktik på plats har det funnits olika arrangemang som har varit både stödjande och begränsande. Utifrån denna studie blir det tydligt att arrangemangen praktiskt hör ihop, men arrangemangen rör sig mellan de olika dimensionerna och de kan också växla från att vara stödjande till att vara begränsande. / LISA-PLOT - Linking Instruction and Student Achievement-Professional Learning Observations of Teaching

The principal is the person who is responsible for the education provided in Swedish preschools (SOU 2015: 22). She or he is responsible but doesn’t necessarily have to pursue all the work herself/himself. The principal can delegate, share, or distribute parts of the leadership to teachers working at the preschool (Skolverket, 2012b). Research shows that distributed leadership and various forms of teacher’s leaders are becoming more common in schools (Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). What seems to vary is how the principal chooses to structure the teacher’s leader (Wenner & Campbell, 2017). The key issue of this study is to contribute with knowledge about the middle teachers, from the principal perspectives, in preschool. The focus lays on clarifying the teacher’s leader complex role. Based on a semi-structured interview guide, nine principals working in different preschools was able to share how they organize the work of a teacher’s leaders at their preschool. Collected data has been transcribed and by using a content analysis the result has been brought forward. From a social constructivist point of view and with theorizing of the distributive leadership and collaboration the result presents the principals views. The result of the study shows the principals different perceptions on the teacher’s leaders, its role and how it can be organized. Such as what possibilities there are to be able to take on a teacher’s leader. Similarities appear mainly focusing on how helpful this profession is, that work in favor both for the principals and for the preschool in general. / I förskolan är rektor ytterst ansvarig för verksamheten (SOU 2015:22). Rektor ses som ansvarig men behöver nödvändigtvis inte leda arbetet själv, utan kan distribuera delar av sitt ledarskaptill andra (Skolverket, 2012b). Det distribuerade ledarskapets framväxt i skolväsendet uppmärksammas i forskning och det framkommer att olika former av mellanledare blir allt vanligare(Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). Det som tycks variera är hur rektorerna väljer att strukturera mellanledarskapet (Wenner & Campbell, 2017).Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om mellanledaren i förskolan, utifrån rektors perspektiv. Fokus ligger på att klargöra mellanledarens komplexa roll. Med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide har nio verksamma rektorer i förskolan delat med sig av hur de organiserar för ett mellanledarskap på sin enhet. Intervjusamtalen har transkriberats och med hjälp av innehållsanalys redogörs det kvalitativa resultatet.Utifrån en socialkonstruktivistisk syn och med hjälp av det distribuerade ledarskapet och samverkansteorin analyseras rektorernas uppfattningar. Det framkommer både skillnader och likheter i rektorernas uppfattningar om organiserandet och strukturer av ett mellanledarskap. Studien synliggör bland annat variationer i hur och varför rektorer väljer att strukturera upp mellanledarskapet så som de gör. Det framkommer också likheter i bland annat hur rektorerna uttrycker att mellanledarfunktionen är gynnsam för både rektor och för den pedagogiska verksamheten.

No description available.